Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850

Skapad 2021-01-07 14:20 i Toftaskolan Falun
Grundskola 4 – 6 Historia
Veckorna 10-16 2021 Planering för arbetet med tidsperioden 1700-1850.

Innehåll

Ämnesspecifik förmåga 

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
  • reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
  • använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

 

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling

  • Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
  • Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
  • Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
  • Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
  • Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Begrepp/språkliga mål

Kunskapskrav (för år 6)

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Bedömning

Förmågan att föra underbyggda resonemang bedöms genom uppgifter i skolan. Resonemangen kan vara såväl skriftliga som muntliga och är minst två till antalet.

Förmågan att undersöka utvecklingslinjer och att beskriva samband görs också genom uppgifter i skolan. Resonemangen kan vara såväl skriftliga som muntliga och är minst två till antalet.

 

Undervisning

Med avstamp i det kooperativa lärandets strukturer utvecklar vi elevernas kunskaper och förmågor tillsammans. Detta blandas med läsning av texter, historiskt berättande och undervisningsfilmer. Individuella uppgifter med syfte att träna förmågorna som bedöms.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: