Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Textilslöjd åk 6

Skapad 2020-11-19 11:36 i Morgongåva skola F-6 Heby
Grundskola 6 Slöjd
Läsårsplanering Textilslöjd åk 6

Innehåll

 

Lokal kursplan i textilslöjd, årskurs 6

 

Morgongåva skola, läsåret 2020/2021

 

Förmågor

 

  1. formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
  2. välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
  3. analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
  4. tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

 

 

 

Centralt innehåll åk 4-6

 

  1. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

    1. Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.

    2. Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

    3. Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

    4. Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

  2. Slöjdens arbetsprocesser

    1. Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

    2. Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

    3. Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, såväl med som utan digitala verktyg.

  3. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

    1. Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

    2. Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

    3. Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.

  4. Slöjden i samhället

 

    1. Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

    2. Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

 

Arbetsområden

 

Samarbetsprojekt textil- och träslöjd: korsstygn på låda, Trikåsömnad prematurbyxor, Trikåsömnad eget plagg med tryck

 

Extrauppgifter

 

Scrunchie, hårband, pannband, pennfack, necessär, mössa, easy tee, mössa, juluppgifter, örngott, eget val


 

 

Läsårsplanering åk 6

 

 

 

Uppgift

Moment

Lektionsplan och material

Begrepp

Utvärdering

SAMARBETSPROJEKT TRÄ/TEXTIL:

Låda med korsstygn på locket

 

MÅL:

Kombinera hårda och mjuka material

Brodera korsstygn

 

TID:

6 lektioner

 

FÖRMÅGA:

1, 2, 3, 4

 

CENTRALT INNEHÅLL:

1a, 1b, 1c, 1d, 2a, 2b, 2c, 3b

 

Idéutveckling

Korsstygn på mjukt material

Korsstygn på hårt material

 

Fler moment på träslöjden.

MATERIAL: Låda med lock tillverkad på träslöjden, broderi på rutat papper, moulinegarn 3 trådar, broderinål utan udd stl 22, ev nålpåträdare, aidaväv

 

1.        Berätta om projektet gemensamt med träslöjden. Förklara kunskapskraven och hur arbetet bedöms. Slöjd är ett betyg, så sambedömning kommer ske hela läsåret. Visa inspirationsbilder. Berätta att man kan göra det enkelt, ex trären låda med en bokstav på (som visningsexemplet) eller mer avancerat, ex. måla lådan, klä den inuti och göra ett broderi där det målade samspelar med det broderade. För högre betyg ser vi gärna att man tänkt igenom hela projektet och att de olika delarna tillsammans blir en helhet. Eleverna kommer att sy korsstygn på både aidaväv och locket, eftersom det är svårt att lära sig korsstygn på hårt material.

2.       Utifrån färdiga mönster och egna idéer ritar eleverna ett korsstygnsmönster på speciellt rutat papper. Pappret har något uppförstorade rutor för att fungera ihop med borrningen på träslöjden. Under mönstret skriver de en motivering till varför, för att kunna använda vid utvärderingen efteråt. Pappret ska kopieras upp i minst 3 ex, varav ett ex ska lämnas till träslöjden. Minst ett ex sparas hos läraren tills eleven är klar med locket. Ett ex används när eleven broderar på aidaväv.

3.       Visa korsstygn och berätta om broderisättet. Det optimala korsstygnet har alla kors åt samma håll på rätsidan och raka linjer på baksidan. Korsstygn använder den matematisk-logiska delen av hjärnan, för att kunna planera broderiet så effektivt som möjligt. På mjukt material gör man inga knutar och hoppar inte i sidled, utan anstränger sig öf ratt då en baksida med vågräta/lodräta streck och en framsida där alla kryss lutar åt samma håll. Trådarna fästs på baksidan genom att sy under de raka linjerna. Gör en enkel övning, visa hur man förflyttar sig i sidled, diagonalt och byter rad uppåt och nedåt. Gör alla ”halva” korsstygn så långt det går, vänd sen och fyll i med den övre ”halvan”. Se till att all kryss är lika eftersom detta påverkar färgåtergivningen i garnet. Sträva efter en snygg baksida.

4.       Visa hur man delar en moulinetråd (börja på mitten och dela en ”halva” i taget, håll isär för att undvika att trådarna krullar ihop sig med varandra). Krullandet sker pga att bomullsfibern är spiralvriden. Visa att en moulinetråd består av 6 deltrådar som ska delas 3 och 3. De 3 som blir kvar ska också användas. De sparas antingen hos eleven eller sätts tillbaka på rätt ställe.

5.       På locket är det inte möjligt att fästa trådarna på samma sätt. Det krävs istället en riktigt rejäl knut! Avsluta även med knut. Här är det också tillåtet att hoppa på baksidan eftersom det inte finns några genvägar. Det går åt mycket tråd pga lockets tjocklek och eleverna kommer behöva byta tråd ofta! De behöver själva kunna göra knuten, trä i nålen samt fästa tråden. Öva detta mycket!

6.       STÖD: de som missar var själva kryssen ska göras: märk ut små kryss med ex en blyertspenna, så de ser var stygnen ska vara. De som inte kan trä i tråden i nålen: visa hur man gör med händerna samt nålpåträdare. Vissa behöver stöd hela tiden. Göra knut: Visa många gånger! Ofta är det lättare om fingrarna inte är helt torra, som lärare hjälper det att ta handkräm för att slippa slicka på fingret (smittrisk). Avsluta med knut: kan vara svårt att få nålen under trådarna så att de kan göra den första öglan. Visa upprepade gånger men gör så lite som möjligt åt dem.

Korsstygn

Aidaväv

Broderinål utan udd

Moulinegarn

 

Utvärdering enligt separat utvärderingspapper, muntligt eller skriftligt.

Bedömning inför betyget enligt kunskapskrav, se separat bedömningsmall.

SY PÅ MASKIN:

Trikå 1: prematurbyxor

 

MÅL:

Sytt ett plagg i trikå

Sytt muddar

Kunskap om trikå

Kunskap om trikåsömmar

 

TID:

4

 

FÖRMÅGA:

1, 2, 3, 4

 

CENTRALT INNEHÅLL:

1a, 1b, 1d, 2a, 2b, 2c, 3b, 3c, 4a

 

Hantera mönster

Mönsterpassning

Rita sömsmån

Klippa ut i trikå

Sy i trikå

Pressa vinyltryck

Pressa sömmar

Sy muddar

MATERIAL: Skänkta tyger: trikå och mudd, från slöjdsalen: tråd, symaskin, knappnålar, mönster, strykjärn, måttlisa, tygsax, vinyltryck med storlek, värmepress

 

1.        Om trikå: att sy i trikå är ganska annorlunda från att sy i vävda tyger som eleverna är vana vid. Trikå töjer sig, rullar sig, glider, är jättesvårt att sprätta och svårt att rita sömsmån på. Det kräver andra sömmar, vassare saxar, noggrannare nålning och ett annat sätt att tänka. Fördelarna med trikå är att det är ”förlåtande”, dvs om man missar lite så töjer tyget lite på sig och plagget passar oftast ändå. Det är skönt att ha på sig och det finns mycket man kan sy i trikå.

2.       Trikå betyder ”stickat arbete” och uppfanns på 1800-talet. Det är stickning, men med otroligt tunna stickor och tunn tråd och görs i maskin. Maskinen stickar runda, stora tuber som färgas och klipps upp efteråt. För att göra koftor och andra tjocka stickade plagg, finns speciella maskiner som gör hela plagget, arbetarna fäster bara trådarna och syr i knappar. När trikån uppfanns var engelsmän och fransmän inte sams. Därför kan trikå också heta jersey. Trikå är franska och jersey är engelska, efter en stor textilstad i England. Men det är samma tyg man menar. Det finns i olika tjocklekar och med olika utseende. Vanligast är singeljersey (t-shirttyg), college/jogging (mysbyxor och hoodies) och mudd (längst ner på tröjor och byxor, halsen osv). Adidasbyxor är i en trikå som heter WCT. De flesta trikåtyger har en fram- och baksida. Framsidan, rätan, är slät och har smala ”ränder” på sig. Baksidan, avigan, har pyttesmå öglor. På college/jogging kan baksidan vara öglad som en frottéhandduk eller flossad, alltså luddig. Den flossade collegen/joggingen är ofta mindre stretchig än den öglade. Mudd är extremt stretchigt och håller formen väldigt bra. Det gör att den passar jättebra till ärmslut, midjeslut, halsen och benslut. Att sy muddar är en teknik vi ska öva på prematurbyxorna. Enda sättet att få stretchigt tyg utan att ha trikå, är att blanda i en elastisk fiber, som lycra/elastan. Då kan man göra ex. stretchjeans. Annars är det nästan bara just jeans och skjortor som inte är i trikå idag, åtminstone för barn. Nästan alla våra plagg idag är stickade, från strumpor och underkläder till tröjor, byxor, softshelljackor, fleece osv. Strumpor kommer ut i långa band, och så klipps de isär och sys ihop i tån. Skicka runt tygprover på singeljersey, college/jogging och mudd.

3.       Trikå kräver andra sömmar än vävda tyger, eftersom tyget töjer sig. Då måste även sömmen töja sig. Olika maskiner har olika inställningar för trikåsömmar och det finns även en speciell maskin, overlock, som är till för töjbara tyger. Emeralderna är svårast att ställa in: börja med att vrida längdratten till området markerat +/-. Detta ger åtkomst till de vita sömmarna som syns på raden under de orangea sömmarna högst upp på maskinen. Eleverna ska sy med bindesömmen _/_/_/_/_/_ för det mesta, men kan fålla med en dekorsöm, tvillingnål eller förstärkt raksöm =======. Bindesöm är söm nr 6 och förstärkt raksöm söm nr 1. För övriga modeller, se varje maskins instruktion.

4.       Att sy med bindesöm: Snyggast resultat får man om man syr en liten bit in och klipper rent sömsmånen efter man sytt. Sy 1 cm från kanten, då kommer du få ca 2 mm sömsmån över. Klipp bort denna efteråt. Den vågräta delen av sömmen motsvarar raksöm, och ska sitta där raksöm sitter: in mot plagget. De lodräta ”pinnarna” motsvarar sicksack och ska sitta ut mot plaggets kant, som sicksack. Titta på bilderna på sömmen så ser eleverna hur det blir, pinnarna kommer alltid till höger på maskinen. Detta är jätteviktigt!

5.       Låt eleverna testsy på en liten bit trikå: bindesöm + klippa samt förstärkt raksöm. Visa hur det ser ut om man syr med pinnarna åt fel håll.

6.       Berätta om att människor ofta syr, stickar och virkar till olika välgörenhetsprojekt. Det är en del av slöjdens roll i samhället och fyller en viktig funktion för många, både för de som tar emot en gåva och de som lägger tid på att göra något fint för någon annan. Prematur kallas de barn som föds för tidigt, alltså före v. 38 (av 40 veckor). De är ofta inte fullt utvecklade, utan behöver bo på sjukhuset en tid för att lungorna ska utvecklas klart, och för att de är väldigt känsliga för infektioner. De tidigaste barnen som klarar sig, kan födas redan i v. 25, men de är då så små att de inte får ha kläder för huden är för känslig. Storleken, ex. 40/42, betyder att barnet är så långt. Ett barn som föds i v. 38-41 är normalt ca 50 cm långt. Prematurkläder skänks till en insamlingsansvarig som tvättar kläderna enligt speciella instruktioner, och packar sen kläderna så att de håller sig virus- och bakteriefria. När barnet blivit tillräckligt stort för att åka hem från sjukhuset får föräldrarna välja ett set att ta med hem. Detta eftersom så här små kläder ofta inte går att köpa i affär, och för att det ofta varit en svår tid för hela familjen med kanske lång vistelse på sjukhuset osv.

7.       Välj trikå och mudd till prematurbyxorna. Välj storlek. Minsta storleken är pilligast! Skriv upp vilken storlek eleverna tar så att det går att stryka på rätt storlekslapp efteråt! Hjälp eleverna att lägga mönstret snyggt på tyget, tänk på mönsterpassning av stora figurer och på eventuella ränder. Hjälp dem också att placera muddarna rätt, så att midjemudden kommer mot vikt kant. Rita sömsmån 1 cm från kanten. Klipp ut noga, gena absolut inte i hörnen!

8.       Pressa på storlek på ena bakstycket, ca 2-3 cm in från kanterna. Byxbenet sitter ihop i sidan, bakstycket är den högre änden. Sätt storleken på avigsidan, så att du har kvar sömsmån både upptill och åt sidan.

9.       Sy ihop byxorna enligt instruktion. Visa hur man syr muddar separat, eftersom detta inte framgår tydligt i instruktionen. Beskrivningen finns både på papper och som uppsydda moment på vikväggen. Pressa grensömmarna och muddarna noga. När byxorna är helt klara kan man stryka lätt.

Trikå/Jersey

College/jogging

Mudd

Mönster

Sömsmån

Trikåsöm/stretchig söm

Bindesöm

Overlock

Prematur

Vinyltryck

 

 

Bedömning enligt kunskapskrav, enbart E-nivå.

Se separat bedömningsmall

SY PÅ MASKIN:

Trikå 2: Eget plagg med tryck

 

MÅL: att skapa ett eget plagg med ett eget tryck

 

TID:

7 lektioner

 

FÖRMÅGA:

1, 2, 3, 4

 

CENTRALT INNEHÅLL:

1a, 1b, 1d, 2a, 2b, 2c, 3b, 3c, 4a

 

 

 

MATERIAL: trikå, college och mudd, mönster på olika sorters trikåplagg, vinyltryck, tygsax, papperssax, mönsterpapper, symaskin, knappnålar, tygpenna/krita, måttlisa, strykjärn, måttband, tråd, sybehör som resår och vlieseline, dator, silhouette cameo, värmepress, HTV

 

Exempel på plagg: hoodie, mysbyxa, kjol, tröja (flera olika), kofta, mössa, leggings osv

 

1.        Eleverna har nu grundläggande kunskaper i att sy i trikå. De väljer med hjälp av läraren, ett plagg med lagom utmaningsnivå. De har ca 7 lektioner till sitt förfogande och bör alltså välja projekt med hänsyn tagen till sin egen arbetshastighet osv. Räkna 1 lektion att göra en enkel skiss på plagget med tryck samt rita mönster och klippa ut det. 1 lektion rita sömsmån och förbereda för sömnad. 1 lektion att planera, designa, skriva ut och pressa på vinyltrycket. 4 lektioner beräknas till själva sömnaden.

2.       Stötta eleverna när de ritar mönstret och hjälp dem att hitta information som är viktig när de ska klippa ut tyget sen, ex att skriva ut MVK (mot vikt kant) på fram- och bakstycken, att dubblera ärmen om den är mot vikt kant, att se om det redan ingår sömsmån i någon del, hur många de ska ha av varje del osv. Varje mönsterdel bör innehålla: storlek, namn på eleven, namn på mönsterdelen, antal som ska klippas ut, information om sömsmån och om den ska vara mot vikt kant.

3.       Stötta eleverna när de lägger ut mönstret på tyget. Se till att rätt delar hamnar mot vikt kant, att de inte glömmer klippa ut någon del osv. Rätt mönsterdelar på rätt tyg, så att de delar som ska vara i ex mudd blir utklippta i mudd. Rita sömsmån 1 cm runt alla delar som ska ha sömsmån. OBS! EJ SÖMSMÅN mot vikt kant. Eleverna klipper när de fått godkänt att klippa. Mönstret kan sitta kvar på tyget vid tillklippning.

4.       Kopiera upp en arbetsinstruktion till eleven. Följ denna för sömnad av plagget.

5.       När ska man pressa på vinyltrycket? Egentligen så snart som möjligt, men för att inte använda vinyl i onödan om eleven inte slutför sin uppgift, så avvaktar vi med utskrift och pressning tills plagget är helt klart.

6.       När plagget är färdigt och tryckt, ska eleven göra en utvärdering på uppgiften. Till detta använder eleven sin skiss, sina förberedande tankar samt utvärderingspappret. Eleven svarar på frågorna skriftligt, muntligt eller båda. Görs inte utvärderingen hamnar eleven på E på detta kunskapskrav, pga att läraren bör ha samtalat tillräckligt med eleven under arbetets gång för att kunna bedöma ett E.

Trikå/Jersey

College/jogging

Mudd

Mönster

Sömsmån

Trikåsöm/stretchig söm

Bindesöm

Overlock

Prematur

Vinyltryck

Mönsterpapper

Sömsmån

Fåll

 

Bedömning enligt kunskapskrav utifrån samtal med eleven under lektionstid, samt separat utvärdering muntligt eller skriftligt. För mer deltaljer, se separat bedömningsmall.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: