Varför?

I Sverige har läsförståelsen sjunkit drastiskt under senare år. För att göra något åt rådande situation så tog man fram arbetsmetoden Läslyftet som syftar till att hjälpa barnen förstå hur man tar sig an en text och hur man förstår sig på dess innehåll. Vipekärrs förskola har arbetat med denna metod under ett antal år, och nu lyfter vi fram den igen genom att den ligger som grund för de kompetensutvecklande reflektionsgrupper vi i personalen deltar i under vårterminen.

I Lpfö 18 står det att barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort infor­mationsflöde och kontinuerlig förändring.

Förskolan ska även samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förskolan ska tydliggöra för barnen och barnens vårdnadshavare vilka mål utbildningen har. Detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. Det är viktigt att alla som ingår i arbetslaget har förmåga att förstå och samspela med barnen och att skapa tillitsfulla relationer med hemmen, så att förskoletiden blir positiv för barnen.

Vad?

Vi vill stimulera barnens förmåga att ta till sig innehåll i olika slags texter så att de på ett lättare sätt kan ta till sig den kunskap de behöver för att nå sina mål längre fram i livet. För att öka samarbetet med vårdnadshavarna vill vi uppmuntra läsningen även i hemmiljön genom att de förbereder barnen genom att läsa den bok de önskar ta med sig till förskolan. Det är viktigt att vi vuxna hjälps åt att vara  ett stöd i att finna ett intresse kring läsning och böcker i stort så att barn får möjlighet att så småningom via läsning kunna förstå värdet av att bredda sin värld och sin syn på bland annat andra människors livssituationer och andra kulturer.

Hur?

• Läslyftet - Använda oss av de färdigheter vi pedagoger fått till oss via Läslyftet. Det innebär att vi hjälper barnen att titta närmare på och få en förståelse för det vi läser genom att ställa relevanta och förberedda frågor kring den utvalda bokens innehåll. Vi stödjer barns egna föreställningsförmåga och fantasi genom att göra bokpromenader, vilket innebär att vi enbart presenterar bilderna i en ny bok och ställer frågor till barnen kring vad de tror att boken handlar om innan vi sedan läser den tillsammans och samtalar kring den.  
• Min favoritbok - Barnen kommer få ta med sig sin favoritbok hemifrån och den får de presentera för sina kamrater under samlingen. Genom detta bjuder vi in till läsning även i hemmiljön då boken skall vara så bekant för barnet att de kan samtala kring dess innehåll när de pratar om den. Vi pedagoger stödjer genom att ställa följdfrågor som tar dem djupare in i handlingen och då stimulerar vi bland annat deras inlevelseförmåga ytterligare. 

När?

Mestadels onsdagar och torsdagar ska vi använda en del av tiden innan lunch till att ägna oss åt läslyftet. "Min favoritbok" kommer vi att ge plats åt i våra samlingar tills alla barn hunnit med att göra sin presentation.

Vem?

Alla pedagoger på avdelningen är likvärdigt ansvariga för att genomföra denna planering. Två pedagoger är inne på förmiddagarna det gäller för att hjälpas åt kring läslyftet, medan en pedagog är ute med resterande delen av gruppen på gården tillsammans med en resursperson.

Resultat och analys

Läslyftet har vi jobbat mer eller mindre med i olika perioder. Under början av läsåret genomförde vi en hel del planerade samtal i mindre grupper utifrån detta arbetssätt, men barngruppens komplexitet i kombination med att vi fick prioritera annat i verksamheten gjorde att vi tappade farten kring området. Däremot har vi fortsatt att läsa mycket för barnen och kompetensen kring hur barn tar till sig innehåll och bygger upp meningsfullhet kring texter har gjort att även de lässtunderna inbegripit fördjupande frågor och funderingar som hjälpt barnen djupare in i texterna och därmed förhoppningsvis ökat deras förmåga att själva tänka till kring innehållet i större utsträckning än tidigare. Givetvis är det olika från barn till barn, både kring deras intresse för böcker, men också utifrån om mognaden finns eller inte för att ta till sig det vi önskat hjälpa dem att utveckla en förståelse för inom just området läsförståelse. 

Under tidsperioden då vi lät barnen presentera sina favoritböcker så märkte vi tydligt att barnen var engagerade och en del barn hade till och med svårt med att hålla ut tills det blev deras tur eftersom de såg fram emot att få ta med sig sin bok. Alla barnen vågade prata om sin bok inför kompisarna, och det var väldigt få gånger som vi pedagoger fick hjälpa dem framåt genom att ställa frågor kring innehållet. Det känns bra att barnen i gruppen varit så trygga med varandra kring situationer som denna att de inte tvekade inför att presentera innehållet och prata inför de andra barnen. Denna delen av innehållet i vår verksamhet bidrar även till att vi får ett närmare samarbete med föräldrarna och det ger dem en bra inblick i hur vi bedriver utbildning, vilket vi ser som ett plus för att de skall känna sig delaktiga och involverade i det som deras barn får vara med om i vår verksamhet.