Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

EKAN Projektavstämning FO2

Skapad 2021-01-15 10:09 i 133681 Förskolan Vågdalen Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra gemensamma uppföljningen av projektarbetet, där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem för att planera undervisningen kring temat "Barns möte med naturen". Vi funderar kring vart vi är på väg, stämmer av mot den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare. Totalt har vi fyra planeringar/perioder, projektuppstart samt tre uppföljningsperioder, som alla följer vårt pedagogiska år.

Innehåll

Projektavstämning Hållbar Framtid

Under läsåret 2020-21 arbetar barn och pedagoger i Förskoleområde 2 med det gemensamma temat Hållbar framtid - Barns möte med naturen.

Syfte

Vi gör en avstämning kring arbetet med projektet. Syftet är att stanna upp, analysera och välja fokus för undervisning och lärande under resten av läsåret. Syftet med ett gemensamt tema är likvärdiga förskolor som uppfyller förskoleområdets gemensamma mål, Södermalms förskolors pedagogiska ställningstaganden och målen i förskolans läroplan. Där betonas vikten av att barnen samlas kring någonting meningsfullt som väcker deras nyfikenhet att lära och vilja att ingå i ett sammanhang. Med utgångspunkt i ett kreativt lärande med alla sinnen lär och utforskar vi tillsammans för en hållbar framtid. 

 

Arbetssätt

Här beskrivs projektets innehåll från uppstarten fram till nu. En avstämning görs kring vad vi har gjort så här långt och varför. Utifrån analyser i arbetslaget skapas en planering för vårterminen, som leder till en breddning och en fördjupning av projektet. Grunden för planeringen är det gemensamma temat, förskolans läroplan och arbetslagets eget syfte med projektet.

 

Använd de didaktiska frågorna och koppla dem till läroplansmålen och det syfte ni utgår ifrån. Använd gärna stödfrågorna.

VAD? (Innehåll) 

  • Vad ska barnen få möjlighet att utveckla och lära sig i förhållande till temat Hållbar framtid?

  • - De läroplansmål som kommer att ligga i fokus denna termin är Motorik, Skriftspråk, samt Matematik. Barnen kommer under terminen få möta nya former av digitalt skapande i form av utforskande av olika typer av videoskapande, och genom detta utmanas i målen. Genom att arbeta med digitalisering som en naturlig del av verksamheten kommer läroplansmålen kunna dokumenteras, barnen kommer kunna utmanas, och läroplanen kommer att synliggöras för barnen.
  • Vad har intresserat barnen och fått dem att utforska området vidare?

  • - Barnen har visat intresse kring ett flertal olika naturfenomen och uppskattar olika experiment. Barnen visar glädje och intresse för att själva få skapa kring det vi upptäcker. Utifrån detta vill vi utmana barnens skapande inom den digitala världen i samverkan med temat. Barnen har visat intresse för digitala verktyg på olika sätt, och därav är digitala verktyg som en naturlig del av verksamheten ett av våra mål.
  • Stämmer det tänkta innehållet överens med våra tidigare planeringar?

  • - Innehållet stämmer in med de tidigare planeringarna då fler målområden täcks in, barnens intresse styr riktingen, och årets tema bibehålls. Genom ett medvetet arbete utökar vi vår förståelse för digitala verktyg.
  • Vad säger styrdokumenten?

  • - Vi har utifrån WKI, Föräldraenkät och förskoleplan valt våra aktiviteter med omsorg. Vi har utifrån WKI'n valt att arbeta för att höja oss i de kategorier vi bedömt oss lägre inom. Vi har även utgått från föräldraenkäten och arbetar med att synliggjöra vårt arbete på ett tydligare sätt. Allt arbete sker utifrån förskolans läroplansmål.
  • Vilka material har barnen använt sig av? - färg, lera, konstruktionsmaterial, digitala verktyg, litteratur, musik. Vad behöver vi ge dem utökade möjligheter att använda?

  • - Barnen har haft möjlighet att skapa med traditionella verktyg, såsom papper, pennor, målarfärg, pärlor, lera etc. Vi har även utmanat dem med okonventionella material såsom bläcksvampsbläck. Barnen har fått konstruera med olika material, som lego, magneter, klossar etc. Barnen erbjuds böcker varje dag vid vila, samt att de själva kan välja bland böcker under dagen att se i själva, med en kompis, eller med en pedagog.Till kommande termin kommer vi utmana kompisarna ytterliggare genom att addera digitalt skapande. Barnen kommer att erbjudas att skapa digitalt och att sammanfoga digitalt och analogt skapande på olika sätt.
  • Vad har barnen fått nya kunskaper om, vad vill de mer veta, ta reda på?

  • - Barnen har fått nya kunskaper kring: Allemansrätt, vår påverkan på naturen, växternas betydelse med ut- och inandningsluft, vattnets kretslopp, djur och naturs samband genom till exempel vem äter vem. Barnen kommer ständigt med nya frågor som vi tillsammans letar svaren på. Denna termin ligger mycket fokus på vatten och väderpåverekan, detta kommer att utforskas utifrån de läroplansmål som ligger i fokus, och med digitalitet som en naturlig del av verksamheten.
  • Vad mer ska barnen få möjlighet att utveckla, prova på och lära om?

  • - Denna termin ligger fokuser på att utforska barnens intressefrågor genom mer digitalt skapande som verktyg, och läroplansmålen som grund.
  • Hur har mitt bidrag som pedagog haft betydelse?

  • Vi som pedagoger har en medvetenhet kring barnen, deras frågor och intresse. Vi har en delad barnsyn där barnens tankar och idéer är värdefulla och leder oss framåt i projektet. Vi tar tillsammans in den information vi får genom barnen och vårt arbete. Förskolläraren dokumenterar och vi utvärderar tillsammans.
  • Vilka förkunskaper finns i arbetslaget? Vad kan vi läsa på och skaffa oss egen ämnes- eller metodfördjupning kring för att kunna utmana barnen vidare.

 Vi beöver utforska apparnas funktioner för att kunna leda barnen i det digitala arbetet. Vi behöver förutsättningar för detta genom tid och mer kunskap.

 

VARFÖR? (Syfte) 

  • Vad är syftet, vad vill vi att projektet ska ge/lära barnen? Håller vi fortfarande kvar vid syftet eller behöver det justeras/omformuleras?

  • Vi vill skapa en förståelse för hur vi alla, människor och natur, hänger ihop och påverkar varandra. Vi vill att barnen skapar en förståelse för att behandla varandra och naturen väl. Genom våra arbetsätt ser vi att barnen börjar skapa denna förståelse, och syftet följer med oss även denna termin. Vi vill även  utmana barnens digitalitet genom att införa den som en naturlig del av vardagen. Vi använder oss av de digitala verktyg vi har och låter barnen vara delaktiga i arbetet.
  • Vilka förväntningar har vi på fortsättningen av projektet?

  • Genom att arbeta med digitala verktyg systematiskt finns en förväntning att både barn och vuxna ska se digitalitet som en naturlig del av vardagen. En förväntning på pedagogerna är att digitalisering ska vara en naturlig del inom alla läroplansmål.

 

 

HUR? (Metod) 

 

  • Hur har den pedagogiska dagen/veckan organiserats utifrån Barnens tid? Innehållet (planerad och spontan undervisning, egen lek, ute och inne...)

  •  

    Barnen får själva, i små grupper, välja en konflikt/problem de stött på i förhållande till ”Vad behöver jag/Naturen för att må bra”. Genom samtal om vad som är bra respektive dåligt med situationen ges barnen möjlighet att reflektera över ett problem, och tillsammans kan ett manus skrivas. I projektet inkluderas:

    Matematik:Antal personer/karaktärer, storlek: Verklig, skala, läge (Rumsuppfattning), även skapande av rekvisita; cm, matematiska uttryck

    Rörelse: Vart behöver jag röra mig, hur behöver jag röra mig, vad händer om jag rör höger resp vänster hand, hur rör sig dockorna, vart är min kropp i förhållande till andras?

    Musik: Vilken typ av musik passar till det vi gör? Stämning? Kan vi skapa egen musik till vår film/Dramatisering?

    Dramatisering:  Dramatisering som för uttryckande av problem

    Barnen ges möjlighet att pröva olika uttrycksformer för att dramatisera sitt manus.

    Erbjudna former: Dockteater både digitalt och analogt. Green screen dramatisering. Digitalisering tas upp som en naturlig del av verksamheten. Utforskande av appar, uppvisande av skapade filmer, sammanställning av analogt och digitalt skapande är arbetsprocesser som kommer att erbjudas barnen.

    För att bygga vidare på frågan "Vad behöver jag/Naturen för att må bra?" kommer barnen att, i små grupper, få diskutera några av de naturfenomen/problem som vi upptäckt under höstens utforskande, och utifrån detta arbetar vi med att få fram ett manus till en film om vad barnen lärt sig, med de digitala verktygen vi har som hjälp.

     

  • Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

  • - Allt dokumenteras och visas på skolplattformen. I barnens individuella lärloggar kommer minst ett inlägg. I grupplärloggen kommer ett inlägg per vecka. Genom berngruppsINFO berättar vi vad vi gör just nu.
  • Hur har den pedagogiska lärmiljön berikat barnens utforskande? Behöver vi komplettera med något?

  • - Vi kompletterar med dockteater och green screen-lådor som är tillgängliga för barnen. Genom arbete tillsammans med pedagoger ges barnen möjlighet att utforska de nya tilläggen i miljön.
  • Hur kan barnen inspireras/utmanas och vilket material behöver finnas tillgängligt?

  • - Barnen kommer ges möjlighet att skapa egna dockor och rekvisita till sina filmer och teatrar. Vi kommer uppmuntra dem att skapa med projektfrågan "Vad behöver jag/Naturen för att må bra?" i fokus. Vi kommer erbjuda barnen att se på olika exempel på filmer. Barnen komemr ges möjlighet att utforska sambandet mellan digitalt och analogt skapande genom skapandet av sina dockor och appar på iPad. 
  • Har barnen fått möjlighet att undersöka materialet flera gånger?

  • - Det materialet som varit tillgängligt under förra terminen har barnen fått möjlighet att utforska med flera gånger. Vissa material kommer även erbjudas denna termin, såsom mikroskopägg. Utforskandet med iPad kommer att ske vid ett flertal gånger, och barnen komer därmed få återbesöka och pröva flera gånger.
  • Hur har familjerna involverats? Vad hände då, nya frågeställningar?

  • - Familjerna inviolverades i början av projektet med att skicka bilder på barnens möte med naturen. I och med rådande pandemi har vi valt att inte involvera familjerna mer än så, men hoppas på att kunna ha filmvisning och vernissage senare under terminen.
  • Hur har vår organisation för samarbete och grupplärande gett effekt? Vilken betydelse blev det då vi delade barnen i mindre grupper? Hur har aktiviteter lämpliga för storgrupp fungerat? Behöver vi ändra något? 

  • - Barnen har tagit till sig nya ord och begrepp och använder dem aktivt med varandra, både i lärarledda situatuiner och under den fria leken. Barnen uppmärksammar varandra på allemansrättens regler, på vattnets kretslopp, och olika naturfenomen.
  • Har något oförutsett och oväntat inträffat? Hur kunde det i så fall involveras, eller inte, i projektet?

  • Har vi gjort några nya val och vägar under projektets gång? Hur kommer det sig?

  • - Vi följer ständigt barnens intressefrågor som stämmer in på temat, och utforskar både i större och mindre grupp. Detta göra att projektets väg ibland blir krokig, men ändå inom ramarna och målen. När barnen var intresserade av svampar blev det ett utforskande i flera veckor, höstlöv var mer kortlivat. Vattnets kretslopp levde kvar även över julen, och barnen ställer många frågor kring vatten som lyfts och utforskas tillsammans.
  • Hur kommunicerar och ställer vi frågor till barnen? Hur påverkar vårt förhållningssätt barnens fortsatta lärande?

  • - Vi eftersträvar att ställa öppna frågor till barnen som uppmuntrar till aktivt tänkande och reflekterande. Vi undviker frågor med givna svar för att barnen i så stor mån möjlig ska kunna tänka och reflektera självständigt. Vi arbetar med digitala verktyg som barnen bjuds in att vara delutforskare i. 
  • Hur och när samtalar vi om vår barnsyn och kunskapssyn i arbetslaget? Vilka underlag ska vi använda för dialog (exempelvis Barnens tid och Södermalms Pedagogiska ställningstaganden)?

  • - Vi pedagoger samtalar tillsammans under planeringsdagar och alm. Genom föräldramöten, utvecklingssamtal och lärloggar har vi kontakt med vårdnadshavare, och under dessa förmedlar vi vår kunskapssyn. Vi har barnens tid i vår grund kring hur vi lägger upp veckans planering.

 

VEM? 

  • Hur och när organiserar vi för samarbete och grupplärande?

  • - På ALM diskuterar vi pedagoger veckans planering. Under planeringsdagar och APT ges vi möjlighet att planera och utvärdera aktiviteter.
  • Vad ska vi dokumentera och hur dokumenterar vi? 

  • - Vi dokumenterar utifrån de läroplansmål vi fokuserar på. Vi dokumenterar även barnens frågor och funderingar för att kunna få en relevant fortsättning på projektet. Genom digitalisering samlar vi in material som analyseras och dokumenteras.
  • När ska vi reflektera tillsammans och hur ska det gå till? Tänk både kollegor, barn och vårdnadshavare.

  • - På ALM reflekterar vi tillsammans, under utvecklingssamtal och föräldramöte reflekterar vi med vårdnadshavare. Under morgonmöte och samlingar reflekterar vi med barnen.
  • Vem/vilka ansvarar för material och lärmiljöernas utformning, för ett välkomnande mottagande i förberedda lärmiljöer?

  • - Vi samarbetar kring detta. Den pedagog som håller i en aktivitet förbereder det material som ska användas. Gemensamt ser vi till att det digitala materialet är laddat och tillgängligt.
  • Vilka yrkesgrupper/samarbetspartners ska vi kommunicera och lära mer av, i och utanför förskolan?

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
    Lpfö 18
  • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
    Lpfö 18
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: