4. Barn och natur i rörelse

Hållbara relationer till varandra, värden och världen.

Projektplan HT-2020

- Syfte:

•Att barnen får utveckla kunskaper om hållbara relationer till sig själva-varandra-miljö med fokus på likheter och olikheter och människa och natur i rörelse. 

 

•Att barnen ska ges möjlighet att ställa frågor, tänka och filosofera runt hållbarhet mellan människor-djur-miljön-världen 

•Att lägga en bra grund för att värna om vår miljö, hållbar utveckling, empati, ansvarstagande och människors rätt till ett lika värde, samt våra egna rättigheter (barnkonventionen).

- Målområde för projektet

Hållbara relationer, fysisk aktivitet, matematik och naturkunskap. 

- Metod för arbetet

Vi besöker "vår" plats i Lill-jan skogen en gång i månaden och använder dessa besök som fundamentet vi bygger vårt projekt på. Vi börjar varje besök med att skogsbada och ställer barnen frågorna- Vad ser ni? Hur känns och luktar Lill-Jan skogen nu? Vilken förändring har skett sedan sist?

Inför varje besök förbereder Sofia och Valeria ett undervisningstillfälle var. Vi observerar och dokumenterar barnen under dessa besök, vilka frågor ställs? Vilket undersökande ser vi?

 

Utifrån dessa observationer utformar vi undervisningstillfällen på förskolan där vi kommer arbeta tvärvetenskapligt. Vi ser på lärandet som ett rizhom (Rizhomatiskt lärande) där vi inte skiljer ämnen åt, vi tex fågeldansar, arbetar med svampmatematik för att nämna några.   

Vi tar med oss skogen in på förskolan och förskolan ut i naturen. Vi arbetar med att besjäla och sätta barnen i relation till naturen. Vi kommer att arbeta hundraspråkigt det vill säga ge barnen tillgång till en bred palett av undervisningsmoment,  vi växlar mellan undersökningar ute och inne, mellan biologiska studier och estetiska gestaltningar, för att barnen ska få tillgång till hela sin personlighet och hela sin förmåga samt göra undervisningen tillgänglig för samtliga barn. 

                                        

Vi ser på leken som viktig del av barns varande och ett av våra verktyg i demokratiarbetet på förskolan. Vi fortsätter därför vårt arbete med att iscensätta lekmoment med skogs- och naturtema. I leken blir barnen aktiva deltagare och där skapas sammanhang där ord och begrepp får mening. Leken lär oss att fantisera- där görs det omöjliga möjligt, i leken kan vi bli till kantareller och fåglar som har fest. 

Både ute i naturen och staden och i rörelse med andra behöver vi visa hänsyn.Tillsammans med barnen samtalar vi och utvecklar gemensamma rörelseetiska förhållningsregler.    

Då ena gruppen har projekttid inne har den andra gruppen projekttid ute. Utomhus har vi fokus på rörelse för att träna upp vår motorik och styrka men också för att utveckla samarbete och sammanhållning. Vi använder staden och barnens närmiljö som rörelsebana. Vi leker med språket och filosoferar kring begreppet rörelse. Vad är rörelse? Kan vi fånga en rörelse, i handen, på papper?  

Vi använder oss av digitala verktyg i undervisningen tex microskåp, olika fotoredigeringsprogram, greenscreen och projiceringar för att göra olika typer av lärande möjligt. Vi undersöker och lär både analogt och digitalt samt i micro- och macroperspektiv.  

Vi dokumenterar med hjälp av fotografier, videofilmer, anteckningar, intervjuer, barnens egna fotografier samt barnens alster.  

- Förmågor som vi vill att barnen ska utveckla:

En ekologisk känslighet.

Ett ansvarstagande för sig själv, sina kamrater och naturen. 

En förmåga att med hjälp av olika discipliner och verktyg kunna lösa problem barnen ställs inför.

 Pedagogernas frågeställningar (generativ fråga)

 

För att kunna ingå i hållbara relationer med varandra, värden och världen:

-Vilka Strategier och förmågor behöver vi ge barnen möjlighet att utveckla?

-Vilka hållbara relationer kan vi hitta i Lill-Jan skogen? Vilka värden blir betydelsefulla?

- Barnens eventuella projektfrågor

Finns det mönster i rörelse?

Finns det rörelse i mönster?  

Varför sker det förändringar i naturen och hur ser dessa förändringar ut?

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,