Skolbanken Logo
Skolbanken

Ängsgård 20/21

Ängsgård förskola, Halmstad · Senast uppdaterad: 11 november 2020

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling 2020/2021

Varför?

Förskolans nya läroplan, Lpfö.18, kom med en del ändringar och tillägg i juni 2019 bland annat begreppet hållbar utveckling- ekonomisk, social och miljömässig. Efter att ha utvärderat läsåret 19/20 visade det sig att hållbar utveckling är en del av läroplanen som vi i förskolan vill jobba mer aktivt med så detta vill vi lägga stor fokus på under läsåret. Vi vill väva samman vårt fokusområde med våra utvecklingsområden från föregående läsår: modersmål/hemkultur samt Vallåsområdets gemensamma fortbildning Läslyftet- Flera språk i barngruppen



Syfte/Mål

Till hösten fortsätter vi att jobba med temat hållbar utveckling, vi vill fortsätta jobba med detta då vi inte känner oss färdiga. Vi känner att det finns mycket kvar att utforska och utveckla inom detta ämne. Barnen har fått upp ett intresse kring arbetet med detta vilket gör att vi vill fortsätta.

Syftet med detta temat är att öka barnens kunskaper och förståelse för hållbar utveckling ekonomisk, social och miljömässig samt fokus på alla våra språk i barngruppen.

 

För barnen

Väcka barnens nyfikenhet och intresse för naturen och sin omgivning, med möjligheten att utforska och uppleva på olika sätt.

 

Ge barnen möjlighet att få uttrycka sig på många olika sätt.

 

Ge barnen möjlighet att samspela med sina medmänniskor och hitta en hållbar gemenskap.



För pedagogerna 

Pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt ska präglas av kreativitet, mod, nytänkande och rörelse.

Vi ska skapa, utveckla och använda lärmiljöer, både inne och ute, där barnen kan känna sig trygga och få möjlighet att utveckla sitt språk och sin identitet som möjliggör gemenskap. 

Vara härvarande pedagoger och finnas med i barnens lek för att vara tillgängliga i samtal och samspel.

 

Kompetensutveckling: Läslyftet, läsa litteratur, föreläsningar

Litteratur: 

Lpfö.18

Undervisning i förskolan-att skapa lärande miljöer undervisningsmiljöer av Ann S. Pihlgren

Utbildning och undervisning i förskolan-omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling av Christian Eidevald och Ingrid Engdahl

Att undervisa barn i förskolan av Elisabet Doverborg, Niklas Pramling & Ingrid Pramling Samuelsson

Skolverkets material 

Annan valbar litteratur

Halmstad kommuns målbilder-Att arbeta med barns språkliga och kommunikativa utveckling.

 

Meningsskapande sammanhang. Pedagogerna lyssnar in barnen och:

 

- klär situationer i ord i alla sammanhang.

- utmanar i leken, utforskandet och undersökandet i den pedagogiska miljön.

-Introducera nya ämnesspecifika ord och begrepp samt varierar och vidgar varje barns möte med olika text världar och genrer.

 

Dialogiska, flerstämmiga och utmanande miljöer. Pedagogerna lyssnar in barnen och:

- utmanar barnens olika skapande och kommunikativa förmågor genom att erbjuda många olika uttryckssätt.

 

Reflektion för barns och pedagogers fortsatta lärande och utforskande. Pedagogerna:

- använder kontinuerligt och systematiskt olika verktyg för reflektion, såsom digitala bilder, observationer, film, barnens alster, reflektionsprotokoll m.m.

 

 

Halmstad kommuns målbilder - Matematiska målbilder

Pedagogerna stödjer och utmanar barns lärande genom att låta dem upptäcka utforska och utveckla förståelse för

 begrepp som t.ex. längd, bredd, höjd, area, volym, vikt, tid och hastighet, läge, avstånd och riktning

- Tredimensionella geometriska grundformer och deras samband med varandra ( t. ex kub, cylinder, rätblock, kon).

 

 

Pedagogerna stödjer och utmanar barns lärande genom att

- låta barnen hitta metoder och strategier för att lösa problem.

- låta barnen uttrycka sina uppfattningar i olika uttrycksformer (t.ex. genom konkret material, teckningar, bilder, ord, gester) för att få förståelse för det som problematiseras.

- klä situationer i ord i alla sammanhang och använda korrekta matematiska begrepp.

- låta barnen undersöka, ifrågasätta, reflektera, generalisera och dra slutsatser vid problemlösning.

Mål: 

- Barnen ska utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling

Prioriterade mål utifrån Utveckling och lärande 2:2

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

Planera och genomföra – Yngre barnavdelning

Under läsåret kommer vi fortsätta med det arbetssätt vi arbetat fram under vårterminen 2020. Vi har fokus på Hållbar utveckling genom skapande, rörelse och utevistelse.

Vi erbjuder barnen planerad undervisning måndagar, tisdagar och onsdagar där vi fokuserar på skapande, rörelse och utevistelse. Däremellan sker det kontinuerligt spontan undervisning, ute som inne.

Arrangera miljöer/situationer/relationer som möjliggör

·         Barn och kunskapssyn som utgår från att barn är kompetenta

För att påvisa att barnen är kompetenta följer vi barnens intressen och ger tilltron till barnen att påverka sin egen undervisning. Vi stöttar och utmanar barnen utefter var de befinner sig, vi ger dem tid och verktyg för att bli självständiga individer.

Exempelvis får de vid matsituationerna ta sin egen mat och dryck. De får välja sin egen mat, vi tvingar ingen att äta allt eller att äta upp.

De får själva försöka ta på och av kläder vid blöjbyten och in och utgång.

De får ta ansvar för materialet och vi ger tilltro till att de vet att materialet skall plockas i ordning för att det skall hålla och för att alla skall få glädje av det.

 

·         barns inflytande

Vi ger barnen förutsättningar att påverka sin vardag i förskolan och sitt eget lärande. Vi utgår från barnens intressen och är lyhörda för vad barnen vill och uttrycker. Utefter det anpassar vi vår undervisning och vardag på förskolan.

Barnen får själva välja vilken av undervisningssituationerna de vill vara med på, vi erbjuder alla allting men deras valfrihet är stor. Vi erbjuder undervisningen vid flera tillfällen för att de skall få möjlighet att vara med.

 

·         vårdnadshavares involvering

Vi kommunicerar dagligen med vårdnadshavarna vid hämtning och lämning. Vi erbjuder även vårdnadshavarna att ta del av våra dokumentationer inne på avdelningen samt att vi kommer erbjuda dem att ta del av ett veckobrev där de kan följa vår verksamhet. Det gör att de får en inblick i vår vardag och på så sätt har möjlighet att vara delaktiga och påverka.

 

·         kreativitet och de hundra språken

För att barnen skall bli sina bästa jag erbjuder vi ett varierat undervisningssätt där de får möjlighet att prova på många olika estetiska uttryckssätt, så som skapande, rörelse, dans, musik, drama. Detta gör vi för att alla ska få möjlighet att komma till tals och uttrycka sig även om det verbala språket inte har kommit igång än.

 

·         att lära tillsammans och av varandra

Vi lär tillsammans och av varandra med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Vi lär av varandra stora som små, vilket bidrar till att vi utvecklas tillsammans. Vi bidrar med varandras kompetenser och utforskar och undersöker tillsammans. Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i vardagliga situationer. Till exempel när vi ska gå ut eller vid matbordet.

Om någon har en fråga som vi inte vet svaret på undersöker vi det tillsammans som exempelvis via digitala hjälpmedel eller via böcker.

 

·         nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter

Vi erbjuder barnen stor variation i undervisningssätten och ändrar ständigt lärmiljöerna för att skapa nyfikenhet och lustfullt lärande.

 

·         variation i arbetsformer

Vi är flexibla i vårt arbetssätt där vi ständigt förändrar och är inte rädda för att prova på och prova nya saker och sätt att arbeta på.

Vi erbjuder flera typer av undervisningssätt som dans, skapande, rörelse, dans, utomhuspedagogik. Vi arbetar även i olika gruppstorlekar.

 

·         olika gruppkonstellationer

Vi anpassar barngrupperna från dag till dag och efter barnen så de får bli sina bästa jag. Vi roterar även som pedagoger för att på bästa sätt kunna använda våra kompetenser samt för att vi ska se alla barnen allihop.

  

·         introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm

För att barnen skall skapa en förståelse och kunna känna att de kan och får ta ansvar för bland annat material så introducerar vi nytt material tillsammans med barnen. Vi som pedagoger sitter med och samtalar om materialet och hur man kan använda det. Exempelvis nya spel, pussel eller digitala hjälpmedel.

Vid aktiviteter erbjuder vi dessa i flera olika gruppkonstellationer samt flera gånger så barnen få upprepning och kan ta till sig aktiviteten i sin takt och efter sin förmåga.

 

 

 

·         för barnen att ställa hypoteser

Vi möjliggör för barnen att ställa frågor kring det vi jobbar med och i de vardagliga situationerna. När vi pedagoger är härvarande hör och ser vi barnen och kan utmana dem där de är nu.

Är vi exempelvis på promenad och ser någonting intressant ställer vi frågor kring detta och låter barnen ställa frågor.

 

·         Att förstå och göra sig förstådd

Bildstöd, TAKK, erbjuda olika uttrycksformer i undervisningen.

 

·         Språkstödjande, dialoger

Bildstöd, TAKK, erbjuda olika uttrycksformer i undervisningen. Vi är härvarande med barnen på golvet och lyssnar till vad barnen gör och säger för att på så sätt kunna samtala med.

 

·         Dialog och produktiva frågor

Vi möjliggör för barnen att ställa frågor kring det vi jobbar med och i de vardagliga situationerna. När vi pedagoger är härvarande hör och ser vi barnen och kan utmana dem där de är nu. Vi möjliggör detta genom att


Vi pedagoger utvecklar Flera språk i barngruppen genom "Läslyftet" som startar under hösten 2020 För att pedagogernas kompetens ska användas på bästa sätt undervisar vi bl.a. genom våra arbetsgrupper:

 

-Skapande

 

-utomhuspedagogik

 

-Rörelse

 

Planera och genomföra – Äldre barnavdelning

Arrangera miljöer/situationer/relationer som möjliggör:

· det kompetenta barnet
barn lär av varandra, vi uppmuntrar barnen att försöka själv och hjälpa varandra, tex matsituation, dela maten, hälla upp dryck m.m. Ge barnen ansvar för leksaker, filtar etc. så var sak kommer på sin plats innan och efter lek. Tambursituationen tex dra upp dragkedjan, ta på västen etc. Vi pedagoger behöver backa och ge barnen tid att försöka själv.

· barns inflytande
barnen väljer aktivitet på aktivitetstavlan, ta med barnen i förändring av lärmiljöerna, ta hjälp av barnen att hjälpa till att duka av matvagnar, barnen är delaktiga i matsituationen på olika sätt tex torka bordet, duka, duka av gemensamt samt påfyllning av mat.

· vårdnadshavares involvering
Skicka månadsbrev, genom Unikum i lärloggarna, påminna föräldrarna om att gå in och titta på loggarna (skriva en blänkare i hallen). Daglig kontakt, bekräfta barnet och vårdnadshavaren

· kreativitet och de hundra språken
utnyttja utbudet på ipaden tex puppetpals, qr koder, imovie mm.
Skriftspråket, benämna saker på många olika sätt, TAKK, skapande, drama, dans, rörelse

· tillgängliga lärmiljöer
samtala med barnen om vilket material vi ska ta ut på gården samt även hur lärmiljöerna inomhus ska utformas för bästa undervisningssituation.

· att förstå och göra sig förstådd
Lyhörda pedagoger som visar genuint intresse för barnens tankar, frågor och ideér. Ge barnen tid att få chans att förklara även om det tar tid. Vi lyssnar på varandra, kunna sätta sig in i en annans situation.

· att lära tillsammans och av varandra
Det sker under hela dagen i olika konstellationer mellan barn-pedagoger, barn-barn, pedagog-pedagog.

· nyfiket, lustfyllt, utmanande, lärande och utforskande aktiviteter
Göra det spännande och intressant för barnen, vara engagerad och härvarande. Undvika att ”störa” om pedagog har aktivitet med barnen, för att inte tappa ”moment”.

· variation i arbetsformer
Erbjuda mångfald i de olika aktiviteterna. Våga prova, nytänk, lustfyllt lärande och kreativitet.

· olika gruppkonstellationer
Strukturera upp, vilka grupper har vi, dela upp barnen, var är vi i huset, göra det tydligt för pedagoger, barn och föräldrarna. Ta oss tid på planeringstiden att strukturera upp och förbereda inför nästa veckas gruppaktiviteter.

· introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm
Vi pedagoger visar och samtalar med barnen om hur man använder vårt material.
Pedagogerna introducerar barnen om hur vi ska använda vårt material, att man plockar upp om man tappar något samt ser till att allt material finns innan man ställer tillbaka på sin plats.

· för barnen att ställa hypoteser
Öppna frågor, låta barnen fundera och diskutera tillsammans, att vi pedagoger backar. Ta reda på saker och ting tillsammans på internet och lär tillsammans.

 

Vi pedagoger utvecklar Flera språk i barngruppen genom "Läslyftet" som startar under hösten 2020 För att pedagogernas kompetens ska användas på bästa sätt undervisar vi bl.a. genom våra arbetsgrupper:

 

-Skapande

 

-utomhuspedagogik

 

-Rörelse

   

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Utvärdering – dokumentation som behövs för att analysera och utvärdera målen som valts. (Vi kan välja några eller flera av målen för utvärdering).

 

Vad ska dokumenteras?

 Det förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utvecklas i:

·         Kreativitet

·         Social kompetens

·         Identitet/kulturella identitet och känna trygghet i den

·         Utvidga och utveckla svenska språket/modersmålet

·         Intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling

 

Hur ska dokumentationen göras?

Enskilt/arbetslaget, samtal/ reflektion med barnen.

Egna anteckningar, bild, film, teckningar samt annat skapande. 

 

När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)?

Regelbundet i samband med undervisningssituationen.

 Det kan se olika ut beroende på barn och barngrupp.

 

Vem/vilka genomför dokumentationen?

Barn och pedagoger gemensamt

 

Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)?

Först i arbetslaget och sedan i utvecklingsgruppen

 

 

 

 

 

 

Koppling till teori, forskning - vetenskaplig grund

 

 

Litteratur:

 

Undervisning i förskolan-att skapa lärande miljöer undervisningsmiljöer

 

Utbildning och undervisning i förskolan-omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling

 

Små barns matematik

 

Det matematiska barnet

 

Barn och naturvetenskap


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback