👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hållbar framtid 3. Projektavstämning FO2Fröet

Skapad 2021-01-15 09:51 i 133601 Förskolan Ekbacken Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Vi funderar kring vart vi är på väg, stämmer av mot den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare. Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Innehåll

Projektavstämning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Vi gör en avstämning kring arbetet med projektet. Syftet är att stanna upp, analysera och välja fokus för undervisning och lärande under resten av läsåret. Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

 

Arbetssätt

Här beskrivs projektets innehåll från uppstarten fram till nu. En avstämning görs kring vad vi har gjort så här långt och varför. Utifrån analyser i arbetslaget skapas en planering för vårterminen, som leder till en breddning och en fördjupning av projektet. Grunden för planeringen är det gemensamma temat, förskolans läroplan och arbetslagets eget syfte med projektet.

 

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån. Använd gärna stödfrågorna.

VAD? (Innehåll) 

  • Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid? Vi vill att de ska få en positiv upplevelse i naturen och lära sig att möta naturen och alla saker i den med stor respekt. Vi vill att de ska lära sig nya begrepp som har med naturen att göra. Vi vill lära barnen att vara i och bli uppmärksamma på små detaljer i naturen i deras egen närmiljö. Vi vill skapa en nyfikenhet att lära och utforska naturen. 

  • Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?Barnen har visat ett stort intresse för sniglar. De har letat efter sniglar i skogen och hela avdelningen har gått på "snigelsafari". De har intresserat sig mycket av löv, pinnar och stenar och utforskat och samlat dem i skogen. Barnen har börjat jämföra stenar, löv och pinnar med varandra och vi har introducerat begrepp som lika, olika, stor, liten, kort, lång. De har också räknat sakerna i olika sammanhang.  Vi lät en snigel flytta in på avdelningen och byggde ett hus till den. Barnen var mycket intresserade och engagerade i vad snigeln behövde i sitt hus och vad den ville äta. 

  • Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar? Det har gått över förväntan. Barnen har visat ett så stort intresse för projektet och gjort att det hållits levande under hela terminen. De har också börjat att prata om t ex sniglar hemma.

  • Vad säger styrdokumenten? Se nedan. 


  • Vilka material har barnen använt sig av? - färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik. Vad behöver vi ge dem utökade möjligheter att använda? Vi har använt oss av väldigt många typer av material. Barnen har fått måla sniglar med flaskfärg där de dels fått bekanta sig med med penslar och färg men också blivit medvetna om formen på snigeln och dess kroppsdelar. Barnen har fått bekanta sig med lera och genom olika typer av lera har de fått skapa sniglar. Vi har läst böcker om sniglar både skönlitterära och faktaböcker. Vi har använt oss av de digitala verktygen genom att projicera filmer och bilder på sniglar. Vi har också skapat bildspel till barnen där de fått se sitt eget skapande. Vi har sjungit mycket bland annat "Lilla snigel" som många av barnen numera kan. De har med hjälp av återvinningsmaterial fått skapa ett hus till sniglarna de själva skapat, samt leksakssnigla. 

  • Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på? De har lärt sig vad en snigel behöver för att leva. De har lärt sig en del nya begrepp så som snigel, sten, pinne, stor, liten, räkneramsa. De har varit nyfikna på om, när och var snigeln sover, vad den äter och vad den gör. De har varit väldigt nyfikna när vi läst faktaböcker. De har visat intresse för snigelns form som kommit igen i det mesta skapande de gjort så som lera, måla, rita mm. 

  • Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om? De ska lära sig att respektera och vara rädda snigeln och där den bor. Vi ska låta barnen skapa ännu mera med hjälp av färg, pennor, lera och bekanta sig ännu mera med det materialet. De ska också få prova ännu mera att måla och skapa sniglar. Vi kommer att använda oss av olika begrepp för att berika barnens språk. 

  • Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? Vi pedagoger har under projektets gång tillfört olika typer av material. Vi har själva visat ett stort intresse för projektet vilket gjort barnen mera nyfikna. 

  • Vilka förkunskaper finns i arbetslaget? Vad kan vi läsa på och skaffa oss egen ämnes- eller metodfördjupning kring för att kunna utmana barnen vidare. Vi har läst på lite om sniglar genom filmklipp och faktatexter. Vi har också tagit inspiration från liknande projekt på andra förskolor. 

 

 

VARFÖR? (Syfte) 

  • Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Håller vi fortfarande kvar vid syftet eller behöver det justeras/omformuleras? Syftet är att barnen ska få lära sig mer om naturen och värna om den. Genom att de fått en ökad kunskap om t ex sniglar tror vi att de är mera rädda om dem.

  • Vilka förväntningar har vi på fortsättningen av projektet? Vi hoppas på att kunna fördjupa projektet vidare och bibehålla barnens intresse. Vi hoppas kunna se en utveckling av barnen inom både skapande, språklig och naturvetenskapliga området. 

 

 

HUR? (Metod) 

 

  • Hur har den pedagogiska dagen/veckan organiserats utifrån Barnens tid? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...) 

    • Måndagar: Fri lek gården.
    • Tisdagar: Arbete med projektet i mindre grupp. Övriga är på gården. 
    • Onsdagar: Arbete med projektet i mindre grupp .Övriga är på gården 
    • Torsdag: Skogsutflykt.
    • Fredag: Arbete med projekt i mindre grupp. Övriga på gården. 

     

     

    Vi har morgonmöte kl 9.00 på gården vid rampen eller inne i hallen. Då går vi igenom vad som ska ske under dagen. 

    Undervisning under förmiddagen. 

     

    Vi går in i mindre grupper och använder rutinsituationerna som lärandesituationer. Det är avklädning, handtvätt  och blöjbyte/ toalettbesök. 

     

    Sångstund före lunch. 

     

    Under lunchen har vi återsamling, då vi reflekterar över förmiddagens aktiviteter. Pedagogerna styr in samtalet på aktiviteterna som skedde under förmiddagen. Barnen får återberätta och reflektera över vad de gjort. 

     

    Sedan  är det vila och alla barnen får sova en stund. Det är tid för återhämtning.

     

    När de vaknar är det fri lek och bokläsning. Pedagogerna har dukat fram en inbjudande station

    På eftermiddagen går vi oftast ut igen.
  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? Vi har genom barnens egna skapande dokumenterat på både väggar och i fönster. Barnen har också fått skapa sitt eget lekmaterial i form av snigelhuset. 

  • Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något? Vi har tillfört sniglar, naturmaterial, magneter, speglar, bilder, ett lekbord. Detta har påverkat och utvecklat barnens lek positivt. 

  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Vi låter de flesta materialen finnas framme. Vi behöver komplettera med lite olika typer av pennor tex tuschpennor. 

  • Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger? Ja, de flesta materialen finns framme, men de kommer att få tillfälle under våren att undersöka och utforska ännu mera. 

  • Hur har familjerna involverats? Vad hände då, nya frågeställningar? Genom lärloggar och samtal har vi försökt att involvera familjerna. Vi har fått veta vad en del av barnen leker hemma och kunnat spinna vidare i det hos oss. 

  • Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något? Vi har haft en tydlig struktur som underlättat. De mindre grupperna har gett barnen tillfälle att utvecklas. Barnen har lärt sig att samarbeta och ta hänsyn till olika personer i en grupp. De har lärt sig begrepp som att låna, tillsammans, byta.

  • Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras, eller inte, i projektet? Höstterminen har påverkats mycket av coronaläget och ibland har vi inte kunnat göra vad vi planerat pga sjukdom. 

  • Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande? Vi samtalar mycket med barnen och försöker att ställa frågor till dem för att utveckla deras lärande. Vi arbetar mycket medvetet med barnens språkutveckling. Barnen lär sig därigenom nya ord och begrepp. Personalen har också läst på fakta om t ex sniglar för att berika barnens lärande. 

  • Hur och när samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Vilka underlag ska vi använda för dialog (exempelvis Barnens tid och Södermalms Pedagogiska ställningstaganden)? På vår gemensamma reflektionstid har vi diskuterat barn och kunskapssyn. 

 

VEM? 

  • Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? Vi gör varje vecka en planering för nästkommande vecka där vi tydliggör vilka aktiviteter som ska göras och med vilka. 

  • Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi? Vi dokumenterar barnens lärande genom både grupp- och individuella lärloggar. Vi kommer ännu mera dokumentera hur barnen använder sig av och vad de gör i den pedagogiska miljön. Vi använder oss av bland annat ipad och barnens eget skapande. 

  • När ska vi reflektera tillsammans och hur ska det gå till? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare. Kollegiet reflekterar på avdelningsplaneringen en gång i veckan. Tillsammans med barnen reflekterar vi på återsamlingen vid lunchen men också genom att visa dem vad vi dokumenterat och reflektera över det. Med vårdnadshavare reflekterar vi bland annat vid hämtning, via lärloggar, föräldramöte, utvecklingssamtal. 

  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning, för ett välkomnande mottagande i förberedda lärmiljöer? Vi håller på att utveckla och omforma vår pedagogiska miljö utifrån barnens behov

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
    Lpfö 18
  • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
    Lpfö 18