👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Matematik 8C Kapitel 3: Geometri

Skapad 2020-12-01 14:01 i Torpskolan Lerum
Baserat på Prio år 7, kap.2.
Grundskola 8 Matematik
Intresset för att studera geometriska figurer har sysselsatt matematiker i alla tider. De flesta geometriska begrepp som vi använder idag definierades för över 2000 år sedan i Euklides verk Elementa. Idag används kunskapen om geometriska former inom många yrkesområden. Arkitekter använder kunskapen ner de planerar husbyggen och nya bostadsområden. Inom industrin är geometri viktig för att till exempel tillverka lämpliga förpackningar som skall innehålla en viss volym. I det här avsnittet får du lära dig mer om två- och tredimensionella former och hur geometriska formler används för att lösa problem.

Innehåll

Vid fjärrundervisning:

Vi följer schemat!

Strax innan lektionen startar skall du ta dig in på Google Classroom, där finns instruktioner för dagens lektion:

https://classroom.google.com/c/MzkxNzY3NzU1ODZa?cjc=swqqdgx

 

 

Arbetsgång - hur vi arbetar

Vi utgår från Prio Matematik, åk 8. Bokens innehåll kompletteras med extra material, t ex arbetsblad.

Undervisningen innehåller lärarledda genomgångar, gemensam räkning på tavlan samt tid för egen räkning på lektionerna.

Varje vecka jobbar vi mot ett tydligt mål, ett delkapitel i boken som eleverna skall hunnit räkna fram till.

 

Grovplanering

Vecka 49: Introduktion av kapitlet och planeringen

Vecka 50: 3.1-3.2

Vecka 51: 3.3

Vecka 52-1: JULLOV

Vecka 2: Repetition och 3.4

Vecka 3: 3.5

Vecka 4: 3.6-3.7

Vecka 5: 3.8, Begreppstest och kapiteltest

Vecka 6: Repetition och fördjupning

Vecka 7: SPORTLOV

Vecka 8: Repetition och fördjupning

Vecka 9: Prov (måndag)

 

Bedömning

Det centrala innehåll och de kunskaper som ingår i bedömningen av detta kapitel framgår nedan.

Bedömningen sker i huvudsak genom ett avslutande prov, men också genom andra aktiviteter i klassrummet, som diagnoser eller när vi helt enkelt löser problem och räknar tillsammans.

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt.
    Ma  7-9
  • Likformighet och symmetri i planet.
    Ma  7-9
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    Ma  7-9
  • Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.
    Ma  7-9
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
    Ma  7-9
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.
    Ma  7-9
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.
    Ma  7-9

Matriser

Ma
Generell bedömningsmatris matematik åk 7-9

Tal

E
C
A
Formulera och lösa problem
  • Ma
Eleven kan lösa enkla problem på ett i huvudsak och kan bidra till att formulera enkla matematiska modeller
Eleven kan lösa problem på ett relativt väl fungerande sätt samt att formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven kan lösa olika problem på ett väl fungerande sätt samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Använda, analysera och se samband mellan begrepp
  • Ma
Eleven har grundläggande kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer och kan även föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer och kan även föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett i relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om och kan beskriva matematiska begrepp, använder dem i välkända sammanhang, växlar mellan olika uttrycksformer och kan även föra enkla resonemang hur begreppen är relaterade till varandra. Detta kan eleven på ett väl fungerande sätt.
Metoder och beräkningar
  • Ma
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med tillfredställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga (lämpliga) matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga (lämpliga) och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att beräkningar och lösa rutinuppgifter med mycket gott resultat.
Redovisningar av beräkningar, frågeställningar och slutsatser
  • Ma
  • Ma
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett i huvudsak fungerande sätt. Använder matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matamatiska resonemang som till viss del för resonemangen framåt. Redovisningarna går delvis att följa och det matematiska språket är i huvudsak fungerande.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett ändamålsenligt sätt. Använder matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matamatiska resonemang som för resonemangen framåt.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångsätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Använder matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matamatiska resonemang som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.