Ämnen:
Kemi
·
Årskurs:
9
Kemiska Reaktioner år 9
Engelbrektsskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 19 januari 2021
Vi kommer att lära oss om kemiska reaktioner i miljön, som hur material bryts ner. Vidare kommer vi att lära oss om hur reaktioner sker i batterier. Vi kommer att utgå ifrån Periodiska systemet och lära oss hur de tänkte för att skapa systemet och hur vi idag använder det för att resonera kring möjliga val med hänsyn till miljön och funktion.
Vad ska vi arbeta med?
Vi kommer att arbeta med att lära oss uppbyggnaden av periodiska systemet och hur Bhors modell är kopplad till systemet. Vi kommer att studera hur elektronutbyten sker mellan olika ämnen och vad som händer om vi tillför elektroner till ett system. Vi kommer sedan att koppla kunskaperna till funktion av batterier, hur processen för framställning av metall fungerar, hur nedbrytning sker i naturen.
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer att arbeta utifrån frågeställningar och koppla kunskaper till praktiska laborationer, som kommer att bearbetas enskilt och i grupp.
Vad ska du lära dig?
Du ska kunna hur Periodiska systemet är uppbyggt, känna till Mendelejev. Kunna använda Bhors modell för att förklara kemiska reaktioner. Kunna förklara spänningskedjans inverkan på naturen och hur människan använder den för att framställa metaller och batterier. Grunden för samtliga reaktioner som du ska lära dig är elektronförflyttningar kopplade till Jon och Atom begrepp.
Begrepp att kunna vid slutet av arbetsområdet:
Atom, Jon, proton, neutron, elektron, valenselektron, isotop
Atomnummer, atommassa, period, grupp, ädelgas,
Metall, halvmetall, icke-metaller, Salt
Jonbindning, metallbindning, kovalent bindning (repetition organkemi)
Syra, Bas, Indikator, vätejoner, hydroxidjoner, neutralisation
Oxidation, reduktion, Oxidationsmedel, Reduktionsmedel
Ädel, oädel
Vetenskapsmän:
Mendelejev, Bhor
Hur ska du visa vad du lärt dig?
Du kommer att visa dina kunskaper i laborationer, i diskussioner i liten som stor grupp, skrivuppgift och prov.
Läroplanskopplingar
Centralt innehåll (17)
Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.
Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.
Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
Separations-och analys metoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi, såväl i digitala som i andra medier.
