Skolbanken Logo
Skolbanken

Kurser:

MATMAT01c

Matematik 1c Na20b Katedralskolan Linköping

Katedralskolan, Linköping · Senast uppdaterad: 22 januari 2021

I denna kurs ingår följande centralt innehåll: - Taluppfattning, aritmetik och algebra - Geometri - Samband och förändring - Sannolikhet och statistik - Problemlösning

Detta är en övergripande planering för hela kursen. Innehållet definieras av Skolverket kursplan för Matematik 1c och finns längre ned på denna sidan.

Så sker betygssättningen

Under kursen kommer det att ingå delprov som antingen gäller ett eller flera kapitel. För Matematik 1c kommer delprov och ett halvkursprov att genomföras. Kursen avslutas med ett nationellt prov eller bedömningsstödsprov.

Att klara alla delprov på ett tillfredsställande sätt leder oftast till ett godkänt betyg, men det är ingen garanti för att kursbetyget kommer att vara minst E. Detta för att kursbetyget grundas på helheten i elevens kunnande.

  •  …När läraren sätter betyg sammanfattar hon eller han sina bedöm­ningar till ett betyg. Läraren tittar på både delarna och helheten i elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven, vilket är en förutsättning för att sätta rättvisande och likvärdiga betyg…

  • …nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygss­ättningen.  Resultat på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvär­dering av elevens kunskaper vid betygssättningen...

 Citat ifrån: Skolverkets allmänna råd - Betyg och betygssättning

 

 

Preliminär planering i länken nedan

VT 21 https://classroom.google.com/w/MTQyODI4MDg3MzAz/t/all

Ht 20 https://classroom.google.com/w/MTQyODI4MDg3MzAz/t/all

 

 
Proven kan genomföras med hjälp av
Kunskapsmatrisen och då det är via det verktyget som eleven ser resultatet på det provet. Om resultatet inte är tillfredsställande så kommer eleven att få ett förtydligande vad som behöver förbättras.


Läroplanskopplingar

Egenskaper hos mängden av heltal, olika talbaser samt begreppen primtal och delbarhet.

Metoder för beräkningar inom vardagslivet och karaktärsämnena med reella tal skrivna på olika former, inklusive potenser med reella exponenter samt strategier för användning av digitala verktyg.

Generalisering av aritmetikens räknelagar till att hantera algebraiska uttryck, såväl med som utan symbolhanterande verktyg.

Begreppet linjär olikhet.

Algebraiska och grafiska metoder för att lösa linjära ekvationer och olikheter samt potensekvationer, såväl med som utan numeriska och symbolhanterande verktyg.

Begreppen sinus, cosinus och tangens och metoder för beräkning av vinklar och längder i rätvinkliga trianglar.

Begreppet vektor och dess representationer såsom riktad sträcka och punkt i ett koordinatsystem.

Addition och subtraktion med vektorer och produkten av en skalär och en vektor.

Matematisk argumentation med hjälp av grundläggande logik inklusive implikation och ekvivalens samt jämförelser med hur man argumenterar i vardagliga sammanhang och inom naturvetenskapliga ämnen.

Illustration av begreppen definition, sats och bevis, till exempel med Pythagoras sats och triangelns vinkelsumma.

Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.

Begreppen förändringsfaktor och index. Metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån med kalkylprogram.

Begreppen funktion, definitions- och värdemängd samt egenskaper hos linjära funktioner samt potens- och exponentialfunktioner.

Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer.

Skillnader mellan begreppen ekvation, olikhet, algebraiskt uttryck och funktion.

Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället och inom vetenskap.

Begreppen beroende och oberoende händelser samt metoder för beräkning av sannolikheter vid slumpförsök i flera steg med exempel från spel och risk- och säkerhetsbedömningar.

Strategier för matematisk problemlösning inklusive modellering av olika situationer, såväl med som utan digtiala verktyg och programmering

Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tillämpningar i andra ämnen.

Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av flera representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa komplexa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala verktyg.

Eleven kan utförligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt utförligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena. I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden mellan begreppen. Dessutom växlar eleven med viss säkerhet mellan olika representationer. Eleven kan med viss säkerhet använda begrepp och samband mellan begrepp för att lösa matematiska problem och problemsituationer i karaktärsämnena i bekanta situationer. I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av komplex karaktär. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I problemlösning upptäcker eleven generella samband som presenteras med symbolisk algebra. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja, tillämpa och anpassa matematiska modeller. Eleven kan utvärdera med nyanserade omdömen resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem. Dessa problem inkluderar flera begrepp och kräver avancerade tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att välja och tillämpa matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier, metoder och alternativ till dem.

Eleven kan formulera, analysera och lösa matematiska problem av enkel karaktär. Dessa problem inkluderar ett fåtal begrepp och kräver enkla tolkningar. I arbetet gör eleven om realistiska problemsituationer till matematiska formuleringar genom att tillämpa givna matematiska modeller. Eleven kan med enkla omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt valda modeller, strategier och metoder.

Eleven kan föra välgrundade och nyanserade matematiska resonemang, värdera med nyanserade omdömen och vidareutveckla egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med säkerhet i tal, skrift och i handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med god anpassning till syfte och situation.

Eleven kan föra välgrundade matematiska resonemang och värdera med nyanserade omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling samt använder matematiska symboler och andra representationer med viss anpassning till syfte och situation.

Eleven kan föra enkla matematiska resonemang och värdera med enkla omdömen egna och andras resonemang samt skilja mellan gissningar och välgrundade påståenden. Dessutom uttrycker sig eleven med viss säkerhet i tal, skrift och handling med inslag av matematiska symboler och andra representationer.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade och nyanserade resonemang om exemplens relevans.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i några av kursens delområden till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra välgrundade resonemang om exemplens relevans.

Genom att ge exempel relaterar eleven något i kursens innehåll till dess betydelse inom andra ämnen, yrkesliv, samhällsliv och matematikens kulturhistoria. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om exemplens relevans.

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter
Kapitel 1
Kapitel 3
Kapitel 6
Kapitel 2
Kapitel 4
Kapitel 5

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback