Learning study- Taluppfattning

Taluppfattning - Ett till ett principen

DIDAKTISK PLANERING, LEARNING STUDY. TALUPPFATTNING

 

Bakgrund Undervisning i förskolan handlar om att konkretisera upplevelser och för att barn ska få möta matematik på bästa sätt vill vi att de ska få uppleva ämnet med flera sinnen. När vi arbetar med lärande i förskolan ska vi ta tillvara på barns egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för, samtidigt som barnen ska utmanas vidare och inspireras till nya upptäckter och kunskaper.

En stor del av den forskning som finns om barns tidiga matematikutveckling framhåller att det är viktigt att barnet får utveckla en god taluppfattning om det ska kunna erhålla framtida matematisk kompetens och klara sig i såväl i skolans matematikundervisning som i samhället. (Pihlgren, 2017). Vi har fått i uppdrag att dokumentera varje enskilt barns lärprocess inom taluppfattning i deras enskilda lärloggar.

Arbetssätt: Undervisningen kommer utgå från Learning study- som är baserad på en vetenskaplig teori, variationsteori som alla förskollärare på Hällby förskola är ålagda att pröva som tänkbar undervisningsmetod i förskolan. Lärandeobjektet för undervisningen på gula dalen just nu kommer vara ett till ett principen, vilket innebär att barnet jämför antalet föremål i två mängder genom att para ihop dem två och två. Ett föremål från den ena mängden bildar par med ett föremål från den andra mängden. Lärandeobjektet kommer barnen att få erfara på många olika sätt. Undervisningen kommer att varieras så att ett lärande blir möjligt för alla i gruppen. Vi kan inte låsa oss vid ett sätt att undervisa eftersom alla individer lär sig och tillägnar sig kunskap på olika sätt. Undervisningen kommer delas in i olika gruppkonstellationer beroende på barnens förutsättningar.

Vi uppmärksammar barnen på parbildning, antal och räkneorden i planerade aktiviteter, samlingar och i vardagliga situationer som fruktstund, på- och avklädning, i leken, när vi läser sagor, dramatiserar, sjunger o s v.

Grupp : Dalen gul 2,5-3,5 år

Lärandeobjekt: Vi utgår från ett av  Gelman och Gallistels sju matematiska principer- Ett till ett-principen. Parbildning, endast ett föremål paras ihop med ett annat föremål eller ord för att barnen ska få en uppfattning av hur man räknar. Man räknar en sak i taget. Varje objekt får varsin siffra som symboliserar det föremålet

Mål (något vi kan uppnå) Att vi ser en utveckling hos varje barn inom området taluppfattning. Varje barns progression är viktigt och vi utgår från dennes erfarenhetsgrund som vi hoppas få syn på under förbedömningen. 

För och efterbedömningssituation: Vi gör nulägesbedömningar innan och efter våra tänkta aktiviteter med barnen enskilt och filmar dessa. Detta för att kunna få syn på barnens tidigare erfarenheter, planera situationer där barnen har möjlighet att urskilja fenomen samt att med tiden kunna få fatt i barnens progression.

Pedagogfokus: Att hela tiden reflektera över sitt sätt att undervisa, att variera undervisningen så att alla barn har möjlighet till lärande. Se var det enskilda barnet kunnande ligger och utmana barnet därefter så att den progression kan ske. 

Barnfokus: Det ska vara roligt och intressant att lära sig. Vi använder material som barnen leker med i den dagliga verksamheten och som barnen visat intresse för såsom bollar, figurer och låtsas-kakor.

 

Syfte: Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: Förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. Lpfö -18, s.16

 

Målkriterier:  Barnen ska få utveckla sin kunskap om:

-parbildning genom ett till ett-principen genom att öva på att koppla ihop antalet/mängden med siffersymbolen. Ex varje figur/docka ska få sig tilldelat EN kaka.  Samt EN boll ska ner i varje rör.

REFLEKTION OCH ANALYS

För och efterbedömning: Vilka erfarenheter har barnen? Vad tror vi kan vara de kritiska aspekterna i relation till lärobjektet? Vi sambedömmer med en kollega. 

Uppföljning och revidering: Vilka är de kritiska aspekterna för lärobjektet? Vilket förhållningssätt behöver förskolläraren ha? Vilka förändringar i vår undervisning behövs för att ge barnen större förståelse för lärobjektet?