Biologi 1: Genteknik/NA20

Under nästkommande veckor kommer vi arbeta med genteknik och olika gentekniksmetoder samt diskutera genteknikens möjligheter och risker.

Arbetsområdet Genteknik kommer vi arbeta med olika gentekniksmetoder, men också göra ett tillbakablick hur gentekniken har förändrats under årens gång. Gentekniksmetoderna utvecklas i rasande fart. 2012 upptäcktes en ny metod som kallas CRISPR/Cas9. Nya metoder inom genteknik ger många nya möjligheter, men det finns också risker med att använda de olika metoder. Vi kommer försöka belysa vilka användningsområden som genteknik har. 

Vi ska diskutera och undersöka vilka risker och möjligheter det finns att använda genteknik. Vi ska utifrån olika förslag kunna argumentera och diskutera utifrån några möjliga scenarion som kan finnas i framtiden. 

Preliminär tidsram och examinationsform

Vi kommer arbeta med området from cirka v.2 till v.5. För en mer detaljerad planering, följ länken: https://docs.google.com/spreadsheets/d/e/2PACX-1vTuJLkJwnkJAP3GzrsY5RE-ZE2pRNQZ7Entw2W4IvIifB4c1QPWG2deNpj-zENVuUdxpqSrkkVU6GZ8/pubhtml 

Ändringar: Argumenterande text: inlämning Måndag v.6 och Argumenterande samtal i helgrupp sker under Måndag v.7. 

Vecka	Måndag 12:20-13:20	Tisdag 14:10-15:00	Tisdag 15:00-16:00 Vissa veckor	Onsdag 8:10-9:10	Information & Att göra	Arbetsområde
2	Genomgång av prov och arbeta på egen hand.	Ärftliga sjukdomar	Ingen lektion	Växt- och Djurförädling	Distans!	Genteknik & GMO

Vecka	Måndag 12:40-14:10 (5 ska vara fysiklab)	Onsdag 8:10-9:10	Fredag 12:00-12:40	Information	Arbetsområde
3	Genteknik och Etik	Genteknik och Etik	CRISPR/CAS9	Distans	Genteknik & GMO
4	Intro Rollspel genetik och Etik	Arbeta i intressorganisationer och hitta argument.	Tvärgruppsdiskussioner		Genteknik & GMO
5	Helgruppsmöte Distans!	Skriva argumentation kring CRISPR/CAS9 Inlämining Fredag v.5	Skriva argumentation kring CRISPR/CAS9 Inlämining Fredag v.5	Omprov Genetik Onsdag kl 15:00-16:30	Genteknik & GMO

 

Betygsättning

Under kursen planeras att examineras via ett prov under v.10, inlämning av bevis samt ett kursprov under v.20, antingen via Nationellt prov eller bedömningsstödsprov. Om eleven klarar alla delprov på ett tillfredsställande sätt leder det oftast till ett godkänt betyg i kursen, men det är ingen garanti att kursbetyget kommer vara minst E. Det är för att kursbetyget ska grundas på helheten i elevens kunnande i slutet av kursen. 

• ...När läraren sätter betyg sammanfattar hon eller han sina bedömningar till ett betyg. Läraren tittar på både delarna och helheten i elevens kunnande i förhållande till kunskapskraven, vilket är en förutsättning för att sätta rättvisande och likvärdiga betyg...
• ...nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov har därför större betydelse än andra enskilda underlag vid lärarens allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen...

                                 Citat från: Skolverkets allmänna råd- Betyg och betygssättning

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper, arv och miljö.
• Genetikens användningsområden. Möjligheter, risker och etiska frågor.
• Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur de förändras över tid.
• Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån biologiska förklaringsmodeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Kriterier

• Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.
• Eleven diskuterar utförligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör biologins betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
• Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.