👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hållbar utveckling - Prioriterat Målområde för Trollkarlen/Täppgårdens förskola 20/21

Skapad 2020-11-13 08:23 i Täppgården Borlänge
Förskola
Prioriterat Målområde för Trollkarlen, Täppgårdens förskola 20/21: Hållbar utveckling

Innehåll

 

Verksamhetsrapporten beskriver förskolans måluppfyllelse/resultat utifrån prioriterade utvecklingsområdena och förskolans uppdrag utifrån Läroplan för förskolan Lpfö18. Resultatet tas fram utifrån vårdnadshavarenkäten (ej 2020) och annan dokumentation som gjorts på förskolan. Verksamhetsrapporten innehåller även en analys av resultatet utifrån de prioriterade målområdena. Verksamhetsrapporten tas fram i juni.

 

Planen för Prioriterade Målområden bygger på resultatet och analysen från de årets uppföljning- och utvärderingsarbete samt den sammanställda verksamhetsrapporten. Planen är ett levande dokument som stödjer förskolans arbete med planering, uppföljning, utvärdering, och bedömning av måluppfyllelse. Planen säkerställer också att utvecklingsarbetet är förankrat hos all personal. Förskolans läroplan (Lpfö18) är utgångspunkten för all verksamhet och allt utvecklingsarbete. De prioriterade Målområdena fastställs i juni eller i augusti och revideras kontinuerligt.

 

 

      1. Prioriterade Målområden – VAD SKA GÖRAS? VART SKA VI?

För att förskolans utbildning ska utvecklas är det nödvändigt att förskolans resultat omsätts i åtgärder och nya prioriterade mål. Tydliga mål som är kända för alla är en förutsättning för verksamhetens utveckling. Det eller de prioriterade målområdena ska leda arbetet framåt och vara realistiska, tydligt formulerade och utvärderingsbara. De ska beskriva vilken effekt utvecklingsinsatsen förväntas ha på utbildningen och/eller barns utveckling och lärande.

Stödfrågor:

Vad ska utvecklas utifrån förskolans uppdrag? Vad är den förväntade effekten av arbetet inom det prioriterade målområdet?

 

Förskolans/Avdelningens prioriterade målområden:

Hållbar utveckling - Sopsamlarmonstrena 

 

Därför har dessa områden valts:

Vi vill arbeta med hållbar utveckling för att främja barnens lärande och öka förståelsen för miljöarbete, hälsa, rörelse, och även lägga en stark grund i självkänsla så barnen håller individuellt på lång sikt.  

Förskolans läroplan (2018) verksamhetsmål:

-Utveckla sin förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur, och samhälle påverkar varandra.

-Utveckla sin förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till hållbar utveckling.

-Utveckla sin motorik, koordinationsförmågan och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

-Utveckla sin förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.

-Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

 

Vi planerar att lägga fokus på miljö och återvinning och att arbeta med materialet som handlar om sopsamlarmonstrena som finns på www.mittavtryck.se

 

2. Nuläge – VAR ÄR VI?

För att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet över tid är det nödvändigt att arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av ett nuläge. Nuläget tas fram genom en kartläggning av barngruppen och verksamheten inom det prioriterade målområdet. Nulägesbilden görs också utifrån beskrivning av verksamhetens förutsättningar och innehåll.

Barngruppen består av 22 barn och 3 pedagoger + en pedagog 3 dagar i veckan. Vi har arbetat mycket med att stärka barnens sjävi-känsla och att trygga barngruppen. Barngruppen är väldigt öppna, nyfikna och intresserade av det mesta och lätta att få med i dom tema arbeten vi genomfört. 

Grannavdelningen Enhörningen har tidigare arbetat med Sopsamlarmonstrena och har fortfarande bilder kvar på deras matvagn som står i våran verksamhet, detta har barnen uppmärksammat och ställer mycket frågor om dessa monster. 

Under höstterminen har tiden gått till att trygga barnen i barngruppen och till att utveckla sin självkänsla för att på längre sikt "hålla" och hela tiden fortsätta utvecklas. Vi har tänkt att en bra självkänsla och en grundtrygghet i sig själv skapar trygga individer och som kommer gynnas senare under hela uppväxten.

Under våren kommer vi nu att starta upp och arbeta med miljö och återvinning.  

 

3.  Metod/arbetssätt – HUR GÖR VI?

För att säkerställa att arbetet går framåt behöver en planering göras. Det handlar också om att identifiera vilka förutsättningar som krävs för att kunna genomföra utvecklingsinsatserna.

Vi kommer använda våran Ninis till introducera sopsamlarmonstrena, därefter går vi igenom processfrågorna med barngruppen där barnen får delge vad dom vet (förkunskap), vad dom vill lära sig och på vilket sätt vi ska lära oss det. 
utefter barnens önskemål görs en veckoplanering i lotusbladet där vi säkerställer att läroplansmålen blir uppnådda. 

Som uppstart till vårterminen tänker vi locka in dom i arbetet genom att på en gemensam samling lägga fram Ninis tillsammans med skräp (kompost och brännbart) på samlingsmattan och dramatisera att sopsamlarmonstrena varit till oss på förskolan och lämnat soporna samt en qr-kod. Qr-koden visar en film där en presentation om sopsamlarmonstrena kommer visas. I samlingen kommer vi med hjälp av processfrågorna undersöka barnens förkunskap (ta reda på vad dom vet) om sortering, miljö och återvinning. För att göra barnen delaktiga och basera temat på barnens premisser kommer vi ta reda på vad dom vill veta mer om gällande miljö och återvinning och utgå ifrån dom svaren när vi sätter planeringen.

 För att koppla ihop (skapa igenkänning) det tidigare arbetet vi har genomför under hösten så kommer Ninis vara med och trolla fram/presentera ett nytt sopsamlarmonster varje torsdag. 

På måndagar tänker vi att vi ger barnen chansen till att diskutera och utbyta erfarenheter om det aktuella monstret och under veckan kommer vi med hjälp av lotusbladet planera in olika aktiviteter t ex skapande, motorik, värdegrund, matematik, språk osv. 

Veckan avslutas på torsdagen med en gemensam reflektionssamling där vi går igenom veckans aktiviteter, utbyter vad vi lärt oss, delger vad vi tyckt om aktiviteten och om barnen har några önskemål inför nästkommande vecka som vi pedagoger kan ta med oss i planeringen.  

4.  Dokumentation – HUR, NÄR och AV VEM

Dokumentation behövs för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen över tid och för att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet (få fram ett resultat).

*Arbetslaget följer upp det prioriterade målområdet och dokumenterar i barnens ”Min bok”, dokumentationer på väggar för att synliggöra för barnen, "lotusbladet" med läroplansmålen och Unikum.

 * Utvecklingssamtal, föräldramöten och daglig kontakt.

 * Reflektion tillsammans med barnen varje dag ex, samling, i vardagen.

 * Ex, veckoreflektion och uppföljning tillsammans med barnen (projektor, dokumentation på vägg...)

 * Planera, följa upp och utvärdera arbetet i arbetslaget på veckoplaneringen/veckoreflektionen.

 * Större utvärdering jan-20 och juni-21.

 

Uppföljning – HUR BLEV DET?

Uppföljningen syftar till att stämma av om de genomförda utvecklingsinsatserna leder till förväntat resultat och om det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen har påverkat måluppfyllelsen. Uppföljning ska ske kontinuerligt och förskolan behöver skapa rutiner och en tidplan för uppföljningen. Ytterst handlar det om att identifiera hur barns inlärning och utveckling sker och hur förskolans bidrar till det.

Stödfrågor: På vilket sätt har arbetssättet/metoderna/verksamhetens innehåll påverkat barns lärande, trivsel och utveckling? Vad har vi sett/hört/gjort? Tar vi tillvara barns frågor, reflektioner och nyfikenhet? Har barns kunnande förändrats i förhållande till förskolans innehåll och aktiviteter? Är vi på rätt väg? Behöver vi förändra något för att nå målet? Har vi rätt och ändamålsenliga metoder för dokumentation? Har vi tillräckligt med underlag?

 Utvärderingen på utvecklingsdagen i maj 2021.                                                  

 

UNIKUM:

*Veckoreflektioner

*Delårsutvärdering samt gruppsamtal med rektor/arbetslag nov-dec

*Helårsutvädering som görs i utvärderingsmallar gällande förbättringsområden: Ligger i Lärloggen