Projektavstämning Knoppen

Det här är den andra gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Vi funderar kring vart vi är på väg, stämmer av mot den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare. Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Projektavstämning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Vi gör en avstämning kring arbetet med projektet. Syftet är att stanna upp, analysera och välja fokus för undervisning och lärande under resten av läsåret. Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

Arbetssätt

Här beskrivs projektets innehåll från uppstarten fram till nu. En avstämning görs kring vad vi har gjort så här långt och varför. Utifrån analyser i arbetslaget skapas en planering för vårterminen, som leder till en breddning och en fördjupning av projektet. Grunden för planeringen är det gemensamma temat, förskolans läroplan och arbetslagets eget syfte med projektet.

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån. Använd gärna stödfrågorna.

 

VAD? (Innehåll)  Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid? Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare? Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar? Vad säger styrdokumenten? Vilka material har barnen använt sig av? - färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik. Vad behöver vi ge dem utökade möjligheter att använda? Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på? Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om? Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse? Vilka förkunskaper finns i arbetslaget? Vad kan vi läsa på och skaffa oss egen ämnes- eller metodfördjupning kring för att kunna utmana barnen vidare.  Under hösten har vi som planerat besökt skogen flera gånger i veckan. Vi har då gått till vår plats som vi lämnade skylten på. Där har vi undersökt vad som ändrats genom att barnen fått utforska i den fria leken. De skillnader vi upptäckt än så länge är färg, form och känslan av att vara ute. I skogen intresserar sig barnen för att gå till fågelhuset. Där brukar vi mata fåglarna med äppelskal och bananskal. På senaste tiden har skalen legat kvar i fågelhuset och vi har då undersökt hur skalen förändras över tid. Barnen visar intresse för myrorna i myrstacken samt insekterna i insektshotellet. Vi pratar om hur vi kan ta hand om de insekter vi har i skogen. Vi inkluderar rörelse och sång när vi springer i skogen.  Vi har använt oss av digitala verktyg såsom paddan och projektorn, dels när vi dokumenterar och använder bilderna i reflektionen och dels när vi gjort digitala utflykter. Vi har använt bildmaterial såsom bla färg när barnen har målat sina upplevelser från skogen. Vi använder musik och sång som ett verktyg för att förstärka upplevelsen av det vi ser i skogen.  Barnen har fått nya kunskaper i naturvetenskap, rörelse & hälsa samt språk & kommunikation. Det är tydligt i skogen hur naturen förändras och med hjälp av samtal ser vi en utveckling i hur barnen tänker och pratar om det vi ser och upplever. De kan på fler och nya sätt kommunicera med varandra om de kunskaper de tar till sig. Vi ser att barnens grovmotorik har utvecklats mycket och snabbt efter att vi sprungit och rört på oss på roliga och lustfyllda sätt.  Vi fortsätter att fokusera på vår plats/kojan, fågelhuset och myrstacken då det är de platser som barnen visar intresse för. Nu har vi undersökt skogen mycket med hjälp av vår syn och känsel. Vi vill ta hjälp av alla våra sinnen (hörsel, smak och lukt) för att upptäcka fler förändringar och fördjupa våra kunskaper om vår natur. Vi fortsätter att använda bilderna på dokumentationsväggen som ett verktyg i reflektionen. Vi använder estetiska uttryck såsom bild och skapande.  Till en början fick vi ta på oss rollen att styra en del för att hitta vad barnen intresserar sig för. Nu visar barnen tydligt intresse men vi behöver fortfarande vara med och stötta och vara engagerade i undersökandet.  Vi som pedagoger kan behöva uppdatera oss lite på enkel fakta kring djur och natur, inför nya planerade aktiviteter för att ge fördjupande kunskaper till barnen.

VARFÖR? (Syfte)  Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Håller vi fortfarande kvar vid syftet eller behöver det justeras/omformuleras? Vilka förväntningar har vi på fortsättningen av projektet? Vi anser att vårt syfte och projektfråga kvarstår. Våra förväntningar och det vi planerar för är att smalna av och fokusera på det barnens visar intresse för, för att utveckla fördjupande kunskaper inom dessa områden. Det blir då tydligare i utvärderingen och reflektionen kring vilka kunskaper barnen tagit till sig.

HUR? (Metod)    Hur har den pedagogiska dagen/veckan organiserats utifrån Barnens tid? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...) Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar? Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något? Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt? Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger? Hur har familjerna involverats? Vad hände då, nya frågeställningar? Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något? Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras, eller inte, i projektet? Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig? Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande? Hur och när samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Vilka underlag ska vi använda för dialog (exempelvis Barnens tid och Södermalms Pedagogiska ställningstaganden)? Vi följer barnens tid varje dag/vecka där vi planerar undervisning för förmiddagarna och spontan undervisning samt fri lek övrig tid. På ALM gör vi en gemensam didaktisk planering för kommande vecka som säkerställer att vi genomför den undervisning vi planerar för. På grund av rådande situationen har vi varit ute väldigt mycket men delar oss i mindre grupper där olika barn är inne vid olika tillfällen. I den pedagogiska miljön har vi använt oss av projektorn för att ge fler sätt att utforska naturen. Vi använder bild och skapande som en del i bearbetningen av det barnen upplevt. Vi plockar med naturmaterial in och låter barnen utforska dessa. Vi planerar för att använda alla 5 sinnen i vårt fortsatta undersökande. Detta för att förstärka de upplevelser vi gör i skogen och vi upprepar samma undervisning många gånger för att repeterar och öka möjligheten att förstå och lära nytt.  När vi undersöker i skogen gör vi det i helgrupp vilket har varit ett aktivt val då vi ser att några av våra äldsta barn är verbalt utvecklade och hjälper till att "leda" gruppen. De skapar en lärandesituation i barngruppen där de får med sig de yngre barnen. När vi skapar inne har vi delat oss i mindre grupper vilket har möjliggjort för oss pedagoger att se varje enskilt barn och deras tankar. När vi reflekterar i arbetslaget synliggörs vad barnen säger och intresserar sig för. Det ligger till grund för hur vi uppdaterar och planerar fortsatt arbete. Vi tar till oss nya tankesätt och verktyg. Tidigare har vi varit lite mer styrande i vårt sätt att prata med och ställa frågor till barnen. Nu när deras verbala språk utvecklas ser vi att vi behöver blir mer medvetna kring hur vi ställer frågor. Vi behöver ställa frågor som utmanar barnen att tänka samt beskriva för att fördjupa deras kunskaper i frågor och samtal. Varför-frågan är viktig är ställa i reflektion tillsammans med barnen. Vi samlar barnens tankar från sitt utforskande på en gemensam dokumentationsvägg inne på avdelningen. Vi involverar vårdnadshavarna med hjälp av skolplattformen och daglig information/kommunikation.  På ALM och utvecklingsdagar diskuterar vi vårt pedagogiska arbete och vår barnsyn utifrån de styrdokument vi har, för att försöka skapa en samsyn i arbetslaget samt förståelse för att vi tänker olika och att det fungerar till viss del.

VEM?  Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande? Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi?  När ska vi reflektera tillsammans och hur ska det gå till? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare. Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning, för ett välkomnande mottagande i förberedda lärmiljöer? Vilka yrkesgrupper/samarbetspartners ska vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan? Vi dokumenterar med hjälp av bilder och filmer som vi sedan använder som ett levande verktyg i reflektionen tillsammans med barnen som förläggs dagligen på återsamlingen. Vårdnadshavarnas reflektioner efterfrågas genom den information vi ger genom barngruppsinformationen och lärloggarna. Där ser vårdnadshavarna vilken undervisning och lärande som skett och ges då möjlighet att reflektera och återkoppla till oss pedagoger.  Tillsammans i arbetslaget ansvarar vi för planering och genomförande som förberedelse för den undervisning vi tänkt. Vi ansvarar för olika dagar beroende på schema och struktur.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,