Ljud och ljus, örat och ögat

Vad är ljud, varför vibrerar högtalare? Vad är ljus, varför ger kristallkronor så färgglada reflexioner? Hur fungerar örat, vad har öronen med balansen att göra? Hur fungerar ögat, varför behöver vissa glasögon? Detta och mycket mer ska vi ta reda på.

Konkreta mål

• Känna till hur ljud bildas och hur det sprids i luften.  
• Känna till vad som menas med ljudstyrka och vilken enhet ljud mäts i, samt vilken hastighet ljud har i luft.
• Kunna beskriva hur örat fungerar och är uppbyggt. 
• Kunna förklara vad ljus är och vad som menas med reflexion och brytning.
• Kunna beskriva en konkav och en konvex lins.
• Känna till hur och varför ett prisma kan bilda ett spektrum av färger, samt kunna förklara varför ett par röda skorser röda ut. 
• Kunna beskriva ögats funktion och uppbyggnad. 

Undervisningen

• Genomgångar
• Filmer
• begrepp
• Laborationer
• Diskussioner

Så här ska du få visa vad du lärt dig

• Laborationer
• diskussioner
• skriftliga prov

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.
• kunskaper om fysikens begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och samhället,
• förmåga att använda fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik och miljö, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik.

Centralt innehåll

• Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Hur ljus breder ut sig, reflekteras och bryts.
• Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt.
• Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräkningar av densitet och hastighet.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.