I det här arbetsområdet undersöker vi hur grundämnen kan omvandlas till andra grundämnen. Vi kanske har lärt oss från kemin att grundämnen inte kan skapas ur andra ämnen, men det är faktiskt möjligt! För att lyckas behöver vi bygga om ämnenas grundläggande beståndsdelar: atomerna!
Mål
Efter avklarat arbetsområde ska du kunna:
- Förklara vad som händer när radioaktiva atomer sönderfaller
- Förklara skillnaden mellan de tre huvudtyperna av joniserande strålning
- Beskriva hur olika typer av joniserande strålning kan vara skadlig för människor och djur
- Beskriva hur vi kan skydda oss mot olika typer av joniserande strålning
- Räkna ut hur snabbt ett radioaktivt ämne sönderfaller om du känner till halveringstiden
- Ta reda på halveringstiden för ett visst ämne genom att studera sönderfallskurvor
- Ge exempel på naturliga och onaturliga strålningskällor
- Ge exempel på olika användningsområden för radioaktiva ämnen
- Beskriva hur radiometrisk datering fungerar.
- Föreslå lämpliga isotoper för datering av olika föremål.
- Kunna förklara den fysikaliska skillnaden mellan olika typer av ljus
- Kunna skilja på olika typer av spektrum
- Kunna förklara hur olika typer spektrum bildas och hur detta kan relateras till olika grundämnen.
Arbetssätt
- Genomgångar på tavlan och med bildspel (anteckningar)
- Quiz (plickers)
- Egen läsning i läroböcker
- Laborationer och rapportskrivning
- Film
- Diskussioner
Bedömning
Du kommer bedömas utifrån:
- Dina muntliga resonemang under lektioner och laborationer
- Ditt genomförande av laborationerna
- Inlämnade labbrapporter
- Skriftligt prov
Lektionsplan
(Vissa ändringar kan ske för enstaka lektioner)
NO-planering 9A HT-20 |
Vecka |
Tìsdag (halvklass) |
Onsdag (halvklass) |
Torsdag (helklass) |
Fredag (helklass) |
46 |
Repetition: Atomens beståndsdelar
Radioaktivitet & Bakgrundsstrålning (Film1) Fysik Lpo s. 54-56 Lektionsanteckningar Studieuppgifter: 93, 97 |
Repetition: Atomens beståndsdelar
Radioaktivitet & Bakgrundsstrålning (Film1) Fysik Lpo s. 54-56 Lektionsanteckningar Studieuppgifter: 93, 97 |
Repeition: Atomnummer, Masstal, Isotoper
Räkna med atomnummer & masstal Lösbad: Radioaktivt sönderfall Lektionsanteckningar |
Kärnkraft, Fission, Fusion Vad betyder E=mc² ? |
47 |
Laboration halveringstid |
Laboration halveringstid |
Kol-14-metoden och andra dateringsmetoder |
Flexibelt moment |
48 |
Laboration GM-röret & strålsäkerhet |
Laboration GM-röret & strålsäkerhet |
Sammanfattning & Repetition |
Flexibelt moment |
49 |
Prov Kemiska bindningar Radioaktivitet |
Prov Kemiska bindningar Radioaktivitet |
Det elektromagnetiska spektrat Olika typer av spektrum Hur skapas ljus? Fysik Lpo s. 52-53 |
Övning: Vad är en bra labbrapport? |
50 |
Laboration Spektrum från olika gaser |
Laboration Spektrum från olika gaser |
Skriva labbrapport |
Inläming av labbrapporten Smygstart: energikällor |
51 |
Inlämning: Energikällor |
Inlämning: Energikällor |
Tips inför nationella proven i vår |
Avslutning |
52 |
LOV |
Läromedel
Böcker:
- Fysik Lpo Bok 3 (Lpo)
- Makro fysik (Makro)
Övrigt:
- Lösblad från samtliga laborationer
- Lektionsanteckningar
- Begreppslistan i denna planering
Samtliga delar av boken som vi ska kunna går vi igenom på lektioner och antecknar i våra skrivhäften.
Begreppslista över nya begrepp
- Radioaktiv - Ett radioaktivt ämne som inte är stabilt sägs vara radioaktivt. Atomerna som bygger upp ett radioaktivt ämne kommer förr eller senare att "gå sönder". När atomerna går sönder sänder de ut olika typer av strålning. Radio betyder strålning, så radioaktiv betyder något som sänder ut strålning.
- Joniserande strålning - Gemensamt namn för den strålning som bildas av radioaktiva ämnen (ibland kallas joniserande strålning felaktigt för "radioaktiv strålning"). Ordet "joniserande" kommer från att strålningen innehåller så mycket energi att den kan slå bort elektroner från atomer så att joner bildas.
- Partikelstrålning - En namn för "strålning" som egentligen består av små partiklar som kastats iväg med hög hastighet.
- Alfastrålning - En typ av joniserande strålning som består av två protoner och två neutroner. Det här är en typ av partikelstrålning.
- Betastrålning - En typ av joniserande strålning som består av en elektron. Det här är en typ av partikelstrålning.
- Gammastrålning - En typ av joniserande strålning som består av osynligt ljus med extremt hög frekvens (inte partikelstrålning!)
- Halveringstid - Den tid det tar för antalet atomkärnor att halveras.
- Strålningskälla - Något som sänder ut strålning
- Radiometrisk datering - När man använder radioaktiva ämnen för att ta reda på hur gammalt något är
- Masstal - Antalet protoner + antalet neutroner i en atomkärna
- Atomnummer - Antalet protoner i en atomkärna
- Isotop - olika varianter av ett grundämne. T ex Kol-14 är en isotop av kol som innehåller 6 protoner och 8 neutroner, Kol-12 är en annan isotop av kol som innehåller 6 protoner och 6 neutroner.
- Spektrum - Regnbågen är ett exempel på ett spektrum. I regnbågen syns färger från rött till blått. Färgernas ordning i regnbågen (och i spektrumet) är ljusets våglängd. Rött ljus har en längre våglängd än blått ljus.
- Det elektromagnetiska spektrumet - Allt ljus är elektromagnetiska vågor, men det finns även elektromagnetiska vågor som vi inte kan se. Det elektromagnetiska spektrumet visar vilken våglängd olika typer av strålning har.
- Kontinuerligt spektrum - Ett spektrum som innehåller alla våglängder (ser ut ungefär som en bit av en regnbåge)
- Linjespektrum - Ett spektrum där endast vissa färger finns med (den syns några färgade linjer)
- Absorptionsspektrum - Ett spektrum där det saknas vissa linjer (ser ut som ett kontinuerligt spektrum med några svarta linjer)
Om Ingressbilden:
Bilden visar en behållare med ett ämne som används inom vården. Ämnet innehåller kol-11, en radioaktiv isotop av kol. Kol-11-atomer är radioaktiva, det betyder att det faller sönder av sig själva och sönder ut strålning. Ämnet används inom vården för att undersöka hjärntumörer.
Kol-11 förekommer inte i naturen utan måste tillverkas genom att bombardera kväveatomer med protoner, sedan måste det snabbt användas innan atomerna faller sönder. Kol-11 har nämligen en halveringstid på 23 minuter. Fotograf: Sahehco CC-BY-4.0