Matteus förskolor Grundplanering 3, Projektfördjupning Grupp 3

Nu är det dags att utifrån ert arbete med Grundplanering 2, era reflektioner och er utvärdering göra en fördjupning i det som pågår eller ett nytt val. Här nedan finns reflektionsfrågor som hjälper er.

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?

Vi har sex nya barn, de äldsta har bytt grupp. Detta är några av de intressen vi ser just nu:

Fåglarna i Hagaparken, hur de lever vid vattnet olika årstider
Fiskar
Grodor
Vatten i olika form- snö, is, smälta frysa och forma
Lek och experimenterande med vatten och snö. Flyta, sjunka, ösa.
Att vara rädd om naturen och inte slänga skräp i vattnet.

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

"Var är deras mamma? Mamma är inte där, därför är de hungriga"  "De är starka, de fryser inte, de har inga kläder"  "Änderna har fjädrar"  (Änderna vid Haga)

Grodor bor både i vatten och på land 

Barnen pratar om att de har badkar och dusch hemma.

I ateljen tycker barnen om att skapa fiskar, det verkar väcka skaparlusta kring färg och form.

Barnen har pratat om filmen om Barr och pinne på UR om att inte slänga skräp i vattnet. De har pratat om det då vi haft vattenlek ute och inne, minns filmen och kopplar det till vattnet de leker med.

l

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Vem bor var?

Vatten i olika form 

Djurens liv olika årstider 

2. Definiera kortfattat ert projektval

Liv kring vatten

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Förståelse för hur viktigt vatten är för alla levande varelser och naturen. 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Mer bilder tillgängliga för barnen. Samlingar i små grupper, barnen delger varandra vad de gjort och lärt sig. Tanke-vägg där barnens och pedagogers frågor, tankar och funderingar finns samlade.

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Fortsätta berätta om vad vi gör och i ett mail uppmana vårdnadshavarna att regelbundet gå in i skolplattformen och ta del av POB tillsammans med sina barn. Uppmuntra vårdnadhavare att om de har någon naturupplevelse tillsammans med sitt barn kan de skicka bild eller film till oss.

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Låta projektet synas i alla rum. Vatten tillgängligt på fler sätt, tex tvätta bilar. Inspirerande bilder från naturen i atelje, byggrum, m.m. Introducera våra sex nya barn till vår avdelning, och observera dem för att se vad de är intresserade av. Mer variation i materialet.

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?

Bland annat då vi gör utflykter i naturen stimuleras språket och barnen lär sig nya begrepp. Barnen uppmuntras att berätta för varandra vid samling och måltider vad de lärt sig.

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Geometriska figurer intresserar barnen, vi jämför och olika fiskars form. I vattenlek utforskar vi mängd, volym, vikt.

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Vi lär oss om hur djuren bor i naturen och vikten att inte skräpa ner i den.

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Långa utflykter. Vi märker att barnen orkar gå ganska långt då vi har ett syfte och mål som att mata och studera änderna i Haga.

Rörelselek och dans, röra sig som olika djur.

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

Lyfta barns rätt till bland annat rent vatten.

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Barnen introduceras för olika skapandematerial när vi skapar fiskar och andra djur, vi planerar att tillsammans skapa en interaktiv värld.

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Använda projektor och digitalt förstoringsglas. Spela in ljudfiler av tex smältande vatten. 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Hitta inspirerande konst till ateljen. 

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

Vi kan en del men ska ta reda på mer om hur grodor och änder lever på vintern

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

Vi börjar med att observera vår nya barngrupp och gå igenom hela barngruppen för att se var deras intresse ligger. Denna termin planerar vi att hela barngruppen samlas kring samma projektval, alla deltar och bidrar utifrån sina intressen. Vi gör ett avpricknings-system så vi vet vem som deltagit i vad.

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute

Vi ger regelbundet barnen regelbundet tre olika val inom projektet. Lyhörda pedagoger. Alla tankar och frågor är lika värda att lyftas upp. 

Låta inne och ute korsas, tex ta in snö, måla på snö, snö i vattenbaljan med djur eller dockor.

Fråga om barnen vill ta med något till Hagaparken tex något djur.