Matteus förskolor Grundplanering 3, Solrosen gr1

Nu är det dags att utifrån ert arbete med Grundplanering 2, era reflektioner och er utvärdering göra en fördjupning i det som pågår eller ett nytt val. Här nedan finns reflektionsfrågor som hjälper er.

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?
Allt kring vatten och livet i vattnet. Bläckfiskar och krokodiler speciellt. Engagemang i experiment med snö och is har varit stort. Vattenlek - hälla, Smaka, lukta, känna.
Hälla, leka, smaka, plaska. Fontäner, flyta, sjunka, forsen . Måla och dansa vatten, kika och titta på vatten. Bubblor, Arne Alligator, vinter och sommarskuggan, familjen, spela musik.
Bokstäver, siffror

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

De har blivit medvetna om de olika sinnena och luktar, smakar och känner. De intresserar sig för likheter, olikheter och känslor.

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Något djur. Krokodilen eller bläckfisken, 

2. Definiera kortfattat ert projektval

Vi kommer att arbeta vidare med Hav och Vatten genom att fördjupa oss i krokodilen ett djur som fångat barnens intressen. Vi tänker kalla projektet Jag och Krokodilen och i undervisningen utgå från barnen själva i relation till krokodilen

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla och varför?

- Rolleken och därmed språk, fantasi och samarbete

- Hitta många sätt att kommunicera på för att ge barnen andra uttryckssätt än enbart det talade språket

- Vi vill att barnen ska få tillfälle att bidra med det de kan och är intresserade av och därmed bidra till projektets utveckling och därmed känna delaktighet.

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Att alla barn ska få komma till tals genom att kartlägga det dem är intresserade av just nu och utgå från det i undervisningen.  

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Vi gör dubbla dokumentationer eller bilder så barnen inte behöver ta ner från väggarna för att titta och reflektera.

Vi använder samlingen innan lunch till reflektion med barnen

Att iaktta och lyssna på barnens lek - ute och inne

Genom att i undervisningen utgå från barnens intressen och egenskaper när vi närmar oss krokodilen

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Genom lärloggar

Daglig kommunikation

Föräldramöte via teams

Bidra med tex återvinningsmaterial för skapande (äggkartonger)

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande? Vi vill tillföra material som ger barnen utmaningar och främjar samarbete.

Synliggöra projektet i miljön utifrån alla läroplanens områden.

Djungelmiljö.  

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vi kommer att arbeta med hela läroplanen och ha ett särskilt fokus på lärmiljön och demokratiuppdraget.

Att vi gör detta säkerställer vi genom reflektion och genom att utveckla våra lärmiljöer.

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Genom att arbeta i mindre grupp främjas kommunikationen

Jobba med teckenstöd. Synliggöra skriftspråk genom ordbank och sagor

Vi arbetar aktivt med nya begrepp som kan kopplas till projektet

Vi använder olika kommunikationsmedel, Dans, musik, skapande

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Jämföra krokodilen med barnen. måttband i krokodilform. Räkna kroppsdelar, tänder mm. Hitta likheter och olikheter  mellan människan och krokodilen.

Vikt, längd, färg, räkneramsa. 

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Lära om krokodilens måltid och vanor. Alltid koppla till jaget. Hur sover du? Hur sover krokodilen? Borstar krokodilen tänderna?

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Kan krokodilen klappa händerna? Utflykter i närområdet - krokodilparken. Hur bor krokodilen? Hur bor barnen?

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Att alla barn ska få bidra och utvecklas med projektet. Barnen får tillfälle att använda sig själv som referensram (långd, familj, namn, anatomi).

Vi jobbar i mindre grupper för att alla ska komma till tals.

Undervisningen ska utgå från barnens frågor och teorier.

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Skapa i olika material, koreografi

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Jobba med analog programmering

Jobba med projektor för reflektion och inspiration

Använda appar som polyglutt och greenscreen

Tillföra QR-koder i miljön

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Göra saga tillsammans, Skriva krokodilpoesi, drama, satsa på leken

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

Vi använder oss av ett demokratiskt arbetssätt och är bra på att lyssna på barnen och vara nyfikna pedagoger. Vi är bra på att vara medforskande och ge utrymme för barnens tankar och idéer.

Vi behöver lära oss mycket om krokodilsläktet. Skillnad mellan alligator - krokodil. Fakta kring krokodiler. Var i världen finns de? 

Lära oss att använda greenscren

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

Under första veckorna tar vi reda på vad barnen vet och vill veta om krokodilen. Detta gör vi genom att tillföra krokodiler i undervisningen och ställa frågor till barnen och fånga upp deras frågor och kunskaper i leken.

Den första tiden kommer vi att jobba med inspirationsbilder och barnmöten.

Vi kommer att sjunga om och titta på krokodilen.

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag

Att alla barn ska få bidra och utvecklas med projektet. Barnen får tillfälle att använda sig själv som referensram (långd, familj, namn, anatomi).

Vi jobbar i mindre grupper för att alla ska komma till tals.

Undervisningen ska utgå från barnens frågor och teorier.

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute

Inne på avdelningen kommer vi att utforma miljön så att projektet blir tydligt och kan leva under hela dagarna. Läroplanens olika områden ska bli tydliga i miljön. Det ska tydligt synas i miljön vilka barn som går i gr 1.

Vi vill skapa en miljö med många möjligheter för barnen att leka rollek och att utforska.

Vi behöver strukturera material och tillföra mer skapandematerial och använda programmeringssymboler som pilar och qr-koder.