Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pööpötit 1 Projektavstämning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 2

Skapad 2021-01-26 18:18 i 133121 Förskolan Finska förskolan Stockholm Södermalm
Förskola
GEMENSAMT TEMA HÅLLBAR FRAMTID - BARNS MÖTE MED NATUREN Vi bestämde i projektstarten att projektet Barnens möte med naturen ska vi koncentrera oss på att undersöka träd, vatten och olika bär, efter barnens intresse. Och i den första och andra uppföljningen av projektarbetet gör vi en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Innehåll

Vad har vi gjort så här långt - och varför?

·   Vi har intervjuat barnen för att se vart de befinner sig i förhållande till projektfrågan:

    Varför kan trädet se olika ut?

    Vi har gjort en mindmap på svaren. Detta för att kunna följa lärandet och utvecklingen för projektet samt för att se och höra vart intresset hos barnen ligger. Vi upptäckte att barnen kallade gran till julgran och barn skiljer löv- och barrträd från varandra.

Vi har gjord QR-kod och projicerat sagor och fakta, som handlar om barr- och lövträd. Vi har tittat på dessa för att få en upplevelse av hur trädes skiljer sig från varandra. För att använda digitala verktyg i lärandet för att barnen ska kunna se hur olika träd ser ut och kunna vara konkret bland träden gör vi utflykter till Tantolunden. Vi har letat och hittat en utflyktsplats som liknar skog så mycket som möjligt. Vi har valt ett eget träd, vet vad den heter och kan följa årstidsväxlingar med hjälp av den. Barnen har fått undersöka växter och djur, haft ute matte i naturen och tagit med sig naturmaterial till för förskolan för att skapa och undersöka vidare.

 

              

 

I sapere har vi gjort fågelmat av kokosfett, äpple, solrosfrön och havregryn. Vi hängt den i träden utanför förskolan och i Tantolunden.

I ateljén har barnen använd sin fantasi och skaparglädje, de har fått välja och använda fritt olika material och skapat av naturmaterialen som vi har tagit med oss från Tantolunden.   

Barnen har en ''nyhetssamling'' varje måndag och där de har möjlighet att diskutera aktuella samhällsviktiga ämnen och hur det ser ut i naturen i aktuell årstid.

                                                          

Vad ser vi för förändrat kunnande/lärande/utveckling bland barnen? 

Barnen vet vad ett lövträd och barrträd är, hur de skiljer sig åt och hur den ser ut. Barnen vet att växter och träden behöver vatten, jord och sol för att växa, och att de ”dricker” med rötterna. Barnen vet att vissa djur har trädet som boplats. Barnen vet att kottar är mat för ekorrar och fåglar. Vi har lärt oss om trädets livscykels sista fas, när trädet bli sjuk och dör. Vi har också lärt oss att sjuka och döda träd sågas för att inte skada människor, djur och miljö runt om kring. Vi har lärt oss de olika årstiderna och månaderna och hur trädet förändras under året. 

 

Hur vill vi gå vidare - och varför?

Vi utvecklar användandet av digitala verktyg

·       Barnen kommer att få titta på växter och djur med mikroskopägg, detta för att få upptäcka sådant som vi med ögat inte kan se.

·         Vi kommer sätta upp QR-koder med filmklipp av växter och djur detta för att få in digitala verktyg i lärandet samt för att barnen ska kunna lära mera efter sina intressen. 

·         Att ge barnen möjlighet att utveckla ett självkritiskt förhållningssätt. Vi vill att de ska skapa sig en förståelse för att det de ser på tex. TV, bild och film inte behöver vara sant, att barnen lär sig göra film med greenscreen.

  • Att ge barnen redskap och möjlighet att programmera både digitalt och analogt med Bluebot-robot.
  • Vi projicerar på väggen sagoböcker, sånger och bilder som är aktuella för projektet eller från barnens intresse. Efteråt reflekterar vi ställer frågor och lyssnar på barnens tankar.
  • Vi förbereder för plantering av växter till gården (vi har köpt frön, jord och planteringskrukor).
  • Alla barn kommer att få plantera och ta ansvar över en varsin växt, detta för att barnen ska lära sig om att ta hand om levande ting. Vi ska planterat i gamla mjölkpaket för att visa på återvinning.
  • Vi odlar växter som vi sedan tillagar och äter. Detta för att barnen ska få förståelse för vart maten kommer ifrån.
  • Barnen ska lära sig några olika fåglar, tex. duva, sparv och talgoxe.
  • Vi källsorterar och använder närodlat mat till sapere där vi undersöker mat med alla sinnen. Detta tror vi, med tiden, leder till förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

 

 

Hur syns det på förskolan vad barnen utforskar?

På väggen finns vår mindmap över barnens tankar om naturen och teckningar av tex. ”sagoträden” som barnen har ritat och målat. I ateljéns fönster finns träden som barnen har pysslat och som visar hur de ser ut under höst och vinter. Vi använder digitala verktyg i olika rum och ute, tex. projicera och göra QR-koder. Pedagogerna och barnen använder QR-koder, ljusbord, mikroskopägg, projektor och läsplatta i sin lärande och forskande. Vi använder IKT-rum där barnen kan välja digitaliseringsmaterial och kan studera natur med hjälp av iPad är tillgänglig för barnen. Ute på gården har barnen egen trädgårdskompost, och inne har vi skapat plats för att kunna självsortera. En reflektions- och skaparplats finns hela tiden tillgänglig vid barnens dokumentationsplats för projektet. Här möts alla barn och lär av varandra. Vi använder ”Fyrfältare” och faktaböcker när vi tar reda på olika djurs utseende, fiender, boplats och mat de äter.

 

 

 

Vem?

Vi planerar vår pedagogiska verksamhet, att alla barn får vara med i projektet och i alla situationer lära sig och testa att använda ny kunskap om pågående projekt, natur och programmering. Alla avdelningens pedagoger deltar i aktiviteter och dokumenterar under dagen och i avdelningsmöte med hjälp av OneNote och bilder. Barnens miljö och material är viktigt stöd och inspirationskälla i lärande och vi alla pedagoger ansvara om den och gör den välkomnande. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt att använda alla pedagogers starka sidor och idéer kan vi kommunicera och lära mer i och utanför förskolan?

 

 

 

Så här dokumenterar vi: 

Vi pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp.

 

  • Lärlogg för grupp publiceras och blir då synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal. 
  • Vi dokumenterar arbetet på projektet så att barns lärprocesser och förändrade kunnande av naturen blir underlag för diskussioner och reflektioner i arbetslaget.
  • Vi skickar sagopåsen till hemmet. Syftet är att säkerställa att vårdnadshavare läser till barnen, ta reda på och dokumentera barnens tankar om naturen. I samlingen får barnet berätta om sina teckningar och vi läser till andra barn i gruppen vad barn har berättat om boken hemma. Täckningarna och berättelserna sätts upp på väggen?

 

Så här använder vi lärloggar: 

  • Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
  • Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
  • När en Lärlogg för grupp publiceras blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
  • Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
  • Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.
  • I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: