Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Skriva berättelser med gestaltande beskrivningar och miljöbeskrivningar utifrån våra sinnen

Skapad 2020-11-09 13:53 i Kilbergsskolan F-6 Bollnäs
En kortfattad LPP med matris för självskattning.
Grundskola 4 – 6 Svenska
Bra berättelser har alltid fascinerat människor. I lägereldens sken, i ett klassrum eller i en skön fåtölj så förflyttar en bra berättelse mottagaren i tid och rum. Nu ska du arbeta med just detta. Du ska lära dig hur du kan skriva texter som just underhåller och roar läsaren. En berättelse som håller kvar läsaren hela vägen till slutet.

Innehåll

Syfte

 

Du kommer att träna på att bygga upp dina berättelser med en inledning, händelseförlopp och en avslutning.

1. Inledning, (Vem handlar berättelsen om och vad vill huvudpersonen?)

2. Problem, (Vilket problem uppstår, vad blir reaktionen?)

3. Lösning, (Om, hur blir problemet löst?)

4. Avslutning, (Hur slutar berättelsen, vad hände sedan?)

 

Du ska lära dig att följa strukturen för berättande text.

Du ska lära dig att skriva enkla beskrivningar av miljöer och personer samt att använda dialog.

Du ska lära dig hur du kan göra din text mer intressant med hjälp av gestaltande beskrivningar.

Du ska träna på att bearbeta din text och göra den bättre.

Bedömning och redovisning

Du bedömer själv din text i matrisen nedan. Efter det bearbetar du texten. Välj ut två områden i matrisen du tycker att du kan utveckla och göra bättre. Sen skriver du ut den och lämnar in den för bedömning.

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    Sv  4-6
  • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
    Sv  4-6
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  4-6
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
    Sv  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
    Sv  E 6
  • De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
    Sv  E 6
  • Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation
    Sv  C 6
  • De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling
    Sv  C 6
  • Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
    Sv  A 6
  • De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
    Sv  A 6

Matriser

Sv
Bedömningsmall Berättelse

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Inledning
Det är lite svårt att förstå vem som är huvudperson och vad personen vill.
I inledningen får man veta vem som är huvudpersonen och vad personen vill.
I inledningen får man veta vem huvudpersonen är och varför personen vill en viss sak.
Händelseförlopp
Det finns ingen riktig svårighet för huvudpersonen.
Det finns något svårt som huvudpersonen måste klara av.
Det blir väldigt spännande att läsa om problemet som huvudpersonen precis klarar av att lösa i berättelsen.
Avslutning
Man får inte veta hur det går med det som huvudpersonen ville i början av berättelsen.
Min berättelse har en avslutning där man får veta hur huvudpersonen lyckas.
I berättelsens avslutning beskriver jag hur det går till och hur det känns att nå målet.
Miljöbeskrivningar
Man får inte veta något om var berättelsen utspelar sig.
Man får veta lite om hur det ser ut i miljön.
Man får flera gånger veta hur det ser ut, luktar, låter eller känns att vara på en viss plats i berättelsen.
Personbeskriving
Man får inte veta så mycket om huvudkaraktären.
Man får veta något om hur huvudkaraktären ser ut.
Man får huvudkaraktären är, ser ut och känner sig på olika ställen i berättelsen.
Dialog
Det finns ingen dialog i texten.
Det finns dialog i texten.
Det finns dialog vid flera tillfällen och det gör texten varierad och bättre att läsa. Dialogen markeras alltid med talstreck.
Skiljetecken
Jag använder inte stor bokstav och punkt så ofta.
Jag skriver meningar med stor bokstav, punkt och andra skiljetecken för det mesta.
Jag skriver alltid meningar med stor bokstav och punkt och rätt skiljetecken.
Styckeindelning
Jag delar inte in min text i stycken.
Jag delar in min text i stycken ibland.
Jag delar alltid mina texter i stycken , som gör att texten blir lättare att förstå.
Stavning
Det finns många ord som jag inte vet om jag stavat rätt.
Jag kan stava många ord och det mesta ser rätt ut.
Jag kan stava många ord
Gestaltande beskrivningar
Jag beskriver bara med adjektiv. T ex. han var glad.
Jag beskriver med verb hur huvudpersonen visar sina känslor någon gång i berättelsen. T ex. hans ögon glittrade och han dansade fram över golvet.
Jag beskriver vid flera tillfällen hur huvudpersonen och andra karaktärer i berättelsen känner med verb som talar om vad de gör.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: