Skolbanken Logo
Skolbanken

Årskurs:

F

Genetik

Abrahamsbergsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 23 november 2020

Vad är det som styr hur vi ser ut och vilka andra arvsanlag vi bär med oss från födseln? Hur formas man av arv och miljö? Finns det risker med genförädlingen eller är det vår räddning?

Genetik

Introduktion Biologi åk 9

Vad är det som styr hur vi ser ut och vilka andra arvsanlag vi bär med oss från födseln? Hur formas man av arv och miljö? Finns det risker med genförädlingen eller är det vår räddning?

Detta kommer vi att läsa om i början på nästa termin. I detta häfte hittar du en förberedande introduktion som vi kommer att arbeta med under vecka 48-49.

Namn:______________________________________________

Centrala begrepp

- kromosom
- gen
- reduktionsdelning

- cellkärna
- vanlig celldelning
- homozygot
- intermediär nedärvning

Planering

- dominant
- recessiv
- DNA
- könskromosomer - protein

- heterozygot

Vecka 48

Sid. 343-347 i Makro Biologi Undersökning: Våra ärftliga egenskaper Frågor sid. 51
Film: Det sitter i generna

Titta på och skriv av anteckningar från veckans film på flippatmedasa.blogspot.se

Vecka 49

Sid. 348-351 Frågor sid. 51

Titta på och skriv av anteckningar från veckans film på flippatmedasa.blogspot.se

Prov: Fredag 4/12 Att läsa: Sid. 343-351

Kunskapskrav

Genernas betydelse

ECA

 

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Känna till att genetik är ett annat ord för ärftlighetslära.

Känna till att våra arvsanlag sitter i gener som är en del av jättemolekylen DNA som finns i cellkärnan.

Känna till att DNA-molekylen kopierar sig.

Känna till att människan har 46 kromosomer som är fördelade på 23 par.

Känna till att kroppens celler kan dela sig.

Känna till begreppen ”dominanta anlag” och ”recessiva anlag”.

Känna till begreppen ”homozygot” och ”heterozygot”.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Kunna göra enklare tolkningar av ett korsningsschema och dess utfall.

Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Känna till att Gregor Mendel brukar kallas för genetikens fader.

Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Kunna beskriva hur DNA-molekylen kopierar sig själv.

Känna till skillnaden mellan begreppen ”vanlig celldelning” och ”reduktionsdelning”.

Känna till vad begreppet ”intermediär nedärvning” innebär.

Kunna resonera kring begreppen homozygot och heterozygot t.ex. utifrån ett korsningsschema.

.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Kunna konstruera ett eget korsningsschema utifrån givna förutsättningar och beskriva dess utfall.

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Känna till att Gregor Mendel brukar kallas för genetikens fader och beskriva hur han kom fram till att det fanns arvsanlag för olika egenskaper och att anlag kunde vara dominanta eller recessiva.

Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Känna till skillnaden mellan begreppen ”vanlig celldelning” och ”reduktionsdelning” och kunna beskriva hur de går till.

Utifrån områdets begrepp kunna resonera och dra slutsatser utifrån givna förutsättningar som t.ex. ett korsningsschema.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion.

Kunna konstruera ett eget korsningsschema utifrån givna förutsättningar och beskriva dess utfall och dra slutsatser utifrån detta.

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Förmåga att använda biologiska begrepp för att beskriva och förklara samband


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback