Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Undervisningsplan kompis

Skapad 2020-12-11 16:58 i 233281 Förskolan Snöbollsgränd Stockholm Hägersten-Älvsjö
Förskola
Vi på stjärnan har valt att arbeta med ett kompisprojekt i år 2020/2021

Innehåll

Vilket område har ni valt att arbeta med?

 

Vi har i vår enhet som övergripande projekt att arbeta extra med språket. På förskolan Snöbollen har vi dessutom som gemensamt projekt valt att arbeta utifrån specifika böcker. På stjärnan har vi observerat barnen och sett att de behöver arbeta mycket med sina sociala relationer. Hur är man som kompis? Hur samarbetar man? Hur pratar man med varandra? Hur accepterar man varandras olikheter? Vi har därför valt att arbeta med kompisböckerna. Det finns 20 olika kompisböcker. Tio som handlar om olika vardagssituationer och som alla barn kan relatera till och tio som handlar om vardagssituationer som man kan relatera till barnkonventionen. Det finns också ett studiematerial till detta att arbeta vidare med.

 

·       Beskriv det observerade nuläget i barngruppen:

 

Vi har tre ganska jämnt uppdelade åldersgrupper på barnen i år. De barn som är födda 15 är blivande skolbarn, och har redan nu många funderingar kring detta med att börja skolan. De behöver arbeta på att öva sig i samarbete och kompisrelationer. Barnen födda 16 är mycket intresserade av tåg, av att konstruera med sand och övar också mycket på sina kompisrelationer. Barnen födda 17 är intresserade av djur, och är nya på vår förskola så de behöver komma in i gruppen och flera av dem behöver få ett språk på svenska. Vi ser att barnen i alla åldrar behöver utmaningar efter sin förmåga.

 

·       Undervisningsplan utifrån nuläget:

Ta stöd av de didaktiska frågorna 

·       VAD: (Innehåll)

 

      Besvarar beskrivningen frågan om: 

 Vad – Hur är man en kompis? Hur vill jag att mina kompisar ska bete sig mot mig? Hur beter jag mig mot andra? Vi pedagoger vill att barnen ska lära sig att samarbeta, att kunna lösa konflikter självständigt. En harmonisk barngrupp.

 

 Stämmer det tänkta innehållet överens med projektfrågan? Ja

 

 

·      VARFÖR? (Syfte)

Besvarar beskrivningen frågan om:

Varför – Vad är syftet?  Då vi skulle utgå ifrån språk och böcker så valde vi böcker som vi kan använda i många sammanhang. Då vi har fått in nya barn i gruppen så märker vi att barnen ska öva ännu mer på att acceptera olikheter och samarbeta trots att man är olika.  

Hur kommer det sig att ni valt denna frågeställning? Att vara en bra kompis, att kunna samarbeta, att vara lyhörd för olikheter och kunna acceptera dessa är något som barnen kommer ha nytta av i hela sitt liv, från förskola till skola och sedan ut i yrkeslivet.

  Vad är det ni är nyfikna på? Vad är det ni vill skaffa kunskap om? Vad vill ni att projektet ska ge/lära barnen? Varför? Detta projekt är till för barnen att de ska kunna bygga nya och stärka gamla kompisrelationer. Vi kan också koppla mycket av detta projekt till barnkonventionen och interkulturaritet som vi ska arbeta med under detta läsår.

 

 Välj högst tre mål. Dessa ska ni sedan kunna koppla till ert projekt när ni reflekterar och analyserar.

·      Lpfö 18

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

 

·      Lpfö 18

 

fantasi och föreställningsförmåga,

 

·      Lpfö 18

utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling,

 

·       HUR? (Metod)

Besvarar beskrivningen frågan om: 

Hur – Hur organiserar vi undervisningen? 

Vi låter projektet genomsyra våra aktiviteter så som skapande, språkgrupp, IKT, skogsgrupp, samlingar med mera Även i barnens fria lek på gården eller i parken arbetar barnen med projektet. Vi läser böcker och samtalar/ reflekterar kring ämnena. I alla aktiviteter kan vi öva samarbete, att lyssna på varandra och vänta på sin tur. Vi observerar vad barnen leker i de fria lekarna och kan snappa upp frågeställningar som vi hör från barnen.
 Pedagogiska miljöer: Vi kommer att utveckla de pedagogiska miljöerna så att barnen ska kunna samarbeta i en lugnare miljö i mindre grupper.   Vi tar fram böcker som passar till projektet. Vi läser och pratar om dessa böcker på samlingar, uppevilan och även i små grupper i soffan. Vi gör om i miljön. Vi har redan förra året satt upp bilder med satt upp bilder med djur och namn på djuren på olika språk. Vi pedagoger diskuterar och förändrar i miljön efter hur barnens samspelar, visar intresse för olika miljöer. Vi har flera hörnor och vi delar barnen så de inte är för många i samma rum / hörna. Digitalisering vi kan använda oss av programmering och göra andra aktiviteter där barnen kan samarbeta och öva sin fantasi. göra analog programmering, som vi också har material till, där barnen lägger ut pilar med mera hur man ska gå, sedan kan man rita en karta hur man gått.   Vi kommer att göra barnintervjuer och därefter göra en tankekarta utifrån dem.  

 

·       VEM?

Besvarar beskrivningen frågan om:

Vem – Vilka är det som ska delta? Alla barn och pedagoger deltar i aktiviteter. Barnen deltar i sina specifika grupper eller i helgrupp på samlingar till exempel. Vi kommer arbeta mer projektinriktat att tex. Alla barn hinner göra en specifik aktivitet under veckan. Vi kan bara arbeta projekt på fm. då vi på em. måste vara ute pga. Corona restriktioner och samarbete över avdelningarna.

 Pedagogerna deltar i de aktiviteter som de är ansvariga i.  Hur möjliggör vi alla barns delaktighet? Alla barn är med i grupper och är delaktiga på sin nivå, vi har i år flera barn som har verksamhetsstöd.  På ex. samlingar så ser vi till att alla barnen får chans att komma till tals. Vi ger alla barn ordet, oftast går vi ringen runt på samlingen, just nu har vi två samlingar för att barnen ska få ut det mesta möjliga av samlingen.

 

·      NÄR?

Besvarar beskrivningen frågan om:

När - När under veckan sker undervisningen?

Samlingar har vi varje dag. Undervisningen sker mestadels på förmiddagar.

 

·       Under avdelningsreflektionen kan ni använda följande frågeställningar:

Hur har vårt förhållningssätt under aktiviteten påverkat barnen?
Vad var framgångsrikt?

Hur skapades delaktighet för alla barn under aktiviteten?

Hur hanterade jag barnens frågor och kommentarer?

Hur utmanar vi barnen vidare?

 

 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: