TEMA djur och natur VT21

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande.

Var är vi? (se uppföljning/utvärdering)

Nulägesbeskrivning

Skriv här:

- Vi arbetar med tema Djur och Natur i hela huset. Vi arbetade under förra terminen med de svenska skogsdjuren och inspirerat från årstiden höst. Utifrån barnens intresse för djur och natur arbetar vi vidare med temat och anpassar det efter årstiderna. 

Vart ska vi?

Kom ihåg att koppla planeringen till de prioriterade målen i Läroplanen!

Koppla målen till vetenskaplig grund.

 

Att barn tidigt får möta matematik och lära sig sätta ord på densamma är oftast avgörande för deras framtida matematiska framgångar. Inom matematiken utgår vi från Alan Bishops ( Bishop 1991) sex matematiska aktiviteter när vi planerar och genomför matematikaktiviteter. Han menar att det är viktigt att vi lyfter fram matematiken i vardagen och i leken och att matematik inte bara handlar om siffror, tal och räkning. 

Att arbeta tematiskt handlar om att istället för att arbeta med ett ämne i taget (som lektioner) så väljer man ett sammanhang som blir formen och utgångspunkten och där får man in flera ämnen och innehåll under en längre period (Doverborg, Pramling, Pramling Samuelsson 2020).

Vi använder ett lågaffektivt bemötande till barnen och varandra utifrån boken Beteendeproblem (Hejlskov 2017). Han beskriver där i också hur vi måste göra olika med olika barn för att det ska bli rättvist. Alla behöver inte lika mycket hjälp eller hjälp på samma sätt. "Barn har olika förmågor och bör behandlas utifrån det" (s.130). Det är inte rättvist att ge alla barn samma slags hjälp eller hjälpmedel för att klara av en uppgift. 

Ladberg (2006) skriver att barn behöver vara i mindre grupper för att kunna utveckla både sin lek och sitt språk. Vi arbetar med aktivtetstavla efter lunch där vi planerat olika aktiviteter och barnen delas in i små grupper, t.ex. Polyglutt och atelje. Det är vi vuxna som måste styra denna gruppindelning stora delar av dagen. I för stora grupper med många barn så gynnas inte barnens språkutveckling. Vi i förskolan ska stödja barnen i både deras modersmål och i det svenska språket så vi använder Polyglutt på både svenska och de modersmål vi har i vår undervisning. 

 

Skriv här:

- Dessa mål är gemensamma för hela huset men vi planerar egen utbildning veckovis utifrån vår barngrupp. Vi vill ha fokus på årstiderna kopplat till temat. Vi vill erbjuda barnen kännedom om de svenska skogsdjuren, de vanligaste insekterna, odling, kretslopp och återvinning.  

Kopplingar till läroplanen

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla fantasi och föreställningsförmåga
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska

Hur gör vi?

Planera undervisningen utifrån barnens intresse och tidigare erfarenhet mot prioriterade mål.

Skriv här:

- Vi har valt temat Djur och Natur för att vi har Grön Flagg och barnen visar ett stort intresse för temat. Efter analys från föregående termin ser vi att barnen fortfarande är intresserade och därför väljer vi att fortsätta på samma tema men inriktning mot kommande årstider. Vi kommer dela upp terminens arbete i mindre block. I det första blocket kommer vi att fokusera på vad som händer med våra djur under vintern. I det andra blocket fokuserar vi på vårt kretslopp, återvinning och förodling. I det tredje blocket fokuserar vi på insekter och odling. I alla block kommer vi att följa årstidernas utveckling. 

Beskriv vilket lärande, arbetssätt och förhållningssätt samt aktiviteter ni planerar att genomföra inom temat. 

Skriv här:

- Använda Polyglutt dagligen med böcker kopplat till temat 

- Utflykt till skogen minst en gång i veckan

- Använda material från naturen

- Aktivitetstavlan varje dag med olika aktiviteter, ibland väljer pedagogerna och ibland väljer barnen'

- Gå till stora biblioteket en gång i månaden

- Använda vårt "lilla bibliotek" kontinuerligt för att utveckla barnens digitala kompetens

- Att vi lär oss nya tecken och bilder kopplade till de olika blocken inom vårt Tema

Kartläggningsfrågor dagligen/veckovis om vi följer vad vi bestämt

 

Fördela ansvaret över aktiviteter, grupper och material

Skriv här:

- Alla pedagoger arbetar utifrån planeringskalendern som uppdateras varje onsdag med aktiviteter för kommande vecka där vi skriver vem som ska göra vad och när. Sen gör man finplaneringen själv för sin del i planeringen. 

- Barnen är indelade i två grupper, rosa och blå och dem delas in främst vid samling på morgonen. När vi använder aktivitetstavlan delar vi upp barnen olika beroende på aktivitet och antal barn. Ibland får barnen själva välja aktivitet fritt av de vi satt upp på aktivitetstavlan och ibland styr vi hur grupperna delas in på tavlan. 

- 

                                                                                                                                                               

Hur blev det och varför?

Vad kan vi se utifrån den dokumenterade processen:

Vid uppföljning - skrivs i Reflektion:

• Beskriv kortfattat resultatet utifrån barngrupp.

Reflektera kollegialt:

• Vilket lärande, aktiviteter, arbetssätt och förhållningsätt ser vi att undervisningen gett barngruppen utifrån prioriterat mål?
• Dokumentera reflektionerna. exempelvis, Väckte vi alla barns intresse? Vet vi det? Hur? Beskriv kortfattat.

Vid utvärdering - skrivs i Analys: 

• Analysera resultatet. Beskriv resultatet utifrån barngrupp.

Reflektera kollegialt:

• Vilket lärande, aktiviteter, arbetssätt och förhållningsätt ser vi att undervisningen gett barngruppen utifrån prioriterat mål?
• Dokumentera reflektionerna. Varför blev det som det blev? Hur vet vi det? 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• fantasi och föreställningsförmåga,