TORPET Teamplan Ensittarevägens förskola 20/21

Teamplanen skrivs i slutet av september/början av oktober, följs upp i januari, utvärderas i maj/juni. Ska vara närvarande under hela året. Teamplanen publiceras på Unikum (se s. 9 i SKA-häfte) vilket betyder att det är en offentlig handling. Texten i teamplanen ska uttryckas med ett professionellt innehåll och språk. Teamplanen skrivs i Skolbanken på Unikum och tilldelas till Personalgruppen under fliken "planering".

Prioriterat utvecklingsområde för Björndammens förskolor 

Alla barn i våra förskolor har rätt att få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande

Alla barn i våra förskolor har rätt att möta personal som arbetar för att motverka könsmönster som begränsar deras utveckling, val och lärande 

 

VAR ÄR VI?

Varför ska vi arbeta med detta område? Hur uppkom det? Behov/intresse hos barnen

Vi ser att många barn är fortsatt intresserade av sagor och berättande av olika slag under dagen på förskolan. Sagan är ett positivt verktyg att arbeta vidare med tillsammans med barnen då de, bland annat genom sagor,  fångar upp och lär sig många nya tecken och ord. Vi ser att de själva  börjat leka utifrån sagan och de pratar om sagor och olika innehåll i andra sammanhang förutom då vi har samling. De gör också kopplingar till sig själva om saker i sagan som till exempel tandborstning, toalett/potta, kläder i garderoben (inte lejon). Vi ser även att barnen är positiva till undervisningsformen samling, då de ofta pratar om det, de vill själva leka det och alla vill vara med. I gruppen ser vi att det finns behov av att fortsätta arbeta med språk på olika sätt för att stärka barnens ordförråd och kommunikativa förmåga. Projektet "Sagor och berättande" är utgångspunkten under vårterminen där språk, digitala verktyg samt normkreativitet kommer fortsätta vara i fokus. 

Samhällsperspektiv digitalt: Allt mer digitaliserad värld, lägga grunden för kunskaper och förmåga att hantera digitala verktyg på ett adekvat sätt. 

Samhällsperspektiv normkreativt perspektiv: Medmänsklighet - allas lika värde oavsett "norm". Skapa trygga och självsäkra individer som vågar bryta de normer som inte är "bekväma" för att må bra. 

Olika barn har olika förutsättningar ur ett socioekonomiskt perspektiv för att möta och få möjlighet att hantera olika digitala verktyg i sin vardag. Vi ser också olika kunskaper i barnens förmågor kring olika digitala verktyg. 

Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge.

 

 

Miljöer 

Inne: Boklådor, QR-koder i pärmar med sagor och andra lärande filmer. Erbjuda olika miljöer för att kunna möta olika barns behov. Miljöer där det är färre intryck och miljöer där fler saker kan få utrymme och inspirera. 

 

Ute: Böcker ute att läsa, QR-koder.

 

 

 

 

Reflektion:

 

 

VART SKA VI?

Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på? 

"Förskolan ska ge barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa"

"Förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande"

"Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande"

"Inget barn ska i förskolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling."

"Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra"

Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål? 

Pedagoger och barn läser/erbjuder dagligen böcker/objektsagor både digitalt och fysiskt. 

Barnen får fler begrepp och förmågor för att kunna vara mer delaktiga i användandet av digitala verktyg. 

Barn och pedagoger använder våra läshörnor dagligen. 

Böcker i våra olika miljöer. 

Att vi kan skapa möjligheter för barnen att diskutera normkreativa - frågor såsom "Kan vi vara två mammor i leken? "

Vi erbjuder böcker/Sagor/berättelser där vi kan skapa diskussioner kring könsmönster och andra normkreativa företeelser. 

Pedagoger möjliggör en ökad förståelse för ett inkluderande förhållningssätt gentemot sina medmänniskor. Filmer, bildsstöd, sagor och berättande, tecken samt andra material som kan förenkla vardagen för alla barn. 

 

Vilken del i vår Likabehandlingsplan ska vi arbeta med? 

Likabehandlingsgruppen arbetar vidare med detta.  

 

 

HUR GÖR VI?

Vilket arbetssätt och metoder ska vi använda oss av?

Polyglutt, Qr-koder, objektsagor och böcker. För att koppla på könsmönster, så kan man byta ut "gubben mot en gumma", han/hon mot hen eller den. 

På samlingarna kommer vi att arbeta med utvalda ord och begrepp rörande känslor, platser(kända i närmiljö), föremål (fokus på funktionsvariation), djur (bondgårdsdjur) och verb (att göra något, fokus på kända begrepp av framfart ex, cykla, gå, springa, åka bil etc.). Med hjälp av dessa skapar vi tillsammans med barnen olika sagor och berättelser. Begrepp som "Det var en gång (början)..." "Snipp, snapp, snut så var sagan slut (slut) kommer också finnas med som kort med tecken för att skapa tydlighet och inkludering. 

De barn som inte sover har något som vi valt att kalla "språkvila". Tillsammans tittar vi på lärandeprogram på TV om bokstäver och matematik "Bokstavslandet" "Bokstavshissen", "Miniräknarna" "Katten, musen, tiotusen". Då avsnitten är slut erbjuder vi olika bordaktiviteter som rör innehållet i programmen: språk och matematik. När vi arbetar med bokstäverna arbetar vi både med att benämna bokstäverna samt ljuda och teckna de i olika sammanhang. 

TV:n används för att dokumentera, lära sig nya ord, tecken begrepp etc. tillsammans med barnen. 

Delar barngruppen i mindre sammanhang för att ge alla barn mer utrymme, möjlighet till delaktighet, ökat talutrymme mm. 

Bildstöd och tecken för att skapa tydlighet och struktur. 

Hur skapar vi en miljö där barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära står i fokus? 

Qr-koder och böcker finns tillgängligt i olika miljöer, för att skapa tillgänglighet och möjligheter. Lärplatta finns till tillgänglig för barnen för att utforska Qr- koder och Polyglytt. 

 

Hur blir barnen delaktiga och hur får de inflytande?

Lärplattan ligger tillgänglig för barnen att använda den när intresse och möjlighet finns. Böcker är tillgänglig i de flesta miljöer för att skapa tillgänglighet. De får också vara delaktiga i dokumentationen kring projektet vi arbetar med. Barnen får utforska förskolans miljöer genom leken och den undervisning som erbjuds. 

 

Metoder för dokumentation? Vilka situationer ska dokumenteras?

Den undervisning vi erbjuder tisdag-torsdag till att börja med. Det är också där det största fokuset på sagor och berättande ligger just nu. Vi kommer också att dokumentera tillsammans med barnen två gånger var 14 dag. Då kommer några barn åt gången få sitta tillsammans med en pedagog och utifrån två frågeställningar berätta kring bilder som tagits under de två veckor som gått. 

 

Hur följer vi upp vår kartläggning för att se vilka effekterna vårt agerande har haft på barnens kunskaper och förmågor?

Genom bilder, observationer, frågor vid dokumentationen samt kontinuerliga reflektioner på UNIKUM. 

HUR BLEV DET? 

Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten. Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning: Utvärdering - VAD HAR HÄNT?   -----   Analys - HUR & VARFÖR hände det?

Vilka effekter har vårt agerande haft på barnens kunskaper och förmågor?

 

Digitalt:

 

Gällande digitala verktyg ser vi att barnen är mer bekanta med olika digitala verktyg. Adapter, högtalare, HDMI-kabel Tv, lärplatta, projektor & vägguttag (det behövs för att ladda) är några av de digitala verktyg som vi ser att barnen fått större kunskap om under terminen. Barnen har fått vara med och koppla ihop olika tekniska verktyg och många kommer ihåg vad de heter och kan både benämna de själva eller visa vilken som är vilken när vi frågar. Vi ser att de har fått med sig fler begrepp och har kunskap om vad de olika digitala verktygen heter och används till.

Ser att barnen vågar använda och fråga efter att använda lärplattan till olika saker. Vi ser barn som själva skapar sagor i Puppetpals. Engagerade i ritsagor både att lyssna på då vi gjort de tillsammans på samlingarna men de har också själva skapat egna ritsagor utifrån egna initiativ. Självkänsla och självförtroende.

Att vi arbetar med QR-koder på olika sätt har vårdnadshavare vittnat om att de märker av hemma då barnen uppmärksammar sina vårdnadshavare om när de ser dessa koder i vardagen även utanför förskolan. Vi ser att de har fått en större kunskap om vad en QR-kod har för funktion och de vet hur den ska användas vilket gör att barnen inte lika mycket benämner eller fokuserar på dessa utan mer ”gör”.

Vi har lagt in en rörlig saga som avslappning och avslut på samlingen innan maten. Då har vi riktat projektorn mot taket och de tillfällena har barnen och pedagogerna skapat en lugn och fin atmosfär. Vi har pratat om hur kroppen behöver vila. Vi kan se att barnen själva skapat en större förståelse för vikten av vila och att i det digitala arbetet med projektorn kunna skapa en till dimension då taket/väggen blir levande med hjälp av olika projiceringar. Barnen uttrycker själva att de vill ha avslappning.

Som en annan effekt av arbetet med digitala verktyg kan vi se att barnen fått öva sig på turtagning med hjälp av siffror, namn och bilder. Det har också blivit stort intresse att visa upp det som skapats på samlingen samt för vårdnadshavare vilket stärkt självförtroendet och självkänslan hos flera barn i användandet av digitala verktyg.

Normkreativt arbete:

Vi ser en positiv utveckling kring vårt arbete med funktionsvarierande hjälpmedel. Barnen uppmärksammar olika hjälpmedel i vardagen såsom när personer med rollator eller rullstol gått förbi förskolan så vet de vad det är. Barnen känner igen gåstol och pratar om begreppet protes: ""Om jag tappar armen kan jag ha en protes". Även igenkänningsfaktor hos barnen gällande exempelvis inhalator: "sån har jag hemma". Vi har också olika material som en del barn kan behöva vid stillasittande aktiviteter såsom: kudde att sitta på, fidgetspinner, pom-pom boll, pop it, nät, specialbyggd stol med mera. Dessa används av många barn och har blivit populära på avdelningen. Att lägga till dimensionen kring att arbeta med funktionsvarierande hjälpmedel på ett inkluderande sätt har varit väldigt inspirerande och givande då vi ser att det gett effekt hos många barn. Vi ser att många barn är inbjudande och inkluderande med varandra och de kan själva ta hjälp av exempelvis bildstöd för att förtydliga för någon kompis för att hen ska förstå. Vi ser att effekten av att använda olika fysiska hjälpmedel, bildstöd och tecken hjälper många barn på olika sätt i vardagen på förskolan. 

Vi har också fått positiv respons av vårdnadshavare på det arbete vi gör gällande det normkritiska och belyst det med att vi gör ett "viktigt arbete". Vi har barn som själva gör ritsagor där det kan handla om "pappa, pappa, barn". Fler barn än tidigare byter också ut könsbeskrivande pronomen i vardagen från att säga han/hon eller gubben till att benämna med ord som personen, människan eller barnet då de benämner någon. 

Det blev en ritsaga om en höna och det växte fram olika förslag. Det var hönan som hittade "en mamma", "en pappa" "en regnbåge" "en kyckling" och "en lärplatta". 

 

Trygghetsvandringar:

Under våra trygghetsvandringar och observationer av barnen framkom inga större saker som vi upplever skapar otrygghet hos barnen. Barnen uttryckte att de når det de behöver och att de kan be om hjälp, både till vuxna och andra barn, om de behöver det. De uttryckte olika saker som de gjorde i de olika rummen och det stämmer väl överens med det vi observerat. I vårt främjande arbete har fokus legat på att skapa mycket tydlighet på förskolan kring vad som komma ska och på vilka sätt en kan be om hjälp då det behovet finns. Många barn kan uttrycka sig verbalt men det är lika viktigt att kunna göra sig förstådd även ickeverbalt exempelvis genom bildstöd. 

Några punkter att fortsätta arbeta med för att förebygga otrygghet och annan kränkande behandling är ytterligare bildstöd vid grindarna i hallen samt olika forumspel på samlingarna för att belysa vardagliga dilemman som uppkommer. Ett dilemma som vi har lite extra fokus på är viskningar som leder till utanförskap mellan olika barn i leksituationer. Där kommer vi att arbeta med ovannämnda metod, forumspel. 

I dagsläget upplever vi att barnen känns trygga och trivs med miljöerna men det är ett ständigt pågående arbete. Något som framkom bland flera av barnen är de upplever att det är kallt i flera av rummen, vilket blir något att lyfta vidare.  I övrigt gäller det att fortsatt vara observanta på om upplevelserna av rummen förändras. 

 

På vilket sätt har pedagogernas förhållningssätt och undervisning bidragit till att skapa en miljö där utforskande nyfikenhet och lust att lära står i fokus? 

Genom att som pedagoger bjuda in barnen och skapa en större delaktighet och inflytande i olika digitala processer ser vi att barnens nyfikenhet, utforskande och kunskaper har utvecklats. Som exempel: Istället för att pedagogerna kopplat ihop de olika digitala verktygen vid samling har barnen fått göra det. Barnen har då fått känna tilltro till den egna förmågan vilket har skapat ett ökat självförtroende till att fortsätta utforska digitala verktyg. Ett barn uttryckte: ”Jag vill också koppla allt själv” ett annat ”kan jag få göra QR-koder” ett tredje ”Göra Puppetpals” och så vidare.

Det pedagogiska förhållningssättet har handlat om att bjuda in och inkludera barnen i de olika processerna vilket också skapat intresse av att bjuda in varandra i sina digitala processer exempelvis: ett barn kände sig lite osäker i användandet av Puppetpals och bjöd då in en kompis att vara med i skapandet. 

Normkreativt: 

Barnen har fått bilder på sina lådor i hallen för att de lättare ska hitta sin plats och kunna ges möjlighet att själv hänga upp/hämta sina kläder. Den här bilden är likadan som den som barnet har på sin samlingsplats för att skapa tydlighet och igenkänning. Samma figurer används också som ett tydliggörande bildstöd för att visa vilka barn som ska vara inne respektive ute olika dagar på förskolan. Att få känna tilltro till den egna förmågan samt ges möjlighet att lyckas, oavsett om du har en funktionsvariation/behov av stöd eller inte, är något vi arbetat mycket med under terminen. 

Vilket inflytande och delaktighet har barnen haft på arbetssätt och verksamhetens innehåll? 

Digitalt:

Under terminen har barnen på olika sett getts möjlighet att påverka sin vardag på förskolan. Barnen kommer själva och uttrycker när de vill använda olika digitala verktyg exempelvis för att göra egna sagor i Puppetpals, berättaappen, QR-koder, dansa. Genom att inspirera och inkludera med vårt arbete och utbildning gällande digitala verktyg har barnen blivit allt mer delaktiga och fått större kunskaper kring de digitala verktygen. 

Under terminen har upplägget rörande samlingarna som en del av utbildningen handlat om ett två veckors upplägg där vi under två veckor arbetat med lite olika inriktningar gällande digitala verktyg. 

Ena perioden har fokus legat på appar såsom appen "berätta" eller "Puppetpals" med olika sagoinnehåll. Den andra perioden har handlat mer om QR-koder för att ta reda på bland annat hur olika funktionsvarierande hjälpmedel ser ut och fungerar. Genom att både variera innehåll och ingång ser vi att vi har fått med fler barn då olika barn är intresserade av olika saker. Att variera innehåll har också möjliggjort större intresse, nyfikenhet och delaktighet i arbetet med digitala verktyg. 

Normkreativt:

Barnens delaktighet och inflytande gällande vårt arbetssätt har varit grunden till hur vi valt att arbeta med funktionsvarierande hjälpmedel under terminen. Olika behov har utvecklat nya sätt att tänka och arbeta tillsammans med barnen för att skapa ett inkluderande klimat. Att utgå från olika förutsättningar gällande funktionsvariation men också könsmönster och könsroller har också skapat fler möjligheter och samtal om olika vardagliga frågor. "Varför behöver en glasögon?" "Varför har Kalle så många mammor?" 

Barnen har möjlighet att påverka sin situation på förskolan genom att på olika sätt uttrycka sina tankar och åsikter. Det kan vara verbalt, ickeverbalt, med bilder, mimik eller tecken som stöd. De har under terminen fått välja olika sagor med normkreativa innehåll, de har skapat olika sagor med normbrytande innehåll och i leken har vi också sett att barnen inkluderar funktionsvarierande hjälpmedel såsom kryckor på ett naturligt sätt. 

Trygghetsvandringar:

Under våra trygghetsvandringar och observationer av barnen framkom inga större saker som vi upplever skapar otrygghet hos barnen. Barnen uttryckte att de når det de behöver och att de kan be om hjälp, både till vuxna och andra barn, om de behöver det. De uttryckte olika saker som de gjorde i de olika rummen och det stämmer väl överens med det vi observerat. I vårt främjande arbete har fokus legat på att skapa mycket tydlighet på förskolan kring vad som komma ska och på vilka sätt en kan be om hjälp då det behovet finns. Många barn kan uttrycka sig verbalt men det är lika viktigt att kunna göra sig förstådd även ickeverbalt exempelvis genom bildstöd. 

Några punkter att fortsätta arbeta med för att förebygga otrygghet och annan kränkande behandling är ytterligare bildstöd vid grindarna i hallen samt olika forumspel på samlingarna för att belysa vardagliga dilemman som uppkommer. Ett dilemma som vi har lite extra fokus på är viskningar som leder till utanförskap mellan olika barn i leksituationer. Där kommer vi att arbeta med ovannämnda metod, forumspel. 

I dagsläget upplever vi att barnen känns trygga och trivs med miljöerna men det är ett ständigt pågående arbete. Något som framkom bland flera av barnen är de upplever att det är kallt i flera av rummen, vilket blir något att lyfta vidare.  I övrigt gäller det att fortsatt vara observanta på om upplevelserna av rummen förändras. 

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts? 

Digitalt:

En reflektion som uppkommit är att delaktigheten blivit en viktig pusselbit för att förankra barnens kunskaper om de digitala verktygen. Att de själva fått vara med och koppla, skapa olika sagor i appar och analogt har skapat både ett större intresse och befäst kunskaperna hos fler barn. Det gör också att barnen kan vara med och förbereda olika moment. 

En av anledningarna till att vi kommit dit vi är gällande just detta anser vi beror på att barn och pedagoger är trygga med vad som förväntas. Vikten av att skapa tydliga ramar och förväntningar har skapat en trygghet till att våga prova olika saker och vara nyfikna på det som erbjuds i utbildningen. Varje moment har fått ta tid och upprepning har också varit en av anledningarna till att befästa barnens kunskaper kring de digitala verktygen. 

Normkreativitet: 

Det normkreativa arbetet är något vi arbetar med dagligen i vårt förhållningssätt gentemot barn, vårdnadshavare och kollegor. Mycket handlar om att reflektera över vad vi säger, vilka ord vi använder och hur vi kan inkludera det som idag kanske ses som "normbrytande". Vi fortsätter att byta ut könsbeskrivande pronomen (hen, den, det, barnet, personen, människan eller personens namn) i sagor, sånger och vardagliga samtal. 

Att lägga till dimensionen kring att arbeta med funktionsvarierande hjälpmedel på ett inkluderande sätt har varit väldigt inspirerande och givande då vi ser att det gett effekt hos många barn. Vi ser att många barn är inbjudande och inkluderande med varandra och de kan själva ta hjälp av exempelvis bildstöd för att förtydliga för någon kompis för att hen ska förstå. 

Hur vi som vuxna bemöter barnen och varandra i olika situationer samt vilka verktyg vi lär ut speglas tydligt i vardagen på förskolan. Vår roll som förebilder både i språk och agerande mot varandra kan vi se hos barnen i förskolans utbildning. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,