Skolbanken Logo
Skolbanken

Kurser:

SAMSAM02

Samhällskunskap 2: Kommunen - seminarium

Katedralskolan, Linköping · Senast uppdaterad: 3 februari 2021

Målet är att förstå hur svenska kommuner har varit och är organiserade. Se hur kommuner arbetar med några frågor som är relevanta i kursens centrala innehåll. Hur kommuner arbete/organisation etc. påverkas av ideologi

Frågor alla grupper ska behandla innan intervjun

  1. Hur är Linköping organiserat? (Eller annan kommun)
  2. Varifrån får kommuner och landsting sina resurser och vilka är de största utgifterna?
  3. Hur har indelningen av kommuner, deras uppdrag och organisation förändrats från 1862 och framåt?
  4. Vad går liberalism, konservatism, socialism, feminism och ekologism ut på?

Frågor för intervju- prata med två politiker från olika partier

  1. Välj minst tre av dessa sex frågor:
    a)   Hur arbetar man med hållbar utveckling inom Linköpings kommun och hur ser politikern
           på detta?

b)     Hur arbetar man med integration inom Linköpings kommun och hur ser politikern på detta?

c)     Hur arbetar man med jämställdhet inom Linköpings kommun och hur ser politikern på detta?

d)     Hur arbetar man med mänskliga rättigheter inom Linköpings kommun och hur ser politikern på detta?

e)     Hur berörs och arbetar man i kommunen med EU-direktiv och EU-frågor och hur ser politikern på detta?

f)      Hur påverkas verksamheten i kommunen av styrning från Riksdag och regering och hur ser politikern på detta?

6.     Vilket parti och ideologi tillhör den politiker ni intervjuar? Varför?

7.     Hur påverkar det dennes och partiets syn på kommunen, dess uppgifter och roll generellt?

8.     Hur påverkar ideologi och partitillhörighet politikerns uppdrag, vad man vill genomföra osv. i sitt uppdrag?

9.     Finns det frågor eller områden som är mer ideologiskt laddade i kommunpolitiken? Vilka? Hur och varför?

Genomförande

Utgå ifrån Linköping och/eller annan hemkommun. Ni måste inte redogöra för samma kommun i fråga 5-9 som i fråga 1. Välj ut de frågor som är relevanta i fråga 5 a - f, men minst tre av dessa frågor. Bena gärna upp frågorna i delfrågor och fundera på lämpliga följdfrågor.

Intervjuerna görs gruppvis i grupper om 5 elever. Redovisningen sker muntligt i tvärgrupper på ett av fem seminarier á 45 minuter, tisdag 6 oktober respektive torsdag 8 oktober vecka 41. På seminariet kommer man att få redovisa vad gruppen kommit fram till i intervjun samt diskutera med representanter från andra grupper och jämföra och dra slutsatser om likheter och skillnader mellan olika partirepresentanter och ideologier. Lägg fokus i redovisningen på resultatet av intervjun, men belys också mycket kortfattat de inledande frågorna ovan i er redovisning.

Lämpliga källor

 

Partier:

1.       Centerpartiet

2.       Liberalerna

3.       Kristdemokraterna

4.       Miljöpartiet

5.       Moderaterna

6.       Socialdemokraterna

7.       Sverigedemokraterna

8.       Vänsterpartiet

 

Val av partier i turordning på en lektion. Max två grupper per parti. Alla partier ska vara med

Preliminär tidsram och examinationsform

(En grov tidsplanering för att utstaka när vi ska vara klara med arbetsområdet och vilken examinationsform vi ska använda oss av.)

Tidsram: Vecka 34 - 41 2020

Vecka 34-36: Introduktion av uppgiften samt kommuner och ideologier, börja jobba, ta kontakt.

Vecka 36-39: Boka och genomföra intervjuer, förbereda insats på seminariet. Dra egna slutsatser.

Vecka 41: Seminarier i tvärgrupper; tisdag 6/10 kl. 12.45–13.30 resp. 13.30–14.15 sal P202, torsdag 8/10 kl. 12.20–13.05 resp. 13.15–14.00 resp. 14.10–14.55 sal Q102. (Under tiden eget arbete i historia motsvarande en historielektion!)


Läroplanskopplingar

Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.

Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.

Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattinlägg, rapporter och essäer.

Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.

Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.

Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med nyanserade omdömen. Eleven diskuterar utförligt och nyanserat orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade och nyanserade argument för sina ståndpunkter och värderar med nyanserade omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder samt värderar dem med enkla omdömen. Eleven diskuterar utförligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge välgrundade argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Eleven kan analysera komplexa samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser. I analysen använder eleven med viss säkerhet samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Eleven diskuterar översiktligt orsakerna samt politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av olika lösningar på samhällsfrågor. Eleven kan ge enkla argument för sina ståndpunkter och värderar med enkla omdömen andras ståndpunkter.

Matriser i planeringen
Kommunen seminarium Samhällskunskap 2
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback