Utbildningsplan -Fruängens förskolor VT-2021 Trollskogen

Utbildningsplanen bildar en ram för Fruängens Förskolors utbildning. Den är en del i vårt systematiska kvalitetsarbete och beskriver de fokusområden som gäller för Fruängens förskoleområde under VT-2021. Områdena är framtagna utifrån förskolornas utvärderingar och Hägersten-Älvsjö SDF´s prioriterade områden.

 

 

Utbildningsplan

Varför har vi valt de här områdena?

Områdena är valda i relation till förskolornas utvärderingar och Stadsdelens prioriterade områden, med Läroplan för förskolan samt Barnkonventionen som grund. Fokus under året riktar sig mot språk och fysisk rörelse samt att användningen av digitala verktyg ska främja undervisningen och barnens utforskande.  

Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklar sin förståelse för grundläggande demokratiska värden

Enhetsmål:

I Fruängens förskolor är gruppen en tillgång där varje barn har sin självklara plats, ges utrymme och blir lyssnad på.

Förväntat resultat

• Barnens tankar, idéer, kultur och mångfald tas tillvara och syns i den pedagogiska miljön
• Barnen samarbetar, samspelar och respekterar varandra
• Barnen möter en språklig och kommunikativ miljö där de kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor

En kartläggning görs i början av varje termin, av miljö samt barngruppens intressen och behov. Den ligger till grund för utformning av den pedagogiska miljön, innehållet i verksamheten samt värdegrundsarbetet kopplat till Barnkonventionen och Aktiva Åtgärder och plan mot Kränkande behandling. 

Pedagogerna är närvarande vuxna som lyssnar på varandra och barnen och tar tag i konflikter direkt när de uppstår. Pedagogerna är tydliga positiva förebilder, vägleder och gör barnen delaktiga i konfliktlösningar. Pedagogerna bemöter barn och vuxna med insikt om allas lika värde och kulturella identitet.

Pedagogerna är uppmärksamma på och reflekterar tillsammans över sitt eget förhållningssätt i relation till alla barns möjlighet till lika stort utrymme och inflytande i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt och normkritiskt medvetet genom att, tillsammans med barnen, diskutera bilder, böcker, filmer som representerar olika normer.

Litteratur och digitala hjälpmedel används för att belysa olika kulturer och normer. Pedagogerna uppmuntrar barn, föräldrar och varandra att dela med sig av kunskap kring olika kulturer och låter dessa vara en del av förskolans verksamhet.

Bilder och text används för att ge förslag på aktiviteter och material. Pedagogerna arbetar med bokstäver och symboler i olika projekt samt använder sig av språkstödjande metoder som TAKK och PECS. Ett varierat litteraturutbud finns synligt för att väcka barnens nyfikenhet. Högläsning, boksamtal  och berättande är viktiga arbetssätt som medvetet används vid olika tillfällen under dagen. 

Arbetssätt:

Grundläggande demokratiska värden: 

Genom att vi arbetar med respekt för varandra barn till barn, vuxna till barn. Vi arbetar  med stop min kropp, där barnen har fått kunskap om att säga STOP när något inte känns bra. Det kan handa om den egna kroppen, i leken eller i andra situationer. Vi arbetat även med kompisböcker, där barnen har fått lära sig att samarbeta, samspela och respektera varandra. För att konkretisera arbetet  använder vi oss utav känseldockor, musik och sagor. Vi har tillåtande förhållningssätt när det gäller olikheter/likheter. Genom barn intervjuer ges barnen utrymme att tycka till om deras vardag här på förskolan, och bli lyssnad på.

Vi uppmärksamma mångfalden som finns i gruppen, i samhället och i naturen. Barnen har fått förståelse för att alla är lika värda och samma rättigheter.

Språk: I arbetet med språk har vi högläsning i mindre grupper som gör det enklare att ha boksamtal i anslutning till läsningen. I boksamtal har barnen möjligheter att kunna föra diskussion, berättar och återberätta det som läst. Pedagoger har möjligheter att förklarar nya ord och uttryck som förekommer i texten. De äldre barnen har bekantat sig med kapitelböcker. Vi läser böcker som speglar både den svenska kulturen och andra kulturer och traditioner. Genom att ha ritsagor en gång i veckan får barnen kunskaper om hur man bygger en rödtråd i berättelser och även har möjligheter att hitta på egna ritsagor och berättar för varandra. Genom att spela rim memory med barnen får barnen möjlighet att träna rim och ramsor förutom de som vi har på samlingarna. Vi uppmärksammar symboler vi stöttar på när vi är på promenader med barnen i området och de symboler som finns på avdelningen. Genom att synliggöra bokstäver på avdelningen och olika symboler får barnen möjligheter att tyder vad symbolerna betyder och hur de olika bokstäver ser ut och kan förknippa bokstäverna till konkreta ord. Genom att lyssna på ljudsagor på polyglutt får barnen att träna hörförståelse och de får uppleva andra sätt att höra det talande språket och användning av digitala verktyg. Vi använder oss av ordbank där nya ord och hur man använder dessa ord finns på en lista. vi leker kimslek med olika föremål som finns på avdelningen så att barnen kan träna ordförråd. Då och då läser vi ljudsagor på samlingen där barnen får jobba med olika ljud och rörelser. Genom att arbeta med sagotering(en metod där barn får berätta för vuxna och de vuxna lyssnar och antecknar utan att lägga sig i och föreslå.) med flyttfåglarna få de möjligheter att kunna berätta sagor fritt utifrån deras fantasier och upplevelser.  Denna termin har vi som mål att alla i arbetslaget ska kunna använda TAKK i sitt arbete med barnen som ett stöd till språkutveckling. För att nå målet har vi synliggjort några bilder, och ord med tecken.

Genom att arbeta med sagotering, boksamtal och berättelser har barnen möjligheter att tänka, tycka och utrycka sina åsikter. Genom att barnen få ställa frågor och kommer med sina hypoteser när vi har experiment har de även möjligheter till att utrycka sina åsikter, och tänkande. Arbetet med barnintervju är också ett sätt för barnen att utrycka sig, tänka till om deras vardagar på förskolan.

Fysiska rörelser: Genom att vi går i väg i olika terräng får barnen träna sin grovmotorik. Vi går i skogen, parker. Vi har mini-röris både inomhus och utomhus, i mindre grupper och ibland i större grupper. Denna termin har vi arbetat även med sinnena spektakel, flera musikrörelse övningar där man använder sina sinnen för att utmana sig i hur mycket rörelser man kan göra med de olika sinnena.

Vi sjunger på samlingen, och barnen själva uppträder för varandra med sång och dans i leken. Varje fredag har vi dansstop och disco där barnen får lyssna och dansa till olika genre av musik. Genom att vi arbetar med Yria sinnenas spektakel får barnen  lyssna och träna/ dansa med hjälp av våra fem sinnen. I arbetet med avdelningens projekt får barnen skapa runt de olika djuren vi  arbetar med och vi skapar en årstidslåda där barnen få möjligheter att utforska hur djurens boning förändras med de olika årstiderna. Vi läser också böcker från andra kulturer och traditioner. Och vi uppmärksamma olika länders högtider/traditioner.

Användning av digitala verktyg: Genom att vi använder oss av pucken, projektor, polyglutt och datorn. När vi arbetar med avdelningens projekt söker vi fakta och information på nätet tillsammans med barnen. Barnen får erfara att man kan ta hjälp av  digitala verktyg i lärande, skapande och nöjet.

________________________________________________________________________________________________________ 

 Nämndmål:

Alla barn i förskolan utvecklas och lär utifrån sina förmågor i lärmiljöer av hög kvalitet 

Enhetsmål:

Varje barn i Fruängens förskolor möts av lärmiljöer där organisation/struktur, material och pedagogernas förhållningssätt återspeglar läroplanens intentioner.

Förväntat resultat

• Barnen visar intresse för och använder sig av matematiska begrepp
• Barnen visar intresse för miljö, natur, naturvetenskap och teknik
• Barnen visar intresse för och använder sig av digitala hjälpmedel
• Barnen visar rörelseglädje och lust att utmana sig själva motoriskt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Barnen får tillgång till ett varierat konstruktionsmaterial och utmaningar att använda dessa på olika sätt enskilt och i grupp. Pedagogerna introducerar och sätter ord på olika matematiska, tekniska och naturvetenskapliga begrepp i vardagen under lek, rutinsituationer och olika aktiviteter.

De uppmärksammar och introducerar barnen i vardagsteknik och använder sig av digitala verktyg för dokumentation och kunskapssökning tillsammans med barnen. Lärplattor, datorer och projektorer används som ett komplement i alla delar av verksamheten för att reflektera, återskapa upplevelser som barnen haft eller introducera nya spännande begrepp och världar. 

Pedagogerna är positiva förebilder. De motiverar och organiserar aktiviteter som uppmuntrar till rörelse både ute och inne. 

Arbetssätt:

Matematiska begrepp:

Genom att uppmärksamma matematiska begrepp i vardagen t.ex vid frukt stund, t.ex hela äpplen, halv/fjärde del mm. Matsituation, t.ex fem köttbullar/potatisar mm på/av klädning även när vi är ute på promenader uppmärksammar vi symboler och formerna på vägskyltar. I skogen uppmärksammar vi antalet, längd, bred, avstånd, förflyttning, mätning mm.

Genom att ha siffror och de olika geometriska formerna på väggen inomhus uppmärksamma vi, och arbetar vi med siffror och antalet. Vi utmanar barnen ibland att hitta föremål som har vissa former på avdelningen.

Miljö, natur, naturvetenskap och teknik:

Genom att vi utför enkla experiments en gång i veckan uppmärksammar vi olika naturfenomenen och vardags teknik. Vi använder oss av pucken för att undersöka, och utforska. Vi tar hjälp av lärplattan, internet för att söka kunskap och fakta om det vi arbetar med tillsammans med barnen.

Genom att uppmärksamma olika årstider och allt det innebär får barnen kunskap om vad som kännetecken de olika årstiderna och förändringarna i naturen. Vi sjunger sånger om olika årstider för att det ska bli konkret för barnen. På våren brukar vi odla grönsaker i odlingskrage så att barnen får kunskap och möjligheter att observera vad som händer i växtvärlden.

 

Genom att vi låter barnen dokumentera eget arbete med hjälp av lärplattan, och sedan följer de oss när vi skriver ut på skrivare får barnen möjligheter att bekanta  sig med de digitala verktyg som finns och får följa processen från att fota, skriva och printa ut.

Genom att vi fyller på rekvisiter i vår utklädningshylla får barnen möjligheter att utforska olika roller 

 

____________________________________________________________________________________________

__________

Nämndmål:

Boende i Hägersten-Liljeholmen har tillgång till ett rikt utbud av kultur och evenemang

Enhetsmål:

Fruängens förskolor erbjuder barnen återkommande kulturella upplevelser kopplade till innehållet i den pedagogiska verksamheten.

Förväntat resultat

• Barnen uttrycker sig genom sång, dans, teater och skapande i bild och form.
• Barnen får uppleva kulturtillfällen Av -, Med - och För- barn som är kopplade till aktuella projekt.

Övergripande arbetssätt för Fruängens förskolor:

Pedagogerna introducerar olika material och tekniker för barnen för att skapa förutsättningar att utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer. Estetiska uttrycksformer ingår som en del i de flesta projekt. Pedagogerna tillhandahåller ett varierat material och skapar tillsammans med barnen samt uppmuntrar deras egna initiativ till skapande. Miljön anpassas för en lättillgänglig skapande verksamhet så att barnen på eget initiativ kan använda sig av utklädning, sång, lyssna på musik, dramatisera, klippa, klistra och måla.

Pedagogerna erbjuder kulturupplevelser på förskolan och i den mån det går, även utanför. Utifrån barnens intressen utvecklas projekt där kulturella upplevelser ingår som en del i temat. Pedagogerna uppmärksammar och firar högtider och traditioner tillsammans med barnen och tar till vara på barnens egna intressen runt traditioner. Digitala hjälpmedel används för att lyfta in kulturupplevelser, från hela världen, i de projekt som barnen arbetar med.

Arbetssätt:

Genom att vi uppmärksamma statyer, och landskapet får barnen ta del av det kulturella i närområdet.

Genom att läsa böcker och dansa till musik från alla olika kulturer och länder får barnen möjligheter att ta del av både den svenska kulturen och andra kulturer. Vi uppmärksammar olika länders högtider och visar fakta filmer om just den högtidens nationaliteter med hjälp av vår mångkulturella almanacka. Vi planerar en utflykt att gå och titta på clownen Mannes parkteater i Bandängen under förutsättning att pandemin tillåter det

 Genom att vi har dockor som speglar andra utseende/färg förutom de som barnen är vana vid. Vårt mål är att införskaffa dockor som speglar funktionsvariation. Detta för att synliggöra att ”Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter” och att ett barn med funktionsnedsättning har rätt till hjälp att delta i samhället på lika villkor”

 

________________________________________________________________________________________________