Tema stormaktstiden och frihetstiden vt 2021

Vi ska arbeta med Sveriges stormaktstid (1611 - 1718) och vidare med frihetstiden (1718 - 1772). Vi kommer att följa Sveriges utveckling och lära oss hur folk levde och blev påverkade av hur kungar och drottningar styrde.

Mål

Vi ska lära oss:

• om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under de här tidsperioderna.
• resonera om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• använda ämnesspecifika ord och begrepp.

Undervisning

I undervisningen kommer vi att:

• titta på filmer
• läsa och parläsa faktatexter
• ha gemensamma genomgångar och arbeta självständigt.  
• anteckna och göra mind maps
• arbeta språkutvecklande med ord och begrepp
• göra en VÖL om ett ämne som har med stormaktstiden att göra
• göra en power point med grund från VÖLen

Bedömning:

Vi kommer att bedöma din förmåga att:

• redogöra för historiska förhållanden, skeenden och gestalter under de här tidsperioderna.
• kunna föra resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• använda ämnesspecifika ord och begrepp.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.