Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
3 - 6
Gustav Vasa skola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 9 juni 2021
Du ska få lära dig att skriva berättande text med tydlig struktur med inledning, handling och avslutning. Vi kommer fokusera på olika sätt att skriva inledningar och avslutningar.
Vi ska arbeta med berättande texter. Undervisningen ska väcka ditt intresse för att skriva berättande texter. De ska få utveckla ditt språk och få tilltro till din språkförmåga att kunna formulera dig i skrift och anpassa din text för olika syften.
Undervisningen ska även syfta till att du utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Du ska få lära dig en struktur för berättande texter, inledning – handling – avslutning.
Du ska få lära dig några olika sätt att inleda och avsluta en berättande text. På vilket sätt de går att kombinera med varandra för att uppnå intressantare inledning. Även om vi fokuserar på inledningen och avslutningen så är det viktigt att tänka på helheten, den röda tråden. Att allt hänger samman och bildar en helhet.
Du ska få utveckla din förmåga att följa språkliga normer som fullständiga meningar med stor bokstav och skiljetecken, rätt tempus etc.
Det mesta av arbetet sker efter cirkelmodellen för genrebaserad undervisning, gemensamt – grupp – ensam.
Under hela arbetsperioden kommer vi undersöka och diskutera hur olika författare väljer att inleda och avsluta sina berättande texter.
Vi kommer läsa och skriva olika typer av inledningar till berättande texter:
Eftersom avslutningen är avgörande för helhetsintrycket av en berättande text arbetar vi också med den. Ordnar allt upp sig? Finns det ouppklarade delar? Lämnar avslutningen öppningar för fantasin? Är avslutningen trovärdig? Vill du läsa mer? Är det en röd tråd genom hela berättelsen? Hur gör författare?
Tillsammans/enskilt skriver vi också nya avslutningar på kända berättelser.
Du kommer, både enskilt och i grupp, för hand och på dator, få öva på att skriva inledningar och avslutningar. Du ska få lära dig att strukturera upp din berättelse genom att planera för hur du vill inleda din berättelse och hur den ska avslutas. Genom att lägga tid på planering av den text som ska skrivas höjs kvaliteten på den. Om avslutningen finns med i planeringen redan när texten börjar skrivas är det lättare att hålla sig till “den röda tråden” genom hela berättelsen och texten blir lättare och intressantare att läsa. Var är jag? Vart ska jag? Vad är nästa steg?
Vi undersöker andra elevers inledningar och avslutningar och övar på att ge omdömen på dem.
Kontinuerligt får du framåtsyftande återkoppling och tid att reflektera över dina texter där du styr över innehållet.
När du skriver din berättande text i slutet av arbetsperioden ska du visa att:
ht-20/vt-21
Att undervisa om berättande texts olika delar ordentligt ger ett mycket bra resultat som också visar sig när eleverna använder alla sina kunskaper och skriver en egen berättande text. Att arbeta med goda exempel och visa på olika kvalitéer får eleverna lättare att veta var de befinner sig i sin egna skrivutveckling och vad nästa steg i deras utveckling blir.
Arbetet går att variera då eleverna övar på små texter, ibland flera på samma lektion. Tillsammans lyfter vi fd elevers texter och bearbetar dem. Hur kan vi få bättre kvalitet?
Bra att utöver undervisning kring olika sätt att inleda en berättande text också visuellt visa upp så att eleverna kan gå tillbaka till den senare för idéer och uppslag.
En utmaning kvarstår dock när det gäller att få eleverna att lägga tid på sina avslutningar. Även i planeringsfasen. Tyvärr i slutet när de skriver hela berättande texter har många en tendens att tröttna och välja ett "snabbt" slut.
Syfte (4)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll (9)
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva med digitala verktyg.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter