Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Geometri åk 8 HT20

Skapad 2020-11-26 14:29 i Wieselgrensskolan Helsingborg
Matte Direkt år 8 kap 2
Grundskola 8 Matematik
Matte Direkt åk 8 kap 2

Innehåll

Beskrivning av arbetsområdet

Genomgångar och diskussioner i grupp och individuellt.
Enskilt arbete i Matte Direkt, kap.2, år 8.

  • Grön och/eller blå kurs:
    Area
    Areaenheter
    Beräkna arean av olika figurer
    Symmetri

 

  • Röd kurs:
    Begränsningsyta
    Trubbvinklig triangel
    Cirkelbåge och cirkelsektor
    Parallelltrapets
    Romb
    Befolkningstäthet

Diagnos
Skriftligt prov

Kunskapsmål

När du studerat detta området ska du kunna:

  • förklara vad area är för något
  • beräkna arean av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar
  • använda de vanligaste areaenheterna
  • använda skala och göra mätningar i en ritning
  • förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri

För högre betygsnivåer ska du även kunna:

  • att beräkna begränsningsyta
  • mer om areor av trianglar, cirklar och fyrhörningar
  • beräkna befolkningstäthet

Samt kunna följande matematiska ord:
area, yta, kvadratmeter, kvadratdecimeter, kvadratcentimeter, rektangel, bas, höjd, parallellogram,triangel, cirkel, radie, hektar, kvadratkilometer, skala, symmetri, spegling och rotation

Lgr11

Syfte, centralt innehåll, kunskapsmål (E)

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  7-9
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt.
    Ma  7-9
  • Likformighet och symmetri i planet.
    Ma  7-9
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    Ma  7-9
  • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Bedömningsmatris, åk 8

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Problemlösning (P)
Hur väl eleven använder samband och generaliseringar. Val av strategi/metod för att lösa uppgiften. Hur väl eleven kan lösa en uppgift där lösningsmetoden inte är given i frågeställningen.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Kommunikation (K)
Kvaliteten på elevens redovisning och hur väl eleven använder matematiskt språk och uttrycksformer.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Resonemang (R)
Kvaliteten på elevens slutsatser, analyser och reflektioner och andra former av matematiska resonemang.
Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problem-situationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar och breddar dem.
Metoder (M)
Kvaliteten på metoder eleven använder, hur väl procedurer och beräkningar genomförs. Med metod menas genomförande av metod/procedur.
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med tillfredställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik med mycket gott resultat.
Begrepp (B)
I vilken grad eleverna visar kunskaper om matematiska begrepp och samband mellan dessa.
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: