Geografi - Sverige åk 4

Ett arbetsområde om Sveriges geografi.

Sveriges geografi

Eleverna kommer att få lära sig både namngeografi, där vi tittar på vad allt från berg, sjöar och landskap heter samt går igenom hur Sveriges naturlandskap skapats och varför vi människor har byggt kulturlandskapet där vi gjort.

Under det här arbetsområdet ska du visa att du kan: (kunskapskrav och förmågor)

• använda och hitta rätt på en karta
• namnge olika delar av Sverige
• skillnaden mellan kust- och inlandsklimat 
• förklara hur Sveriges naturlandskap skapats
• förklara hur människor i olika delar av Sverige lever under olika villkor, beroende på klimat eller om man bor i tätort eller glesbygd
• använda geografiska begrepp när du skriver och pratar geografi

Det kommer du få visa genom att: (bedömning)

• aktivt delta i undervisningen i klassrummet
• visa dina kunskaper på namngeografiprovet
• visa dina kunskaper på slutprovet

Du kommer att få lära dig: (centralt innehåll)

• Sveriges läge i världen.
• Vad en karta är, hur den ser ut samt hur den används.
• Sveriges namngeografi, allt från landskap till sjöar. 
• Hur klimatet är i Sverige. 
• Om de processer som skapat naturlandskapet. 
• Skillnaden mellan natur- och kulturlandskap
• Hur vi kan påverka vårt ekologiska fotavtryck. 
• Att använda geografiska verktyg i en fältstudie. 

Hur ska vi lära oss detta: (undervisning)

• lärarledda genomgångar
• gemensamma och enskilda övningar i klassrummet
• klassrumsdiskussioner
• filmer

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.
• Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
• Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet.
• Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.
• Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.