Matteus förskolor Grundplanering 3, Projektfördjupning Grupp 1

Nu är det dags att utifrån ert arbete med Grundplanering 2, era reflektioner och er utvärdering göra en fördjupning i det som pågår eller ett nytt val. Här nedan finns reflektionsfrågor som hjälper er.

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?
Barnen visar intresse för djuren som de känner igen och intresset blir större när det finns sånger till. 

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

Barnen ställer inte så mycket verbala frågor utan visar med kroppen genom att peka, benämner djuret ex fisk eller haj och även benämner detaljer på djuret så som vassa tänder, armar på ex bläckfisken. Barnen går fram och känner på djuren och vi ställer då frågan hur känns det?

Barnen har visat intresse av alla djur som de presenterat. De djur som har haft satt sig mest är de djur som har musik till som barnen känner igen så som baby Shark och små grodorna. 

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Vi har sett att barnen intresserat sig av grodan och vill fördjupa oss i hur lever grodan, från födsel till vuxen. Vart finns grodan och vad behöver grodan för att kunna leva kontra oss människor.

2. Definiera kortfattat ert projektval

Grodan vill vi jobba vidare med då barnen kan relatera sig till och även kunna hitta i sin närmiljö

Utforskningsområden vi kan sätta mer fokus på är rörelse, matematik, färg, livscykel då vi tänker skaffa grodyngel och se från yngel till groda.

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Skapa en förståelse för allt levande , omhändertagande om djuret.

Vara rädda om naturen , förståelse för samband mellan människa och natur 

kunna se likheter och olikheter mellan människa och grodan.

Visa på olika sorter/arter av grodor

Förståelse av vad människan samt grodan behöver. 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Hitta många infallsvinklar ex.

Erbjuda bilder på grodor i miljön.

Erbjuda rörliga bilder på grodor med projektorn.

Spela upp grodljud eller musik att röra sig till 

Erbjuda barnen plastgrodor till vattenbordet

Erbjuda barnen skapa grodor i olika uttrycksformer och material så som att måla eller att skapa i lera. 

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Under grundplanering 2 fick familjerna en hemuppgift där de skulle tillsammans med barnen hitta ett vattendjur som intresserade barnet. Detta har gett vårdnadshavare en större inblick och delaktighet i projektet. vilket vi på förskolan värdesätter högt och vi har sett att barnen har visat stor glädje när de har fått presentera sitt djur. Detta har bidragit till ett kollektivt lärande då barnen är intresserade av varandras djur och även känner sig som ägare av sitt eget.  Vi tänker jobba vidare med att skapa hemuppgifter och nu sätta fokus på grodan. 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Hitta inspirationsbilder som vi kan sätta ut i vår inne och ute lärmiljö 

införskaffa oss plastgrodor 

Hitta grod ljud, grod musik och grod filmer 

Låna litteratur kring groder från biblioteket även använda digitala verktyg (pollyglutt)

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Benämningar av grodarter, färger. Litteratur som vi läser tillsammans med barnen. Olika läten av grodorna. kommunikation med kroppsspråk så som dans och rörelse. Sång och musik 

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Utforskande kring form, storlek, längd, höjd och antal mm

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Livscykeln, hoppteknik, grodans levnads villkor.

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

skapa olika stationer där barnen för röra sig som grodor, dansa till små grodorna, hoppa som grodor.

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur kan ni inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Vi eftersträvar att forma utbildningstillfällena efter barnens egna intressen. Vi erbjuder barnen samma aktivitet vid flera tillfällen då barnen är delaktiga på olika sett då vissa kanske vill observera vid första tillfället för att kanske delta aktivt vid nästa.

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Rita, måla, skapa med lera, klippa och limma.

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Använda polyglutt för att hitta fakta och sago böcker. Projicera filmer på grodor i olika former. Använd lärplattan för att spela grod inspirerad musik och läten.

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

Vi har goda förkunskaper som vi kan förmedla till barnen och vi kommer lära oss mer under projektets gång. 
4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

Vi börjar med att sätta upp bilder på olika grodarter och titta på olika film klipp och skapa spår efter grodor och människor. Vi målar olika grodarter och skapar olika grodor i olika material. Sedan så arbetar vi oss igenom grodans livscykel. Vi hoppas även kunna skaffa grodyngel så att barnen kan få se de växa och bli till groda.

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag

Vi lyssnar in barnen, vi väljer aktiviteter efter barnens intressen och barnen har inflytande genom att de har fått presentat sina hemuppgifter. 

Vi jobbar med stopp handen så barnen kan visa både för varandra och vuxna när de känner att någon är för nära. För att visa på sin integritet.

Vi planerar alltid undervisningen för alla barn så att alla får en likvärdig undervisning. Vi ser barnen som egna kompetenta individer i en grupp.  

Vi ser att leken är viktig för ett kollektivt och lustfyllt lärande, där får barnen öva samarbete och förhandling. 

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute

Vi ser att inne och inne miljön ska gå hand i hand, barnen ska kunna få möjligheter att kunna arbeta likvärdigt både inne och ute. Barnen ska få kunna få använda samma material inne som ute. Vi jobbar med vårt inne material ute och plockar in material utifrån för att jobba vidare med det inne.