Åldrar:
1 - 3
Språklek med Bornholmsmodellen
Östervåla förskola Graniten, Heby · Senast uppdaterad: 15 februari 2021
Vi leker med språket och ökar vår språkmedvetenhet.
Var är vi? Nuläge/Syfte
Vi ser i vardagen att flera av de äldre barnen är intresserade av att få böcker lästa och samtala kring boken. Vi vill få de yngre med på jakten på språket, så nu tänker vi starta upp våren med bland annat ett större fokus på just språket.
I samtal, berättelser och språklekar upptäcker barn språkets möjligheter. Vi vill att barnen ska börja använda språket mer när de vill uttrycka sig. Vi vill stimulera barnen att lära sig fler ord samt en insikt om språkets möjligheter. Genom språkövningar och lekar vill vi att barnens möte med språket blir lustfyllt.
I våra undervisningsstunder kommer vi att arbeta med att öka barnens språkliga medvetenhet utifrån ett kommunikativt och lekfullt perspektiv.
Materialet vi använder, 'Före Bornholmsmodellen', är utformad för att möta barnens nyfikenhet och lust att lära.
Vart ska vi? (Mål, förmågor, vad vill vi se när vi har arbetat med området?)
Att barnen är nyfikna och har lust till att vilja veta mera om olika ord och bilder, och på så sätt
kunna i framtiden uttrycka sig språkligt om vad som händer i en bok/bild. ( och sluta springa o sätta sig o läsa en bok istället...)
Hur gör vi? (Planera/genomför/dokumentation/reflektion)
Vi använder oss utav boken "Före Bornholmsmodellen" av Görel Sterner och Ingvar Lundberg, som kommer guida oss genom våren och ge tips på bra samlingar som rör språket.
Den bok vi kommer att jobba med utifrån den, är "Historien om någon", av Egon Möller-Nielsen och Åke Löfgren
Vi börjar med att gå bildpromenader i boken och diskuterar början av boken genom att prata vad som barnen ser i bilden.
Frågor som; Vem är den mystiske Någon som gjorde en våt fläck på golvet, stjälpte mormors bord, åt upp två fiskar, drack upp mjölken, fiskade upp en guldfisk, välte ner en kruka, åt upp en råtta och slank ner i vasen? Barnen får gå från sida till sida och gå allt närmare en lösning på gåtan.
Allt eftersom vi går igenom boken kommer vi sätta upp boken på väggen, så att barnen kan fortsätta diskutera boken utanför samlingen.
Vi kommer att ha två samlingar - en med de stora och en med de små. De små kommer att jobba med boken "Knacka på" av Anna-Clara Tidholm.
Återberättande
Att låta barnen få återberätta är ett sätt att skapa berättarglädje och ge barnen ett större ordförråd. Därför upprepar vi bokens sidor flera gånger på samlingen för att låta barnen få chansen att upptäcka hela bilden. I ett långsiktigt perspektiv ger detta barnen erfarenheter av att berätta en saga eller händelse i en logisk följd men också att delta i textskapande i muntliga sammanhang.
Högläsning
Högläsning ger barnen stora möjligheter att utveckla sitt ordförråd och förstå hur ord är uppbyggda. Som pedagog är det viktigt att läsa uttrycksfullt, med rätt tempo och betoning för att fånga och upprätthålla barnens uppmärksamhet. Som högläsare måste vi vara lyhörda för barnens behov av förklaringar och anknytningar till egna erfarenheter utan att vi förlorar den röda tråden.... såg ni...röda tråden...hohoho.
Sånglek
Sånglekar är språkliga aktiviteter där barnen i sång, rörelser och socialt samspel får känna rytmen i både språket och melodin med hela kroppen. Sångerna hjälper barnen att utveckla sin förmåga till koordination och uppmärksamhet.
Mungymnastik
Om vi får leka med tungan och läpparna på olika sätt hjälper så övar vi upp vår talmotorik. En svagt utvecklad talmotorik kan bidra till att det är svårt att forma språkljuden.
Ljud omkring oss
Vi lyssnar efter ljud som finns runt omkring oss. Tex. hur låter det när man skriver på ett papper, när vi läser en bok mm.
Det hjälper dem att vara uppmärksamma och att koncentrera sig på den gemensamma leken eller aktiviteten. Barnen får också lära sig att känna igen olika djurs läten.
Klappa stavelser
Allt eftersom barnen blir äldre kan man börja med att klappa stavelser i sitt namn. Det är en vanlig och uppskattad lek för barn. Med den sortens lekar får barnen en första erfarenhet av att ord går att dela upp i mindre delar. Man kan sedan utveckla detta till att stampa och nicka till de olika stavelseindelningarna och då får de även uppleva rytmen i språket med hela kroppen.
Läroplanskopplingar
Innehåller inga läroplanspunkter
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
