Sveriges geografi

Vet du vilka landsdelar och landskap som Sverige är indelat i? Har du badat i någon av Sveriges sjöar eller paddlat i någon av Sveriges älvar? Kanske har du varit på Sveriges högsta berg? Kartboken är ett bra redskap att kunna hantera. Vad kan du om jordbruksbygd, skogsbygd, kustbygd eller fjällbygd? Det ska vi ta reda på…

Hur ska vi arbeta?

• Vi kommer arbeta med kartan gemensamt och enskilt för att träna på att använda kartboken och kunna avläsa kartan samt lära oss mer om Sveriges namngeografi. 
• Vi kommer att titta på en filmserie med geografisk anknytning, ”Geografens testamente”.
• De bygder vi tittar på är fjällbygd, kustbygd, skogsbygd och jordbruksbygd. 
• Vi kommer läsa faktatexter tillsammans och enskilt för att ta reda på varför det ser ut som det gör på olika ställen i Sverige.
• Vi kommer att träna på begrepp som anknyter till de olika bygderna.

 

 

I arbetsområdet bedöms följande:

Jag kommer bedöma dina kunskaper om Sveriges namngeografi.  

Jag kommer bedöma dina kunskaper om Sveriges natur- och kulturlandskap och din förmåga att använda geografiska begrepp.

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.
• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt välfungerande sätt.
• Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.
• I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.
• Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett välfungerande sätt.
• Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
• Eleven har grundläggande kunska­per om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.