Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Jorden, klimatzoner och kartografi åk 7

Skapad 2020-11-19 16:17 i Adolfsbergsskolan Knivsta
Vi arbetar med kartkunskap, namngeografi och jordens klimat och vegetationszoner. Dessutom lär vi oss om sårbara platser.
Grundskola 7 – 9 Geografi
I det här arbetsområdet utforskar vi jorden både på kartan och genom att lära oss mer om olika klimat- och vegetationszoner. Vi lär oss kartkunskap och namngeografi samt breddar våra kunskaper om sårbara platser.

Innehåll

Undervisning: 

Geografiundervisningen i årskurs 7 är uppdelad i fyra moment som alla avslutas med en examinerande uppgift. 

Under första moment kommer du först att få arbeta med jorden genom att studera årstider och väder. Vi kommer att ha gemensamma genomgångar, titta på korta filmer, läsa i läroboken och arbeta med olika uppgifter enskilt och i par. I det inledande momentet kommer många nya begrepp att introduceras och faktakunskaper befästas. Faktakunskaper som ligger till grund för att förstå hur vår jord är uppbyggd. Det första momentet avslutas med ett test.  

Under moment två kommer du att få bygga vidare på dina kunskaper och lära dig om vegetationszoner och klimatzoner. Vi kommer att ha genomgångar samt arbeta med läroboken och övningar enskilt och i par. Momentet kommer avslutas med en gruppdiskussion där du ska tolka olika bilder och diagram.

Under moment tre är det kartan som är i fokus. Nu kommer du att få fördjupa dig i kartboken och lära dig om kartans uppbyggnad samt namngeografi. För att vässa dina kunskaper om namngeografi kommer vi arbeta med: https://online.seterra.com/sv Moment tre avslutas med ett kartprov.

Under moment fyra ska du tillsammans i grupp studera en sårbar plats och presentera. Ni kommer sedan att få redovisa om den inför klasskamrater. 

Konkretiserade mål

Du som elev ska lära dig:

  • förstå hur väder uppstår och påverkar oss.
  • förstå hur vindar och strömmar påverkar oss.
  • förstå hur kartan är uppbyggd med gradnät (latitud och longitud) och skalor
  • kunna använda dig av centrala begrepp som t ex ekvatorn, nollmeridian och datumgränsen 
  • ge exempel på olika kartor samt kunna använda dem t ex topografiska och tematiska kartor
  • kunna ett antal länder, hav, floder, berg och städer i varje världsdel
  • kunna storleksordningen på världsdelarna, olika länder, floder mm
  • använda olika kartor och andra geografiska verktyg för att sammanställa fakta
  • jordens indelning i klimat- och vegetationszoner och vad som kännetecknar dessa
  • att förstå vad som menas med sårbara platser och hur hot och risker för dessa kan förebyggas 

Undervisning:

För att nå målen kommer du att:

  • ta del av genomgångar.
  • läsa och arbeta med läroboken Fundament Geografi 7
  • arbeta med olika uppgifter enskilt och i grupp
  • öva namngeografi på olika sätt t ex med https://online.seterra.com/sv
  • diskutera och analysera

Bedömning:

Uppgifter som kommer att bedömas är:

  • Test på årstider och väder.
  • Muntlig gruppdiskussion om vegetationszoner och klimatzoner. 
  • Gruppuppgift om sårbara platser som redovisas muntligt i tvärgrupper.
  • Namngeografi och kartkunskap (skriftligt prov)

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
    Ge
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
    Ge
  • göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
    Ge
  • Centralt innehåll
  • Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
    Ge  7-9
  • Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.
    Ge  7-9
  • Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
    Ge  7-9
  • Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
    Ge  7-9
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på internet, till exempel satellitbilder.
    Ge  7-9
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
    Ge  7-9
  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
    Ge  7-9
  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.
    Ge  7-9

Matriser

Ge
Geografi årskurs 7

Betyget E
Betyget C
Betyget A
Samspel mellan människa och natur
  • Ge  E 9
  • Ge  C 9
  • Ge  A 9
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Geografiska begrepp
  • Ge  E 9
  • Ge  C 9
  • Ge  A 9
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Källhantering
  • Ge  E 9
  • Ge  C 9
  • Ge  A 9
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Namngeografi
  • Ge  E 9
  • Ge  C 9
  • Ge  A 9
Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: