Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
F
Friggesundsskolan, Hudiksvall · Senast uppdaterad: 8 februari 2021
Planering i svenskämnet
Svenska 14a, Vt 21
Högläsning sker ett tillfälle i veckan, måndag eller tisdag morgon.
Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
Läsförståelse D.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Filmrecensioner.
Berättelseskrivande.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Filmrecensioner.
Berättelseskrivande.
Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
Eleverna får träna sin handstil när de skriver för hand i våra olika läromedel i svenskämnet. Eleverna får disponera sina filmrecensioner med hjälp av digitala verktyg, google classroom. Eleverna redigerar sedan utifrån min respons.
Eleverna får disponera sina berättelser för hand för att sedan redigera dem med hjälp av digitala verktyg, google dokument.
Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
Klara svenskan.
Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
Klara svenskan.
Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
Ovanstående punkter har under HT 20 tränats i läromedlet “Fånga förmågan”, gamla nationella prov och med UR:s program “Tungan rätt i mun” och Retorikmatchen.
Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Eleverna får möta olika texter i läsförståelse D, samt så högläser vi för eleverna i en högläsningsbok.
Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
Högläsningsbok.
Berättelseskrivande.
Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Eleverna har i årskurs 4 arbetat med olika barnförfattare. I årskurs 6 repeterar vi det genom att fokusera på en känd barn-och ungdomsboksförfattare.
Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Läsförståelse D.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
Eleverna får möta olika program från UR och NE utifrån aktuella teman.
Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Eleverna får möta olika digitala texter när vi arbetar med källkritik.
Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
Eleverna arbetar med språkliga strategier när de ser på film, då de får göra tankekartor och skriva ned stödord för att sedan kunna skriva en filmrecension om det de har sett.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Eleverna fick möta ovanstående punkt i filmen “Tusen gånger starkare” under HT 20. Vi har diskuterat karaktärerna i filmen och hur de uttrycker känslor och åsikter, samt vad ord och begrepp har för värdeladdning i filmen.
Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
Vi kommer att diskutera ovanstående punkt muntligt tillsammans.
Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Eleverna arbetar med ovanstående punkt i läromedlet “Fånga förmågan”.
Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Vi kommer att repetera ovanstående punkt genom ha genomgångar, se på UR och NE samt diskutera språkbruk, de nordiska språken och de nationella minoritetsspråken. Eleverna har tidigare mött den här punkten i årskurs 4, men repetition behövs.
Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Eleverna får möta ovanstående punkter i läromedlet “Fånga förmågan”
Innehåller inga läroplanspunkter
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter