Projektavstämning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

 

                                                                                                  

 

 

•  

VAD: Naturmaterial 

• Vad – Barnen har samlat stenar och pinnar som de har använt i sitt skapande.

• De har gjort experiment med luft och färg, sopbubblor expv.  

• Inom vår huvudrubrik Barns möte med naturen så stämmer det vi gjort med vår planering.

• Att  utveckla arbetet med naturvetenskapliga fenomen så att det fördjupas hos barnen och vidga deras ordförråd med naturvetenskapliga begrepp.

• Barnen har fått använda olika material  - färg, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik

• Barnen ska få experimentera mer med vatten i alla dess former fryst, gas, flytande?

• Vår frågeställning till vårterminens Projektarbete är- Varför beter sig vatten olika i olika temperatur, skaffa kunskap om? Samt vi fortsätter undervisa om allemansrätten -skyldigheter rättigheter.

Arbetslaget ska hitta fler vattenexperiment, söka mer kunskap om naturvetenskapliga termer och varför vatten fungerar som det gör.

 

• Varför – Vi ger barnen kunskap och en nyfikenhet för att söka kunskap

• Våra förväntningar är att barnen ska tycka att naturvetenskap är roligt och spännande och greppbart.

 

HUR 

Projektdagar Tisdag-Torsdag

•  En dag delar vi in oss i mindre grupper och arbetar inne med naturvetenskap, en dag Utflykt där vi studerar naturen och vi  ser vilka djur vi har i närområdet? Barnen får ta med naturmaterial som de hittat till förskolan. En dag  fokuserar vi både på det enskilda barnet och gruppen, kompisregler.  Alla dagar sker spontan undervisning och fri lek både inne och ute.

• Det barnen utforskar syns på vår dokumentationsvägg och i lärloggarna.

• Pedagogiska lärmiljön har blivit tydligare.

• Material finns lättillgängligt och barnen har möjlighet att undersöka det konternueligt

• Vi berättar muntligt och i våra lärloggar om barnens projekt,vi har fått frågor och positiva kommentarer av vårdnadshavare.

•  
•  

 

VEM?

• Alla barn ska delta i undervisningen men ofta i delad grupp.
•  
• Alla pedagoger dokumenterar.
•  

• Läromiljöerna är ett gemensamt ansvar.

• Vi kan läsa på hemsidor om odling och få tips av expv trädgårdsmästare. Vi kollar även upp hur de som återvinner på miljöstationer, hur de arbetar.

• Kollegialt lärande är en stor del där vi kan hjälpa varandra att hämta kunskap.

 

 

 

Så här använder vi lärloggar: 

• Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  
• Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
• När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
• Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
• Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
• I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
•  

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,