Vintern

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande. (Den här texten gäller vid alla våra planeringar och ska inte ändras. Lägg däremot gärna till en passande ingressbild till aktuell planering.)

Var är vi? (se uppföljning/utvärdering)

Nulägesbeskrivning

När vi vistas ute undersöker barnen snön på olika sätt, både tillsammans med sina kamrater men också enskilt. Barnen upptäcker och reflekterar om snön är hård, tung eller mjuk. 

En fråga barnen ofta lyfter är ”Går det att göra snöbollar eller en snögubbe idag?”

”Går det att åka på madrassen eller pulkan varför inte, hur ska den åka snabbare?"

Kom ihåg att koppla planeringen till de prioriterade målen i Läroplanen!

Koppla målen till vetenskaplig grund.
Enligt skolverket (2020) har forskning visat att berättelser och experiment ökar barnens förståelse och nyfikenhet kring naturvetenskap. I studien berättar förskollärare att berättelserna var bra och viktiga för att göra undersökningarna intressanta för barnen. De menar att berättelserna fungerar som en viktig inramning för experimenten och för att fånga barnens intresse. Klaar (2016) skriver vikten av att främja barns personliga utveckling och hälsa genom att vistas utomhus varje dag, att visa omsorg om naturen och att skapa kunskap om natur, både i termer av naturvetenskapliga fenomen och processer och genom undersökande arbetssätt. 

Eidevald och Engdahl (2018) skriver i sin artikel.
Barngruppen och samspelet mellan barnen är en viktig och aktiv del i barnens utveckling och lärande i förskolan. Undervisningen ska baseras på såväl att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn. Alla som ingår i arbetslaget ska därför vara uppmärksamma på alla barns möjligheter till samspel mellan enskilda barn, i barngruppen och med de vuxna.

Sträng,Persson (2003) beskriver i sin bok en förskollärares handling av ett naturvetenskapligt experiment. Handling ska följa en strukturerad arbetsgång, iakttagelser och jämförelser ska vara centrala. Fokus för pedagogens uppmärksamhet ska vara barnens tankar i relation till de fenomen som ingår i experimentet.

Vidare skriver Sträng, Persson(2003) barn antas ha en medfödd förmåga och nyfikenhet att konstruera en egen uppfattning eller förståelse om hur fenomen och företeelser fungerar i naturen.  Det är när barnet rent konkret kommer i kontakt med naturen som de kan se, upptäcka, känna och höra. Sträng, Persson(2003) fortsätter därför poängtera vikten av att uppleva experiment tillsammans med barnen då de behöver utmanas i sitt tänkande. Detta är en förutsättning för att barnet skakunna bryta erfarenhetsbaserade vardagsuppfattning mot en som är alltmer inriktad mot naturvetenskap.

Vart ska vi? 

Vi vill upptäcka och reflekterar tillsammans med barnen om deras funderingar och har aktiviteter kring årstiden vintern. Vi använder oss av de didaktiska frågorna för att fånga barnens lärande och reflektioner.
Vi vill att barnen ska få en nyfikenhet och kunskap kring is och snö. Barnen ska få möjlighet att upptäcka snö och is  på egen hand i deras aktiviteter ute. Barnen ska få möjlighet att reflektera och fundera kring både fast, mjuk och lös snö i planerade och i fria aktiviteter. 

Hur gör vi?

Planera undervisningen utifrån barnens intresse och tidigare erfarenhet mot prioriterade mål.

Vi arbetar med temat vinter i våra mindre grupper, där varje pedagog planerat aktiviteter efter gruppens förutsättningar och önskningar. 
Vi gör experiment tillsammans med barnen både planerade och spontana efter barnen funderingar och tankar. Vi går till trollskogen och har aktiviteter kring vinter. Vi tittar på videoklipp tillsammans med barnen och har reflektion om årstiden vintern. Vi fångar barnens funderingar och tankar i den fria leken om årstiden vinter. 

Beskriv vilket lärande, arbetssätt och förhållningssätt samt aktiviteter ni planerar att genomföra inom temat. 

Vi gör experiment både i mindre och i den stora gruppen. Vi vill ge barnen kunskap och lärande hur is blir till. I aktiviteter får barnen möjlighet att utforska det fenomenet. Vi vill att barnen ska få vara delaktiga och har ett öppet förhållningssätt till deras frågor och funderingar.

Vi kommer ha pyssel, skapa istavlor, måla på snön. 

Vi vill visa Penselbarnen att det går att måla på mer än bara på papper vilket leder till ett kreativt lärande.

Vi arbetar i våra mindre grupper där varje pedagog planerat en eller flera aktiviteter 

                                                                                                                                                               

Hur blev det och varför?

Vad kan vi se utifrån den dokumenterade processen:

Vid uppföljning - skrivs i Reflektion:

• Vi har sett ett intresse kring de experiment vi haft tillsammans med barnen. Som skolverket(2018) skrev visar forskning att berättelser och experiment ökar barnens förståelse och nyfikenhet kring naturvetenskap. Barnen var positiva och vill vara med och utforska tillsammans med varandra. Snön och vintern bidrog även  till att barnen lyfte intresse kring olika spår vi upptäckt under våra utflykter till trollskogen.
• Sträng, Persson (2003) Barn antas ha en medfödd förmåga och nyfikenhet att konstruera en egen uppfattning eller förståelse om hur fenomen och företeelser fungerar i naturen.  Det är när barnet rent konkret kommer i kontakt med naturen som det kan se, upptäcka, känna och höra. Sträng, Persson(2003) fortsätter därför poängtera vikten av att uppleva experiment tillsammans med barnen då de behöver utmanas i sitt tänkande. Detta är en förutsättning för att barnet ska kunna bryta erfarenhetsbaserade vardagsuppfattning mot en som är alltmer inriktad mot naturvetenskap Den här forskning tyder att experiment tillsammans med barn är viktig del i barns lärande om naturvetenskap.

Reflektera kollegialt:

• Vilket lärande, aktiviteter, arbetssätt och förhållningsätt ser vi att undervisningen gett barngruppen utifrån prioriterat mål?
• Dokumentera reflektionerna. exempelvis, Väckte vi alla barns intresse? Vet vi det? Hur? Beskriv kortfattat. 

Vi ser att barnen har en nyfikenhet till experiment och lust att fortsätta prova och testa på egen hand. Trots att snön har försvunnit fortsätter barnen att lyfta och ställa frågor till om spår. Det är intressant att barnen fortsätter att spinna vidare på djurspår med tanke på att vi inte innan vi börjad med årstiden vintern hade planerat in aktiviteten utan skedde spontant när vi besökte trollskogen. Efter det tillfället planerade vi in aktiviteter om olika djurspår vilket visade sig vara uppskattat och intressant för barnen. När vi pedagoger använder oss av ett arbetssätt som är utforskande tillsammans med barnen märker vi en skillnad på deras reflekterade och vilja att lära sig nya kunskaper när vi har våra aktiviteter. 

Vid utvärdering - skrivs i Analys: 

• Analysera resultatet. Beskriv resultatet utifrån barngrupp.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper,