Skolbanken Logo
Skolbanken

planering och utvärdering/analys myran språk ht2020

Rödklövergatans förskola, Ale · Senast uppdaterad: 16 mars 2021

språktema avdelning myran

Kartläggning av  var barngruppen befinner sig 

 

Vi ser en stor variation i våra barns språkkunskaper. En del är väldigt verbala, andra mindre och några inte alls. Vi upplever en stor variation i språkförståelsen också. Vissa läser böcker hemma andra lite och några inte alls, men de har visat ett litet intresse för de böcker vi har här. Dock upplever vi att många av barnen inte orkar lyssna och fokusera på en hel bok. Vi vill fånga upp det lilla intresse de visat, men också skapa möjligheter att utveckla ett intresse för böcker och språk. Vi har även fått till oss från skolan att vi bör arbeta med böcker och därför har vi valt att i detta språkarbete fokusera på böcker och högläsning.

Formulera tydliga mål och förväntade effekter av valt projekt/tema

-Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter.

 

Vi ser att utveckling sker när barnen tar till sig böcker och berättelser, och börjar utmana sig själv inom bokintresset . Alla de tillfällen som barnen självmant väljer böcker tar vi vara på och uppmuntrar läsningen. Vi uppmuntrar deras intresse kring böcker genom att läsa tillsammans med dem. Variera utbudet bland böckerna men också genom högläsning där de tillsammans ges möjligheten till boksamtal och en gemensam aktivitet . Vi gör även böckerna levande genom att skapa aktiviteter som passar till de olika berättelserna och karaktärerna vill fått lära känna, men också genom att dokumentera på avdelningen. 

 

Detta behöver vi göra för att skapa förutsättningar för lärandet av projekt/tema

Hur förbereder vi barnen?

-Hur utmanar och inspirerar vi barnen?

-Vilka ändringar behöver göras i lärmiljön?

-Litteratur som vetenskaplig grund

-Hur skall dokumentationen ske?

-Aktiviteter

 

Vi introducerar böckerna med hjälp av att göra i ordning en mysig, behaglig och spännande miljö som ska locka. Fröken har på sig en läshatt och vi "tänder en brasa" med hjälp av en ljusslinga och byggmaterial som liknar träpinnar. Vi väljer böcker som vi vet att de tycker om, men vi introducerar dem även föra nya böcker vi anser vara passande. På så sätt erbjuder vi alla något de förhoppningsvis kommer få ett intresse för. Vi har boksamtal för att utmana deras tänkande och reflektion och vi skapar aktiviteter som bygger vidare på detta lärande. På så sätt hoppas vi kunna väcka en nyfikenhet, fantasi och lust till att lära och utvecklas. Dokumentation kommer ske med hjälp av video och bild. På unikum och på avdelningen. Vi hoppas på att få med föräldrar på unikum för att de ska kunna diskutera och prata om lärandet som skett i förskolan, även hemma. På avdelningen dokumenterar vi för att böckerna ska leva vidare och för att synliggöra barnens läroprocesser för dem själva. Aktiviteterna kommer vara allt från pyssel, till att leta efter skatter. 

Vi kommer välja olika typer av böcker för att utmana alla. Vissa enklare och andra lite svårare. Detta får vi prova oss fram då vi inte har en stor uppfattning kring vad som passar dem bäst. 

 

 

 

Exempel:

Uppföljningen har skett löpande under projektets gång

- För att kunna skapa ännu bättre förutsättningar för att väcka allas nyfikenheten och intresse väljer vi att dela upp gruppen ytterligare.

- Vi utvecklar och utmanar barnen utifrån situationerna de befinner sig i. Hur låter de olika föremålen på borden om man spelar på dom? hur kan det låta om vi håller handen för munnen när vi sjunger? blir det någon skillnad om vi hickar med öppen/stängd mun?

 

- barnens intresse och nyfikenhet fortsätter att genomsyra projektet. De upptäcker och utforska tillsammans och på egen hand. Nu är det mycket fokus på repetition, då vi märkt att våra barn både är i behov av det men också för att det ger resultat. 

 

- Dilemmat för tillfället handlar om att läsa av och tolka barnen så att man inte stannar kvar för länge i en aktivitet eller liknande så att intresset och nyfiken svalna men vi vill inte gå för fort fram heller så att barnen inte får möjlighet att verkligen ”äga” det egna lärandet, kunna göra det till sitt egna och utveckla utifrån egna förutsättningar, intressen och förmåga.

 

 

- För att synliggöra det egna lärandet och utforskandet får barnen återberätta, för pedagoger och barn som inte varit med i aktivitet, vad man gjort. Vi har sett att barnen kommunicerar både med gester och med ord för att återberättandet ska bli förståeligt, vissa ord och begrepp fastnar snabbt hos barnen och de sprider sin kunskap vidare på detta sätt.

 

 

- Fokus kommande tid blir att observera om barnen börjat ”äga” kunskapen och hur dom hanterar den, sker det ett annat utforskande? Ser de samband? Utforskar dom? Testar dom nytt på egen hand? Etc.

 

 

Resultat- analys och slutsats

-Hur gick det? Fokusera på vad som gjort skillnad i arbetet (inte så mycket på vad ni gjort)

-På vilket sett ser vi att barnen har utvecklat sin förmåga utifrån valda läroplansmål?


-Verktyg att utgå ifrån;

  • pedagogisk dokumentation,- den dokumentation som gjorts har varit med hjälp av video och bild. Vi har dokumenterat på unikum för att inkludera föräldrar och på avdelningen för barnens skull. Med hjälp av dokumentationen på avdelningen har böckerna levt vidare och barnen har kunnat återuppleva dem. Vi har bilder på golven och långt ner på golvet för att det ska vara på deras nivå.
  • lärloggsinlägg- lägloggsinläggen har även innehållt bild, ljud och video. 

 

Barnen hade inte ett stort intresse vad gällr böcker.Vi läste  ibland men de var aldrig riktigt intresserade av att sitta ner och lyssna på en hel bok. Från skolan fick vi till oss att vi behövde arbeta mer med högläsning och därför bestämde vi oss för att fokusera på bokläsning med förhoppning att väcka ett bokintresse. Böckerna valdes utefter barnens intressen och utefter det vi trodde att de skulle tycka om, för att introducera dem för lite nytt. Eftersom många av våra barn inte varit i kontakt med böcker innan bestämde vi för att arbeta med en och samma bok i en hel vecka. Detta för att väcka intresset, lära känna karaktärerna och innehållet, men också för att hinna fånga upp alla barn och inte bara de som tar till sig innehållet den första läsningen.Vi läste boken varje dag men måndagen fokuserades bara på att läsa boken och lära känna den. Tisdagarna erbjöd ibland en mindre aktivitet kopplat till innehållet. Detta beroende på hur svår/enkel boken var. Onsdag-torsdag- fredag erbjöd lite större aktiviteter kopplat till böckerna. Detta för att konkretisera böckerna och göra dem levande. Varje dag hade vi också boksamtal.

Vi ser en enorm utveckling hos våra barn vad gäller intresset för böcker, läsning men också språket. De har kommit i kontakt med begrepp de tidigare inte stött på, exempel garnnystan, kikare, tvärtemot och att anstränga sig. Begrepp som vi kommit i kontakt med i böckerna och som de fortsätter att använda i olika sammanhang varje dag. Detta anser vi bero på att vi erbjudit dem böcker som varit lustfyllda men också för att de läst samma bok i en veckas tid, också för att vi skapat aktiviteter som konkretiserat böckerna. Vi vet med oss att alla lär på olika sätt och vårt mål var väcka en lust och nyfikenhet till böcker hos alla barn. Vi har även sett till att variera böcker. Vi har bytt ut böcker för att de ska komma i kontakt med nya berättelser men vi har också varierat svårighetsgraden i böckerna vi arbetat med. Ibland lite för svåra och ibland lite för enkla. Detta har i sin tur gjort att vi inte fått med oss några barn men samtidigt har det utmanat andra. En framgångsfaktor har också varit att vi konkretiserat böckerna. Exempelvis boken "knacka på". Barnen har fått knacka på, på varje sida i boken. Detta tyckte de om vilket också gjort att de gärna knackar i varje bok de ser en dörr. En annan bok vi läst är "mera miner med Alfons". Alfons gör olika miner och ansiktsuttryck. De miner/uttryck de kom i kontakt med här gör de när de vill visa och sätta ord på en viss känsla. Dokumentationen på avdelningen har också varit en framgångsfaktor på så vis att den hjälp böckerna att leva vidare. Vi har satt upp bilder på dörrar vilket resulterat i att de fortsatt knacka på dörrarna från boken. De berättar även delar ur bokens innehåll som gömmer sig bakom varje dörr.

Vi ser även en utveckling vad gäller barnens fokus sedan vi började arbeta med högläsning. Högläsningen har utmanat dem att sitta, lyssna och fokusera vilket också visat sig i andra sammanhang. Exempelvis matsituationen, pussel och pyssel. 

Det som gjort störst skillnad i arbetat anser vi vara att barnen fått upp ögonen för böcker. Idag väljer de många gånger en bok istället för en leksak även i den fria leken. De orkar lyssna på 1-2 och ibland även 3 böcker utan att trötta. 

Vi märker dock att vi når fram till vissa barn mer än andra och vissa är mer intresserade av böcker än andra. Som tidigare nämnt upplever vi att allas intresse för böcker har väckts, men vi har också lagt märke att alla barn inte tar till sig och reflekterar kring innehållet i böckerna. Under boksamtalet kan vissa barn inte svara på enkla frågor kring bokens innehåll. Vad en viss karaktär i boken heter eller vad som hända på en viss sida till exempel. Detta kan bero på att boken varit för svår att ta till sig, men det kan o andra sidan också bero på hur vi läst/ introducerat den. Vi anser att vi arbetat mycket och fördjupat med varje bok, men ändå upplever vi att vi ibland inte får med vissa barn. Även miljön kan påverka. Vi har varje dag suttit på samma plats när vi haft boksamtal och högläsning, vi har också varje dag gjort det mysigt med belysning. Detta kanske har blivit lite för mycket intryck som stulit uppmärksamhet för just dessa barn. 

Under hösten har vi haft mycket frånvaro i personalstyrkan samtidigt som vi har ett barn som är i större behov av stöttning än andra barn. Det har resulterat i att detta barn krävt en personal själv och det har i sin tur inneburit att den personalen tagits från resterande barngrupp. De gånger vi upplever att vi inte kunnat fånga barnen eller leva oss in i de planerade aktiviteterna har också varit de gånger vi varit två personal på barngruppen. Som nämnt, en personal åt ett barn och en personal åt resterande. Däremot har det sett annorlunda ut när vi varit tre personal. Vi har kunna sitta mer barnen och styrt dem mot det lärande vi planerat på ett lustfyllt sätt. 

Det vi tar med oss från detta temaarbete som vi överlag är väldigt nöjda med är att vi nu kommer fortsätta arbeta mycket med böcker då vi ser att det ger våra barn enormt mycket. Efter jul går vi över till att arbeta med matematik och då har vi bestämt att vi ska fortsätta inkludera böcker i det arbetet. Vi kommer välja böcker som har med matematik att göra och skapa aktiviteter efter det. Det vi dock har märkt är att vi haft svårt att hitta böcker som fångar alla barn. Vissa har varit för enkla för ett gäng medan andra varit för svåra.

 

En slutsats att dra av detta arbete är att böcker och högläsning väckt ett enormt intresse för våra barns intresse vad gäller böcker och det har även utvecklat deras verbala språk på ett lustfyllt sätt. Det har utmanat dem då vi skapat aktiviteter som fokuserat på att utmana deras språk. Med andra ord kommer vi fortsätta arbeta mycket med böcker då vi anser att det ger våra barn så enormt mycket.

 


Läroplanskopplingar

intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback