Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Historia, Svenska

·

Årskurs:

5

Vasatiden vt-21 åk 5

Ekebyhovskolan, Ekerö · Senast uppdaterad: 1 februari 2021

Medeltiden avslutas med Stockholms blodbad. Nu kommer en ny tid. Den varar mellan åren 1523-1611 och kallas för Vasatiden. Under denna period styrs Sverige av Gustav Vasa och sedan han hans söner och barnbarn. Vi kommer att arbeta med hur Gustav Vasa tar makten, hur han styr Sverige och hur hans söner, efter hans död, tar över tronen en efter en. Hur ser det ut i Sverige under Vasatiden? Vilka förändringar sker i Sverige och varför sker det förändringar? Hur har folket det under Vasatiden? Hur förändras kyrkans ställning i samhället? Vilka spår kan vi se av Vasatiden idag?

Syfte

Genom undervisningen ska du ges förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som hände under Vasatiden och hur det kunde komma sig att det inträffade. Du ska även lära dig vilka det var som regerade och vad de gjorde för utvecklingen av landet Sverige. Undervisningen kommer även bidra till att du utvecklar kunskaper om olika historiska sammanhang, historiska händelser och gestalter. Du kommer även få reflektera över samt föra resonemang kring konsekvenser och samband av samhällsförändringar, människors levnadsvillkor och handlingar. Du kommer att lära dig hur människorna levde, hur kyrkan utvecklades och varför detta skedde.  Till sist kommer du även lära dig många historiska begrepp som är typiska för Vasatiden samt vad som skedde i världen under samma tidsperiod. 

Konkretisering av mål

Efter avslutat område ska du kunna:

  • Känna till Gustav Vasa och hans liv och kunna förklara betydelsen han hade för det svenska samhället under hans levnadstid.
  • Känna till andra viktiga personer och händelser under Vasatiden och namn på dessa.
  • Förstå bakgrunden till och sambanden mellan några viktiga händelser under Vasatiden.
  • Kunna berätta om hur det var att leva under Vasatiden, samt kunna jämföra med andra tider och andra länder.
  • Kunna vara källkritisk och känna till varför det är bra att veta varifrån fakta kommer. Förstå varför det finns likheter och skillnader mellan hur Vasatiden framställs i olika skrifter.
  • Förstå samband mellan Vasatiden och våran tid gällande politik, kvinnor -män och barns levnadsvillkor, traditioner, namn, byggnader, städer och gränser.
  • Förmåga att använda centrala ord och historiska begrepp.

 

Arbetssätt

  • Genomgångar
  • Läsning och granskning av faktatexter i boken Koll på Vasatiden
  • Läsning och instuderingsfrågor 
  • Diskussioner i grupp samt helklass
  • Faktafilmer  
  • Podd eller Talk-show
  • Kahoot
  • Lyssna in era önskemål

 

Bedömning:

Jag kommer bedöma följande: 

- din förmåga att kunna använda historiska begrepp på ett fungerande sätt, 
- din förmåga att kunna berätta om Gustav Vasas liv och om hans betydelse för för det svenska samhället under hans levnadstid,
- din förmåga att kunna berätta hur hans beslut har påverkat det nutida svenska samhället,
- din förmåga att kunna analysera och resonera kring frågor om Gustav Vasas handlingar,
- din förmåga att kunna berätta om hur det var att leva i Sverige under Vasatiden och göra jämförelser med andra tider och länder,
- din förmåga att vara källkritisk.
 

Du kommer att få möjlighet att visa dina muntliga kunskaper och historiska förmågor under gruppdiskussioner och muntliga redovisningar. Du kommer även få möjlighet att visa dina skriftliga kunskaper och förmågor vid läsning och instuderingsfrågor och faktatexter. Arbetsområdet avslutas med ett skriftligt prov som man får god tid på sig att studera till.

Bedömning sker löpande under lektionstid och prov. 

 

Ord och begrepp (ur ett historiskt sammanhang)

  • Kalmarunionen, bannlyst, tyrann, biskop, munk, påve, kloster, nationaldag, kung, kungadöme, kröning, tronarvinge, arvrike, monarki, latin, reformation, protestantism, katolicism, helgon, avlatsbrev, synd, Hansan, kronan, riksdag, riksföreståndare, skatt, fogde, stånd, adel, präster, borgare, bönder, m.fl.

     


Läroplanskopplingar

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

Den svenska statens framväxt och organisation.

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållande­vis komplexa samband mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händel­ser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestal­ter under olika tidsperioder.

Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.

Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och ny­anserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Matriser i planeringen
Vasatiden VT21 åk 5
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback