Matematik-sortering

Hur kan vi undervisa i sortering bland yngre barn?

Matematik-sortering

 

Bakgrund och Syfte:

 

För att lärande inom matematik i förskolan skall uppstå visar tidigare forskningprogram att det handlar om att få in matematiken i vardagssituationerna, men även om hur materialet är placerat i verksamheten för att barnen ska ha möjlighet att sortera. Alan Bishops forskning om vad människan behöver matematik till var en av anledningarna till att matematikområdet blev stort i förskolans styrdokument. Alan Bishops sex aktiviteter beskriver när människan kan behöva använda sig av matematik och hur den kan urskiljas, undersökas och upplevas genom aktiviteterna. En av de sex aktiviteterna är: design/konstruktion: Barnen skall ges möjlighet till att upptäcka likheter och skillnader. De ska få sortera och klassificera med hjälp av egenskaper till exempel form, material och storlek. Här undersöks också geometriska figurer. Resonemang kring egenskaper, perspektiv och proportioner förekommer. Olsson (2013) beskriver att sortering kan ses som en grund inom matematiken och bidrar till att barnen utvecklar sitt logiska tänkande. I förskolan bör sortering vara en del av matematiken (Olofsson, 2012) I de yngsta barnens vardag kan sortering vara ett naturligt inslag och de sortera ofta efter färg, gärna deras strumpor. (Forsbacka, 2006)

 

Mål:

 

Vi vill ge barnen ökad kunskap om matematik-sortering-matematiska begrepp

 

Aktivitet och Metod/Teori: 

 

Vad ska vi göra?
Vi planerar olika undervisningar med fokus på sortering. Vidare uppmärksammar barnen att det finns matematik i alla förskolans aktiviteter. T.ex i hallen skall kläderna sorteras upp på krokar, skorna på hyllan osv. Utmana med material med fokus på sortering i våra lärmiljöer. Sortering i lådor när vi plockar undan. Det viktigaste uppdraget som vi har inom matematikarbetet är att ge barnen tillgång till, förståelse för, upplevelser av och göra dem uppmärksamma på matematiska begrepp.

 

Hur ska vi göra?

Vi kommer att undervisa i smågrupper och benämna matematiska begrepp. Att arbeta i mindre grupper inbjuder till samtal och att alla barn får talutrymme. Lev Vygotskij teorier grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande, att interaktioner och sampel, lärande och utveckling är socialt betingat det vill säga- vi lär tillsammans. Learning by doing som skapades av John Dewey som handlar om att inlärning är något aktivt. John betonar också värdet i det social samspelet. Han tänker sig att barn har fyra naturliga instinkter: 

En social instinkt

En instinkt att göra saker på låtsas, som lek

En insikt för att utforska och komma underfund med saker

En instinkt för att uttrycka sig t.ex. genom konstnärliga aktiviteter. 

 

När, var, vem?

Planerad undervisning fm och spontan utifrån barnens intresse och när tillfällen ges i utbildningen. Pedagog och ett till fyra barn i olika lärmiljöer

 

Dokumentation

 

Pedagoger observerar barnen i olika situationer i utbildningen. Vi fotograferar och filmar undervisningar och kommer att koppla undervisningar och dokumentation i unikum både på gruppnivå och enskilt med utgångspunkt från denna planering som är teoribaserad, forskningsbaserad och kopplad till läroplan

Lärande sker på många olika sätt och i olika sammanhang, för att fånga och synliggöra barnens lärprocesser är pedagogisk dokumentation ett viktigt verktyg!! Pedagogisk dokumentation gör barnen delaktiga, synliggör lärandet för barn, pedagoger och föräldrar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen