Aldrig mera krig? vt21

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.

Mål för ämnesområdet

Efter ämnesområdet ska du:

• känna till vad som kännetecknar en supermakt, samt hur supermakterna USA och Sovjetunionen ansåg att världen skulle styras
• känna till orsakerna till ockupationen av Tyskland
• känna till Berlinblockaden och Vietnamkriget
• förstå och kunna förklara orsaker till och konsekvenser av att Berlinmuren byggdes
• förstå och kunna förklara skillnaderna mellan Öst- och Västtyskland
• förstå och kunna förklara hur kapprustningen under kalla kriget påverkade världen både positivt och negativt
• förstå och kunna förklara varför utforskningen av rymden var så viktig för USA och Sovjetunionen
• förstå och kunna förklara vad som ledde fram till kalla krigets slut och Sovjetunionens fall 

Material

Vi använder läroboken Utkik Historia 7–9. 

Arbetssätt

• Lärarledda genomgångar
• Gemensam läsning av läromedlet Utkik Historia 7–9
• Arbete med läromedlet, enskilt och i par/grupp

Bedömning

• Avslutande prov vecka 6 (se planering i Teams)

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk­ mord.
• Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del under­byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning­ ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa sam­band mellan olika tidsperioder.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och rela­tivt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl under­ byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
• Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.