Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Sälens Projektavstämning FO2

Skapad 2021-01-15 09:57 i 133441 Förskolan Sjöresan Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Vi funderar kring vart vi är på väg, stämmer av mot den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare. Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Innehåll

Projektavstämning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Vi gör en avstämning kring arbetet med projektet. Syftet är att stanna upp, analysera och välja fokus för undervisning och lärande under resten av läsåret. Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

 

Arbetssätt

Här beskrivs projektets innehåll från uppstarten fram till nu. En avstämning görs kring vad vi har gjort så här långt och varför. Utifrån analyser i arbetslaget skapas en planering för vårterminen, som leder till en breddning och en fördjupning av projektet. Grunden för planeringen är det gemensamma temat, förskolans läroplan och arbetslagets eget syfte med projektet.

 

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån. Använd gärna stödfrågorna.

VAD? (Innehåll) 

 

 

  • Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid?

    Vi har tänkt att barnen nu under vintern ska få uppleva naturen genom att utforska snö och is på olika sätt. Hur känns det att måla på snö eller is? Kan naturmaterialet frysa? Ta in snö och se hur snön ser ut när den smälter genom att använda webb-ägget och se hur det ser ut när det blir förstorat. Observera snöflingor och deras olikheter. Lägga snö på ljusbordet och utforska med naturmaterial och färg.snöbollar i olika storlekar och lägga i storleksordning, även tyngst och lättast. Göra en modell av skogen med barnen. Ta in mer naturmaterial till vår pedagogiska miljö.

 

  • Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

    Barnen har fått möjlighet att använda sina sinnen för att utforska naturen på olika sätt. Vi har bland annan tittat noga på hur de höstlöv vi plockat i naturen ser ut och vilka olika färger de har. vi har sedan övat på att blanda till de olika färgerna som löven har genom att bara använda grundfärgerna. De fick sedan måla lövens form och färg på vitt papper. Filma och fotografera miljöer i naturen och projicera upp i vår pedagogiska miljö. 

 

  • Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar?

    Vi har valt ett träd som vi besöker nu och då och ser hur det förändras genom årets olika årstider. barnen har fått ta kort på träder och vi har sparat höstlöv som vi har laminerat och att upp i vårt naturvetenskaps verkstad. Vi har varit i skogen och i vår närmiljö och samlat naturmaterial som barnen har fått utforska och känna på. Lertavlor med naturtryck. Göra t.ex. spindlar i lera och räkna så att de får rätt antal ben.

 

 

  • Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?
    Barnen har fått möjlighet att testa måna olika nya tekniker t.ex. skapande så som att blanda färger, måla med vattenfärger, måla på löv etc.

 

 

VARFÖR? (Syfte) 

  • Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Håller vi fortfarande kvar vid syftet eller behöver det justeras/omformuleras?

    En fördjupad kunskap om naturen och levandegöra den genom att undersöka hur den känns, låter, smakar och ser ut när vi observerar den från olika vinklar och nära och långt ifrån. De ska även lära sig att ta hand om vår miljö, inte skräpa ner eller ta sönder levande växter och djur.

 

  • Vilka förväntningar har vi på fortsättningen av projektet? 

    Väcka barnens nyfikenhet och lust att lära och upplev naturen på nya sätt. Få in fler delar av läroplanen så att barnens undervisning täcke fler målområden.

 

 

HUR? (Metod) 

 

  • Hur har den pedagogiska dagen/veckan organiserats utifrån Barnens tid? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

    Vi har en grovplanering om att ha projekt tisdag-torsdag i smågrupper, då en grupp går in och resten går iväg eller är ute på gården. måndag och fredag går vi iväg till en park/skog/närmiljö, med alla barn. Efter vilan så dukar vi upp aktiviteter som barnen kan stimulera barnen men de väljer själva vilka aktiviteter de vill utföra.


  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

    Dokumentation och barnens skapande på väggarna som får barnen att prata/reflektera om det vi har gjort.


  • Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande?

    Behöver vi komplettera med något?
    Barnen känner lust till att leka i miljöerna. Men vi behöver byta ut och tillföra material som väcker barnens nyfikenhet att fortsätta lära och utforska. Duka fram material på andra sätt som lockar barnen.


  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt?

    Vi behöver samla mer olika typer av naturmaterial och duka fram på nya sätt. Olika typer av skapandematerial som väcker barnens alla sinnen. Böcker om det som vi vill att barnen ska inspireras av inom det vi arbetar med i projektet just då. Vi behöver material som barnen kan sortera efter olika former, färger, storlek, vikt. Vi vill föra in mer olika typer av digitala hjälpmedel så som projektor, webb-ägg, 

  

  • Hur har familjerna involverats? Vad hände då, nya frågeställningar?

    Vårdnadshavare blir involverade genom barngruppsinfo och lärloggar både på gruppnivå och individuellt.

  • Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något?

    Vi har testat att dela upp barnen i olika konstellationer och testat oss fram vad som fungerar bäst för olika aktiviteter. En liten grupp med max 4-5 barn med minst två pedagoger är det som fungerar bäst för att kunna leda aktiviteter, lyssna på barnen, ställa frågor, ta bilder, hjälpa barnen och ha reflektion med barnen efter aktiviteten.


  • Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

    Vi stället frågor till barnen om vad dom gör och hur dom tycker att det känns, vad de har lärt sig och om de tyckte något var svårt eller lätt för att vecka barnens tankar om vad dom gör och synliggöra sitt lärande.

  • Hur och när samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Vilka underlag ska vi använda för dialog (exempelvis Barnens tid och Södermalms Pedagogiska ställningstaganden)?

    På Alm och utvecklingsdagar pratar vi om barnen och hur vi ska arbeta.

 

VEM? 

  • Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande?

    Plockat skräp tillsammans, delat påse och pratat om vad de hittar för skräp. Plockat naturmaterial tillsammans som vi tog med tillbaka till förskolan.

 

  • Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi? 

    När vi har planerade pedagogiska aktiviteter så skriver vi ned vad barnen säger medan de gör något, och ställer frågor för att väcka deras tankar. Vi reflekterar med barnen efter aktiviteten om vad de har gjort, vad de har lärt sig och om något var svårt eller lätt. Vi fotograferar även barnen och deras görande under arbetets gång.

  • När ska vi reflektera tillsammans och hur ska det gå till? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

    Genom lärloggar och barngruppsinfo där vi delar information kring barnens utveckling, projektets progression etc. Vi reflekterar med barnen efter en projektaktivitet. Under måltider kan vi starta konversationer om vad vi har gjort tidigare på dagen. När vi sätter upp dokumentation på väggarna pratar vi med barnen om vad vi gjorde på den aktiviteten. 

  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning, för ett välkomnande mottagande i förberedda lärmiljöer?

    Hela arbetslaget har ansvar för att miljön ska vara inbjudande med helt material som ligger på rätt plats. Vi försöker även få barnen aktiva med att sortera och återställa miljön för att de ska få en inbjudande pedagogisk miljö. 

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • självständighet och tillit till sin egen förmåga,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
    Lpfö 18
  • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
    Lpfö 18
  • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: