👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Naturvetenskap Teknik Hållbar utveckling

Skapad 2020-11-27 12:06 i Ängens förskola Hörby
Förskola
Vi kommer att erbjuda barnen en undervisning kring Naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling med inriktning natur.

Innehåll

Nationellt mål:
Lpfö-18

Se nedan

Syfte:
Varför gör vi detta?

Barnen ska få möjlighet att utveckla sina förmågor kring naturvetenskap, hållbar utveckling och teknik med utgångspunkt i naturen.

Innehåll:

Vad ska undervisningen innehålla?

Utevistelse

Litteratur

Sagor

Högläsning

Digitalt berättande

Sång

Motorik

Skapande

Digitala verktyg

Dokumentation

REDE, material utgivet av Djurskyddet Sverige.(Respekt Empati Djur Etik)

 

 

Reflektion och Analys
(Pedagogers och barns perspektiv)

Reflektera kontinuerligt kring:
-Hur blev det?
-Val av undervisningens innehåll
-Vilket förändrat kunnande ser ni?
-Uppfylls de förväntade effekterna?

Barnen kommer att erbjudas undervisning med utgångspunkt i insekter och småkryp eftersom de visar stort intresse för dessa. På Skolverkets hemsida under Hållbar utveckling, samt hälsa och rörelse i förskolan står det" Barn växer upp med snabba förändringar i sin omvärld. De möter nya människor och nya situationer och de ska lära sig att samspela och att bidra till en hållbar utveckling, såväl en ekonomisk och social som en miljömässig. Förskolan har en viktig roll i hur barn lär sig att möta olika utmaningar och att börja föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv."

11/1 Barnen kommer att introduceras med arbetsområdet natur med hjälp av vårt nya ljusbord, naturmaterial och en skogsmiljö av träd och skogsmiljö. Där de ska få möjlighet att utforska natur och få en uppstart kring naturen.

18/1Barnen utforskade materialet och lyssnade efter olika ljud som spelades upp. De kommenterade att det var djur och fåglar som hördes. Barnen kommer sedan att få prata om olika insekter och småkryp tillsammans i mindre grupper.

8/3 Barnen har under arbetets gång med daggmasken, fokuserat på maskens bajs. När barnen undersökte maskkomposten kom frågan upp från ett av barnen om masken kissar och hur de gör i så fall. Barnen ställde frågan till Siri på Ipaden. Där kom upp olika förslag på sidor med fakta, men ingenstans står det om daggmaskar kissar. Vi hittade en sida med jourhavande zoolog som svarar på olika frågor. Vi kommer tillsammans med barnen att skicka ett mejl med deras fundering och invänta svar.

22/3 Nu har jourhavande zoolog svarat på barnens mejl att daggmasken kissar. Vi läste mejlet tillsammans och tittade på en bild på masken för att förstå hur masken kissar.

19/4 Barnen har avslutat arbetet med daggmasken och påbörjat arbete med nyckelpigan. De har funderat över vad de tror att nyckelpigan gillar och inte gillar. De har även samtalat kring vad kompisar gillar och ogillar. Barnen tror att nyckelpigan gillar flugor gräs, frukt och jord, ogillar att bryta benet och skräp. Barnen berättade att kompisar gillar att vara med och leka och ogillar att boxas och skrika.

3/5 Barnen har lyssnat på en bok, Minifakta om nyckelpigor och sett några kortare filmer om nyckelpigor. De har under olika skapande aktiviteter arbetat med nyckelpigor och berättat om olika fakta som intresserat dem kring nyckelpigor.

Analys:
Varför blev det som det blev?
Vilken utveckling har skett?
Vad är nästa steg?
Vad krävs för att komma vidare?

15/2 Barnen har nu i mindre grupper samtalat och funderat kring Daggmasken, vad den gillar och ogillar. Parallellt med detta funderar barnen även vad kompisar gillar och ogillar. Barnen tog sig att fundera över både vad masken gillar/ogillar men även vad kompisarna gillar/ogillar. Det kom fram flest förslag på vad kompisar gillar. Barnen har sedan fotograferat och satt upp bilder på väggen som symboliserar vad de tror att maskar gillar/ogillar och vad kompisar gillar/ogillar. Bilderna har skapat reflektioner och samtal både kring daggmask och kompisar.

22/3 Barnen får möjlighet i detta arbete att fundera på vad de tror småkrypen gillar och ogillar. Och får sedan genom litteratur, högläsning, ugglo, sånger och faktafilmer på youtube/URplay till sig olika fakta som de sedan på olika vis använder i sin egen lek. Alla dessa finns på qrkoder som är tillgängliga för barnen hela dagen. Barnen har under hela dagen tillgång till dessa olika faktabaser där de i olika egna aktiviteter kan utforska sina funderingar. De erbjuds baljan som maskland och skapande material där de kan skapa sina egna maskar. Vi upplever att barnen visat stort intresse för maskens bajs, så detta har de skapat på olika vis.

Vi har försökt att skapa en miljö där barnens funderingar, fakta och eget utforskande får ta stor plats.

I Förskoletidningen skriver Anna S Pihlgren ( Författare och forskningsledare vid Ignite Research Institute. Forskar om didaktik i förskola och skola, arbetar med förskole- och skolutveckling i Sverige och utomlands) i artikeln Stöttande miljö bäst för barnen "En utvecklande lärmiljö uppmuntrar barnet till lärande genom att vara rik på möjligheter att utforska och experimentera, samtidigt som den erbjuder social trygghet. En undervisningsmiljö innebär att en pedagog också är aktiv i miljön. Undervisningsmiljön bör fungera kompensatoriskt, det vill säga utveckla alla barns kompetenser, förmågor och färdigheter i enlighet med läroplanens intentioner."

Dokumentationen kring hur man är mot varandra används flitigt av barnen. Tanken är att detta ska vara synligt och begripligt för barnen för att kunna återvända till hur vi ska vara mot varandra. Vi upplever att barnen återkommer till dessa bilder och samtalar med varandra kring hur man ska vara mot varandra. Barnen har i i olika aktiviteter samarbetat och hjälpts åt. De har exempelvis i skapande aktiviteter skapat tillsammans, pratat om att hjälpas åt och att skapa saker tillsammans som vi hjälps åt att ta hand om.

 

Barnens reflektion

Barnen har nu tillsammans med en pedagog tittat på bilderna i sina lärloggar. De har berättat om bilderna och funderat på vad de lärt sig och vad de tyckt varit roligast. Många barn svarade att de lärt sig att daggmasken kissar. De berättade att masken bajsar. Masken vill vara i jorden men inte när det regnar. Daggmasken dör om den är i solen. De berättade att det finns en vägg med bilder med vad kompisar vill. Man ska säga bra saker till kompisar.

Barnen fotograferade det som de tyckt varit roligast. Många barn valde att fotografera maskkomposten, en del fotograferade när de skannade qrkoder, en del valde att fotografera väggen med hur man ska vara som kompis.

 

31/5

Den här terminen har vi fokuserat på att utveckla miljön så att barnens egen lek med utgångspunkt kring temat och social hållbar utveckling får ta stor plats. Temat har utgått både från hur man tar hand om djur och natur, men även om hur man tar hand om varandra.

I boken Värna barns lekstyrka skriver Margareta Öhman att lekande bidrar till social hållbarhet eftersom leken är en arena där barn utforskar relationer, bygger gemenskap och undersöker olika demokratiska värden på ett konkret sätt.

Vi upplever att barnen visat stort intresse för både daggmask och nyckelpiga men även andra insekter. Barnen har visat intresse för olika fakta kring småkrypen. Barnen har återkommit till väggen med kompisord och fakta kring småkrypen under hela terminen.

 

Barnens reflektion

Barnen har i sin reflektion berättat att de lärt sig olika fakta kring daggmask och nyckelpigan. De har berättat att kompisarna gillar när man är snäll. Barnen har berättat att de lärt sig måla nyckelpigan. Barnen har även berättat att de lärt sig leka rörelseleken nyckelpigan och larven.

Barnen har synliggjort med foto att skapande, lek och rörelse och odla har varit roligast.

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
    Lpfö 18
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
    Lpfö 18