👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Delfinens Projektavstämning 2020-2021

Skapad 2021-02-08 09:33 i 133491 Förskolan Fyren Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Innehåll

Hållbar framtid - Barns möte med naturen

  • I vår barngrupp har vi arbetat mycket om trädet och vad trädet kan symbolisera, samt vilka djur som lever och bor i trädet. Detta trädet kan både vara ett naturvetenskapligt fenomen men även en symbol för magi. Barnen har varit intresserade av hur trädet ser ut och vad olika "förmågor" detta kan ha. Barnen benämner trädet som magiskt och att deras runda mönster är magiska portaler som kan ta barnen till olika världar. Dessa världar ser olika ut och innehar olika djur osv. Många barn har även kopplat vår magiska portalvärld till vårt magiska träd, att dessa är sammanflätade med varandra. Då vi fått in fler kompisar till delfinen så ser vi att även de är intresserade av trädet och vad det kan stå för, men även fåglar som bor i trädet. Detta med fåglar har en del barn sedan tidigare på Delfinen varit intresserade av, men åt att det kan bo magiska fåglar i trädet. Detta kommer vi att fortsätta utforska om, då projektet är alla barns projekt på avdelningen, där alla barns tankar och åsikter ska ha rätt att ta plats.
  • Som stöd för att kunna se och ta in det barnen är intresserade av använder vi oss av de didaktiska frågorna.

                           

De didaktiska frågorna, vad, hur och varför

  • ”De klassiska frågorna inom didaktiken är vad, hur och varför. Till vad-frågan hör vad vi ska undervisa om, alltså innehållet och målet med undervisningen. Varför-frågan syftar på resonemang kring varför vi ska välja just detta och inte något annat och hur elever kan motiveras att lära sig just det här innehållet. Hur handlar om hur undervisningen ska gå till utifrån reflektion kring de andra frågorna. Till dessa frågor har med tiden ett antal andra didaktiska frågor förts, inte minst den nog så viktiga vem-frågan. Frågan rör vem eleven som ska lära sig är men även vem det är som ska bestämma över undervisningens innehåll. De didaktiska frågorna tydliggör att undervisning är en ytterst komplex verksamhet.” (Skolverket) https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/innehall/skolverkets-bevakningsomraden-om-utbildning-och-larosaten#h-Didaktik
  • Vi ser att det tänkta innehållet går i linje med våra tidigare planeringar och med vilket syfte som vi tänkt. Vårt projekt har genomsyrats av barnens nyfikenhet och deras driv kring det som de vill utforska. Projektet kommer troligt att ledas in på nya väger i och med att vi fått in fler kompisar till avdelningen. Vilket vi ser som en stor tillgång och som kommer att berika. I vår undervisning använder vi oss av olika styrdokument för att möjliggöra en kvalitet för samtliga barn och vår undervisning. Vi kommer här nedan redogöra några exempel med utdrag av ett antal av de styrdokument som används i vår undervisning.

Lpfö18 

  • "Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen" (Lpfö18, 2018, s. 16).

Förskolan Fyrens Likabehandlingsplan - Främja barns lika rättigheter och möjligheter

"Det främjande/aktiva arbetet är förskolans värdegrundsarbete utifrån läroplanen och finns i förskolan förhållnings- och arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på förskolan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde och skapa förståelse för det som kan uppfattas som annorlunda" (Förskolan Fyrens Likabehandlingsplan, s. 4).

För att kunna skapa mångfald i lärande har vi låtit barnen  ha tillgång till många olika uttrycksformer, så som skapande med färg, skisser på hypoteser, lera, dansa, musik och drama. Våra ämnen som vi arbetar med på förskolan ska kunna ha möjlighet att sammanflätas till en enhet i barnens lärande och utveckling.  Vi tänker transdiciplinärt om våra olika ämnen på förskolan, detta för att kunna skapa ett mer varierat sätt att angripa det vi möter. 

Vetenskaplig koppling - Transdiciplinärt lärande

"I ett transdiciplinärt lärande sammanfogas och överskrids traditionellt uppdelade ämnen och begrepp som kan tyckas stå i starka motsatsförhållanden till varandra, som naturvetenskap - dans och teori - praktik. Istället för att se vad som ramar in ett ämne kan vi uppmärksamma flöden och sammankopplingar mellan ämnet och världen runt omkring och på så sätt sammanföra olika discipliner och skapa nya ämnen. Ett transdiciplinärt lärande utmärker sig genom att ta oväntade vändningar och genomkorsa många olika kunskapsområden, ämnen och mål. I ett transdiciplinärt tänkande skapas relationer mellan olika ämnen och mellan människor, men också mellan människor och materiella, det vill säga ting och platser" (Palmer, 2011, s. 47).

  • Vi har sett att en del barn visar kunskaper inom att kunna skapa inre bilder i forma av att kunna tänk, berätta och sätta ord om hur exempelvis de olika magiska portalvärldarna ser ut, matematiskt kring att de kan lokalisera vart det magiska trädet befinner sig när vi är i vårt närområde, naturvetenskapligt att de pratar om att träd behöver vatten, jord och sol, hållbart för framtiden i att de källsorterar vart vårt skräp ska ligga i kärl. Barnen berättar och visar att de vill få mer kunskaper om fåglar och hur de låter och var de bor. Barnen frågar ofta om vad fåglarna heter som vi ser i närområdet, eller på en djurplansch vi har inne på förskolan. Vi får då sätta på ljudet så de kan höra på ljudet, många barn väljer att försöka låta som fågeln som spelas upp. De spekulerar även om var de kan tänkas bo, om det är på marken, i en buske eller uppe i ett träd. Här ser vi stora möjligheter att väva samman det som barnen utforskat om under ht20 till vad vi fortsätter den röda tråden nu vt21.
  • Vi vill låta barnen få mer tid till att kroppsligt utforska vårt projekt i form av rörelse/dans/koreografi osv och att de ska få tillfälle att mer utförligt kan redogöra för hur de olika portalvärldarna ser ut, eller vårt eventuella undersökande av fåglar/magiska fåglar. Vi vill sedan försöka få till att med hjälp av projektor besöka dessa världar/fåglar och ge barnen tid till att kunna tänka och reflektera kring det de upplever och ur de sedan kan uttrycka sig på olika sätt kring detta.

                                             

  •  
  • Genom att observera och lyssna på barnen, och ta deras nyfikenhet på allvar så har vi sett vad de velat utforska och veta mer om. Vi hade som planerad kompetens höjning tagit beslutet att läsa Lyssnandets pedagogik Av Ann Åberg och Hillevi Lenz Taguchi. Som sedermera blev ett gemensamt fokus på hela förskolan för att skapa samsyn och en gemensam syn på barn, hur de lär och utvecklas.
  •  
  • Vetenskaplig koppling - Lyssnandets pedagogik
  •  
  • "När man observerar så gör man något mer än att bara se. Att observera blir ett medvetet samlande av iaktagelser, något man sett eller hört men ännu inte reflekterat över. En observation väcker frågor som gör en nyfiken på något som en vill förstå mer om. Det man har blivit nyfiken på i sin observation fungerar som grund för hur man i nästa steg ska välja ut vad en vill dokumentera" (Åberg, A, Lenz Taguchi, H, 2012, s. 18).     
  • Det vi behöver ha mer kunskap i att ta in barnen och våga ge oss ut i deras värld, men även att vi ska vara modiga i att stanna upp och vara kvar i det vi håller på med. Att projektet får ta tid och att stanna upp i projektet kan ofta mer berika snarare än stjälpa.

 

VARFÖR

  • Syftet har varit i vårt arbete med projektet kring trädet är att öka barnens förståelse för deras påverkbarhet i naturen och för en hållbar framtid. Att de val vi gör med vår natur i stort och smått kan ge positiva eller negativa utfall för vår natur, miljö och samhälle. Barnen ska få en framtidstro att de kan påverka och utveckla vår natur och miljö mot en positiv riktning. Vi har märkt att med stöd av den insamlade empirin vi fått från barnen, har vi sett en röd tråd kring trädet och den magi som trädet verkar stå för hos många barn. 
  • Vi upplever att vårt syfte med projektet fortfarande är aktuellt och något som fortsätter att vara vår grundstomme i det vi gör. Vi har dock sett att vårt tänkta projekt efter barnens nyfikenhet har tagit en annan vändning än vi tidigare trott. Vilket enbart har skapat positiva lärsituationer för samtliga barn.
  • Vi fortsätter att ha samma förväntningar på projektet som vi hade under vår projektupptart, då vi känner att detta fortfarande är adekvat och relevant för oss idag. Vi förväntar oss att vi fortsätter att tillsammans med barnen lära oss mer om trädet och naturen omkring oss. Att barnen fortsätter att vara hvudforskare och vi pedagoger som forskarassistenter ska få komma nära trädet och den miljö den kan befinna sig i. Att barnen tillsammans med oss pedagoger fortsätter ha ett öppet sinne om trädet och den magi som trädet kan symbolisera.

HUR

  • Vi har undervisning samtliga dagar i veckan på förskolan. Tisdag-torsdag har vi ett speciellt fokus vid projektet. Hur vi förlägger undervisningen sker både styrt och spontant. Vi vill alltid att barnen ska känna sig delaktiga och känna att de har inflytande i projektet. Hur vi förlägger undervisningarna kan därför variera beroende på vecka och dag. Vi vill att projektet ska vara levande i samtliga rum och miljöer på förskolan. Vi plockar in naturmaterial som används för vidare utforskande, samtal och lek. Vårt projekt ska genomsyras av barnen och deras nyfikenhet i hela undervisningen och vår vardag på förskolan. En grundstomme till vårt synsätt och förhållningsätt till hur projektet och vår undervisning ska fortgå använder vi oss av Barnkonventionen.

Barnkonventionen

Artikel 12: "Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad."

Artikel 13: "Barn har rätt till yttrandefrihet; att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter."

  • Vi visar vårt projekt med att ha dokumentationer på väggen i form av bilder, barns tankar och reflektioner, samt skapande som barnen gjort ser barnen att vi tar deras tankar och skapande på allvar och att dessa är viktiga för oss. Vi gör även om miljön och våra pedagogiska miljöer efter barnens tankar och vart projektet befinner sig. I vår pedagogiska lärmiljöer i förskolan arbetar vi efter barnens intressen och utifrån vårt projekt. Lärmiljön ska vara tillåtande och locka till lust och lärande. Vi har valt att arbeta med våra pedagogiska lärmiljöer utfrån vårt projekt med stöd av Södermalms pedagogiska ställningstaganden "Att designa för en pedagogisk lärmiljö". Detta för att samtliga barn ska ha en värdefull miljö att utforska, undersöka, lära och utvecklas i. Materialet förläggs i barnens nivå för att skapa möjligheter för barnen att kunna använda och plocka materialet till barnens tänkta syfte med det.
  •  
  • Att designa för en pedagogisk lärmiljö, Södermalms Pedagogiska ställningstaganden
  •  
  • "Miljön ska vara föränderlig, inspirerande, tillgängligt och tillåtande för att ge barnen möjlighet att skapa mening utifrån olika perspektiv" (Att designa för en pedagogisk lärmiljö, Södermalms Pedagogiska ställningstaganden, s.1)
  •  
  • Med att ha plockat in material från naturen så får materialet liv även inne i vår innemiljö på förskolan. Naturmaterial är besjälat och kan skapa andra möten och samtal i leken som leks tillsammans med andra och naturmaterialet.

Vetenskaplig koppling - Naturmaterial som agens

  • "Naturmaterialet är mindre definierat och lämnar därmed större möjligheter för transformation. Barnen har stort utrymme att fantisera och föreställa sig" (Eva Ängård, 2009, Skogen som lekplats - Naturens material och miljöer som resurser i lek).
  •  
  • Vi kommer att medvetet fortsätta söka efter material som har en varierad agens och som göra något i barnen och i vår dynamiska miljö.
  • Barnen får många gånger undersöka de miljöer och material vi har och använder i vår undervisning, detta för att skapa en djupare förståelse för miljön och materialet.
  •  
  • Vi har arbetat både i helgrupp och i mindre grupper. I att arbeta i helgrupp har vi tanken att  kunna skapa "smitta" i lusten och utforskandet med projektet. I de mindre grupperna har kunnat skapa andra förutsättningar för gruppen och barnen. I att jobba i helgrupp har vi sett att barnen får en gemensam upplevelse som de sedan har samtalat och reflekterat kring. Samtliga barn har fått vara med om samma sak. När vi arbetat i mindre grupper har vi haft fokus vid exempelvis, språkundervisning, barnkonvention-undervisning osv, där har vi kunnat ge ett annat fokus som enskild undervisande pedagog. 
  •  
  • Vi hade från början haft tanken att barnens möte med naturen och i detta fall trädet skulle ske på ett annat sätt. Barnen har i ett tidigt skede visat intresse för fantasi och magi och kopplat detta mot trädet och skogen. Vilket vi pedagoger enbart har sett som berikande för barnens lärande och utveckling. Vi kommer att sammankoppla detta med några barns nyfikenhet för fåglar, hur fåglarna låter, var de bor och hur de ser ut är frågor som uppkommer. Ett par barn hade diskuterat om magiska fåglar, är detta något som vi kan spinna vidare på tillsammans i hela gruppen? är en fråga vi ställer oss nyfikna till.

                                                       

Vetenskaplig koppling - Fantasi

"Vygotskij beskriver fantasi som en kreativ aktivitet, som grundar sig på vår hjärnas kombinatoriska förmåga. i vardagslivet kallar man allt det overkliga som fantasi, Men Vygotskij menar på att det i själva verket är fantasin som är grunden för varje kreativ aktivitet inom alla kulturens områden. Det är fantasin som möjliggör det konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapandet" (Haddy & Elfström, 2003, ss. 65-66)

De nya val som vi fått göra är med de kompisar som börjar hos oss på Delfinen, som haft ett intresse för fåglar som bor i träden. detta kommer vi koppla ihop med det magiska träd som tidigare utforskats om, till att exempelvis skapa magiska fåglar i trädet eller liknande. Hur detta fortgår och i vilken form ligger hos barnen och deras nyfikenhet. Vi väljer att alltid ställa öppna frågor när vi kommunicerar med barnen om vårt projekt. De tankar och åsikter som barnen har ska tas tillvara och lyssnas in. Barnen ska känna att de är trygga i att våga yttra sin åsikt och att vi ser barnen som kompetenta. Vi reflekterar dagligen med barnen både spontant och i vår styrda undervisning, med våra kollegor så samtalar vi hela tiden och reflekterar om och kring det som vi ser och upplever med  barnen, med våra vårdnadshavare delger vi vad som hänt under dagen och lämnar öppet för reflektion. Vi dokumenterar både digitalt med hjälp av skolplattformen, men även vid våra väggdokumentationer. 

Vi är två förskollärare och två barnskötare som arbetar på avdelningen Delfinen. Vi har samtliga olika lång erfarenhet och ålder, detta ser vi som något positivt och som kan berika hela avdelningen, för barnen och mötet med varandra. Vi måste dock alltid vara beredda att våga till oss nya tankar och kunskaper för att ge barnen den bästa undervisningen och miljön som möjligt. Vi har våra styrdokument ständigt levande i vår vardag och samtalar ofta om dessa, så som vad som står i Lpfö18, Södermalms Pedagogiska ställningstagande, Lyssnandets pedagogik samt övrig vetenskaplig koppling. Vi är nogsamma med att vi ska se ALLA barn på avdelningen och att ALLA barn ska få vara tongivande. Då vi regelbundet diskuterar hur vi ser på barn och vikten av att se på barnen på samma/liknade sätt så möjliggör vi att barnen kan känna att de kan lita på oss och att vi behandlar alla likvärdigt.

VEM

  • Samtliga barn ska på olika sätt få delta efter deras förmåga, där vi samtliga pedagoger ska delta. 
  • Samtliga pedagoger dokumenterar barnens lärande och utveckling i projektet,  men att detta kan ske på olika sätt. Vi har valt att ha olika roller vid undervisningen och dokumenterandet, där samtliga pedagoger intar olika roll-ansvar. Detta kan fördelas vid att en pedagog är antecknare som antecknar det som barnen säger och vad de gör, en pedagog är fotograf som fotograferar görandet och en pedagog är inspiratör som driver nyfikenheten i undervisningstillfället. Detta har vi upplevt som ett bra arbetssätt som underlättat mångfaldheten i att få in empiri. Samtliga pedagoger ska känna sig behövda under undervisningen, tillsammans är vi starkare och kan ge den undervisning som barnen har rätt till. Samtliga pedagoger tar ansvar för materialet, men att vi uppmuntrar barnen att även de känner ansvar och ägandeskap över lärmiljön och utformningen av denna. För att kunna möta samtliga barn och kunna kvalitetssäkra vår utbildning och undervisning för våra barn tar vi stöd specialpedagoger, förskolepsykolog men även varandra i kollegiet mm.

 

Referenser:

Barnkonventionen

Bojang, H. & Elfström, I. (2003). Faktisk fantasi – barns språkutveckling genom skapande

Förskolan Fyrens Likabehandlingsplan

Plamer, A. (2011. Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Liber.

Lpfö18, 2018. Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/innehall/skolverkets-bevakningsomraden-om-utbildning-och-larosaten#h-Didaktik

Åberg, A, Lenz Taguchi, H, (2012). Lyssnadets pedagogik. 

Ängård, E. (2009). Skogen som lekplats - Naturens material och miljöer som resurser i lek

 

 

  •  
  •  

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
    Lpfö 18
  • barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
    Lpfö 18
  • tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,
    Lpfö 18
  • visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö 18
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och
    Lpfö 18
  • fantasi och föreställningsförmåga,
    Lpfö 18