Matteus förskolor Grundplanering 3, Projektfördjupning - Förskolan Resedan - Gröna Höjdarna

1. Reflektion kring projektperioden

Under förra terminen jobbade vi brett med projektet Hav och vatten - för en hållbar framtid och under terminens gång såg vi att några barn var väldigt intresserade av djuren som lever i vatten. Vi beställde vattendjur som barnen hade med sig i vattenleken, i byggen, vid matborden osv. Intresset spred sig till nästan alla barn på Gröna Höjdarna. 

Vad är barnen intresserade av?

De är intresserade av vattendjur och andra olika slags djur. De pratar om djur och leker med leksaksdjur och att de själva är djur. 

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer de inom det gemensamma ämnet?

De undrar vad vattendjuren äter, vad de olika vattendjuren heter och vilken bokstav de börjar på och hur djuren låter. 

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Vi såg vattendjurspåret i slutet av höstterminen och har bestämt oss för att inleda terminen med det.

2. Definiera kortfattat ert projektval

Vattendjur
Vi har bestämt oss för att arbeta vidare med vattendjur som vårt fördjupningsområde.

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Vi ska ge varje barn förutsättningar att utveckla;

- förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

- förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

- förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

- förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen.

Vi arbetar med barnen i tre projektgrupper och alla barn är med vid flera undervisningstillfällen under veckan.

Vi gör lärloggar varje vecka som vi sedan kommer att reflektera utifrån tillsammans med barnen, genom att vi projicerar den på väggen i rörelserummet, genom att vi sätter upp lärloggarna på våra dokumentationstavlor, de lärloggar som suttit uppe samlar vi sedan i vår läshörna där de blir mobila för barnen (Barnen kan titta på bilderna i läshörnan eller ta med sig dem runt på avdelningen.) och genom att vi samtalar om det som vi gjort.

Vi utgår från varje barns intresse och ser till att de hänger med i vårt gemensamma projekt utifrån deras önskemål.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Vi skriver lärloggar som vårdnadshavarna kan läsa på skolplattformen. Vi berättar varje dag för vårdnadshavarna vad vi arbetat med under dagen.

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Vi har grunderna i miljön från Hav och vattenprojektet, vattenbord med olika material, naturhörna med ett bord för lek med djur i natur och "låtsasvatten", här finns tillexempel snäckor, stenar, kottar, kastanjer, trädbitar, låtsasgräs och låtsasvatten.

Vi brukar förvandla rörelserummet till en undervattensvärld genom att projicera undervattensfilmer på väggen och kuben i rörelserummet.

Vid lerbordet har vi boken; "Berätta om havet" och vi utmanar barnen att göra olika vattendjur.

Vid ritbordet har vi olika undervattensbilder uppsatta som inspirerar barnen att rita olika djur och de inspirerar också till samtal om maneter och sköldpaddor vid måltiderna.

I vår minikub har vi en liten undervattensvärld.

Vi har en karta på "58 svenska fiskar" uppsatta vid handfaten. Vid handfaten finns också krabbor och sjöstjärnor. 

Att göra;
1. Bygga vidare på kuben.
- Fler laminerade undervattensdjur som vi hänger upp på kuben och lösa som de kan leka med.
- Sätta upp nätet i kuben.

2. Fler bilder på vattendjur att sätta upp på avdelningen.

3. Bilder på vattendjur och namn på djuren. Sköldpadda, Haj, Krabba osv. A4 med bild och namn på djuret.

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Barnen är mycket intresserade av bokstäver, vad olika namn och ord börjar på. Vi kommer understödja det och jobba vidare på det genom projektvalet vattendjur.
Kan de lära sig känna igen namnet och skriva namnet på olika vattendjur?

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Barnen räknar mycket nu och tanken är att vi även här ska koppla ihop matematikintresset med vattendjursintresset.
Vi kommer att fortsätta med att jobba med vatten vid vattenbordet, volym, flyta, sjunka, mängd osv.
Känna igen siffror. Räkna djur. Mäta, hur lång är en val tillexempel?

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Att lära sig om olika vattendjur och hur de lever.

Gå till fiskaffären och titta på fiskar, krabbor och vad mer som kan finnas. Köp en fisk och ta med till förskolan så att barnen kan undersöka den närmare här.

Läser böcker om olika vattendjur.

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Barnen ska få möjlighet att prova att röra sig som olika vattendjur, tex. som en fisk, groda, manet, krabba. Dansa till olika djursånger och vara med på djuryoga.

Lära sig att åka skridskor.

Gå på djurspaningar i staden.

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Vi lyssnar hela tiden på barnen, deras intressen och önskemål.
Vi fångar upp deras olika tankar och frågor. 
Vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och turas om att prata.

Vi har böcker om Barnkonventionen i läshörnan.
Vi har boken "Rätt lätt" uppsatt på väggen i byggrummet.
Vi tittar på filmer om barnkonventionen.
Vi har barnkonventionen uppsatt vid ritbordet.

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Lera - skapa vattendjur av lera.
Beställ mer lera! Testa plastinaleran som Tinia beställt.

Måla - Måla i en projicerad undervattensvärld.

Dans - dansa som olika vattendjur.

Drama - leka olika vattendjur. Vid skridskoåkningen är vi tillexempel pingviner.

Bygga - Bygga undervattenvärldar. Projicera en undervattensvärld i byggrummet att bygga i.

Musik - Spela undervattensmusik, sjunga som valar. Sjunga djursånger.

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Använda projektorn för att projicera upp undervattensvärldar på väggen.

Titta på filmer om vattendjur på UR och SVT Play.

Lyssna på undervattensmusik på vilan.

Använda usb-mikroskop i projektet. 

Använda greenscreen för att simma med hajar osv. 

Använda Polyglutt för att läsa böcker på storbildsskärm. 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Dikter - Skriva dikter om vattendjur. Läsa poesi om vattendjur.
Konst - Ta fram konstbilder på vattendjur som barnen kan inspireras av när de ritar. Statyer av olika djur i staden.
Historia - Läsa historia om vattendjur.
Drama - leka att vi är olika vattendjur. Leka dramalekar kopplade till projektet.

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

Vi är medforskande pedagoger. Vi läser hela tiden in oss på det som vi kommer in på, tillexempel läser om hajar nu.

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

Måndag, tisdag, onsdag delar vi upp oss i tre projektgrupper.
Torsdagar har vi gemensam skridskoåkning.
Fredagar har vi reflektion och planerar inför följande vecka.

Se reflektion under lärlogg 3, där finns idéer till olika undervisningstillfällen.

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag.

Se punkt om demokrati högre upp.

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute.

Se punkt om lärmiljöer högre upp.