Undervisninsgplan nyckelpigan Vt 20/21

En undervisningsplan beskriver hur vi lägger upp den övergripande undervisningen utifrån utbildningsplanens mål och varje avdelnings valda mål i läroplanen.  

1. Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande. 

Vår målbild är att vi ska vara närvarande och medforskande pedagoger där språket ligger i fokus.  Vi är medvetna om hur vi kommunicerar och för dialoger med barnen, för att på sätt öka både ordförrådet och inlärning av nya begrepp i alla språkliga uttryck.  Barnen kommer att erbjudas många estetiska uttryck, framförallt måleri där grundfärgerna ( röd, gul och blå ) ligger i fokus, men också lera som ett okodat material ger ingångar till nya begrepp som boll, klot, mask mm.  Genom att sätta ord på det som sker blir det en viktig ingång för att en språkutveckling ska ske hos barnen. En riktad undervisning kommer därför att ske i mindre grupper, där barnen kommer att få möta både matematik, naturvetenskap och språk.  

Barn lär genom att leka därför ser vi just att leken är viktig för barnens utveckling och lärande. Barnen ska ges många ingångar till olika fysiska aktiviteter både i vår yttre som inre miljö.

Barnen ska ha ett inflytande och vara delaktiga i både miljön och material som finns att tillgå för att undersöka och utforska. Miljön måste vara föränderlig för barns utveckling och lärande, detta för att kunna ta in ny kunskap. Det här ger en bra grund att få undersöka och utforska, språk, matematik, naturvetenskap. Att få möjlighet till olika fysiska aktiviteter är viktigt både utifrån lek och välbefinnande. Barnen ska ha inflytande och vara delaktiga i både miljö och material.    

 

2. Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden
Här väljer ni Läroplansmål att arbeta mot utifrån målbilden för förändrat kunnande.
Läroplansmål klickar du hem i mallen.

Språk

• Förmåga att använda och förstå begrepp och se ett samband och upptäcka nya sätt att se sin omvärld. 
• Förmåga att skapa samt uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. 
•  Intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.

Naturvetenskap - teknik - fysik- kemi- biologi

• Förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer.
• Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. 

Matematik

•  Förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning. mätning och förändring. 
•  Förmåga att urskilja, uttrycka ,undersöka och använda matematiska begrepp och se samband mellan begrepp. 

Fysisk aktivitet 

•  Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter i olika naturmiljöer.

Inflytande och delaktighet

•  Intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.
•  Förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut.  

3. Organisering av miljö och material för att nå målbilden.

• Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden.

Vi behöver ta ut material för att barnen ska få tillgång till detta. Vi behöver strukturera och organisera oss för att få detta fungera i praktiken. Men tillgängligheten är viktigt för att barnen ska få möjlighet att utveckla och lära ny kunskap även i vår yttre miljö. Det ska vara meningsfull att vara ute och upptäcka nya sätt att ta sig an de olika material som finns att tillgå där. 

 

• Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

Vi ska ha en tillåtande miljö och välkomnade miljö där barnen på ett självständigt sätt kan nå de material som finns att tillgå. Vi vill skapa en rik lärmiljö för  barnen där vi kan se och observera barnens olika läroprocesser. 

Miljön ska vara på ett sådant sätt att den inspirerar till nyfikenhet, glädje som leder  till ett utforskande och lärande hos både det enskilda barnet som för gruppen i helhet. Därför ska miljön och material vara signalstarkt, vilket ger barn inflytande och en rik lärmiljö.

• Litteraturen ska vara tillgänglig och därför finnas i flera olika rum för spontana boksamtal samt dialogisk läsning. 
• Vi ska iordningställa en tydlig miljö där barnen har tillgång till bygg och konstruktion. Ateljé där både måleri och lera och återbruksmaterial finns tillgängligt. Olika sorters pennor, papper, lim, saxar och tejp.
• Tillgång till en hemvrå för lek och språkliga samtal där materialet är väl genomtänkt för att som sätta igång samtal mellan barn, barn, pedagog och barn. Skapa rum för rollek med utklädningskläder.
• Instrumenten är ett material som tillgängliga för barnen.

 

4. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen.

För att en undervisning ska ske behöver vi pedagoger vara närvarande och lyssna in vad barnen håller på att undersöka och utforska. Utgå ifrån barnens intressen är viktigt för att utbildningens ska vara rolig och lärorik både för de enskilda barnet som för hela gruppen. 

Vi pedagoger behöver ha likadant förhållningssätt för att på så sätt ge barnen ett rikt innehåll i utbildningen och utifrån det ge både en planerad undervisning som spontan undervisning. Vi behöver också ge barnen tillfällen att få möta samma aktivitet många gånger. Det är för yngre barn att inte ha för bråttom utan att få vara i lärprocesserna över tid. 

  

5. Aktiviteter/tema kopplat till målbilden
De aktiviteter och teman ni väljer att undervisa i ska stödja barnens förändrade kunnande.

Beskriv hur vi ska arbeta utifrån mål och kriterier 

Vi kommer att utgå från enhetens mål vilka blir både utifrån planerad undervisning som den i spontana undervisningen som sker. Vi delar in barnen i mindre grupper i planerad undervisning. Vi ser den spontana undervisningen som lika viktig vilket vi kommer att lägga stort fokus på också. 

Språk:

Vi läser för barnen varje dag. Vi kommer att fokusera mycket på vardagliga samtal där vi pedagoger benämner de saker och ting och det som sker i stunden, där nya ord och begrepp befästs i barnen. Genom att förstå ordets betydelse ger det barn nya sätt att se på sin omvärld. Barnen ska få en mängd olika sätt att få utrycka sig på, Detta genom måleri som också är en ingång till skriftspråket, återbruksmaterial och lera är ett ostrukturerat material som sätter igång fantasi och kreativitet som ger många ingångar till språkutvecklande samtal med barnen

Men också genom dans, musik, sång, rim och ramsor för det yngre är språkutvecklande. Vi kommer också att introducera boken " Vem är arg" för att på så sätt ge barnen ingångar till boksamtal. Detta blir ett gemensamt tema vi har tillsammans med Myran. Vi ser också vikten av att ha bokstäver och symboler synligt för barnen för att på så sätt få en visuell bild för barnen av hur dessa förmedlar värde. 

Matematik och naturvetenskap 

Vi har ett vattentema igång utifrån barnens intresse där både teknik, matematik och språk gör sig synliga. vi ger begrepp som mängd, mycket, lite, tung och lätt mm. Vardagsmatematiken kommer det att läggas stort fokus på,  som t.ex. rutinsituationer som lunch där lägesord blir synliga. Påklädning där begrepp som höger, vänster mm ges som nya begrepp. Samling ger många tillfällen att samtala, sjunga, spela instrument mm. 

Fysisk aktivitet

Utevistelsen ger barnen utmaningar till att utforska sin kropps förmåga men också en rörelseglädje under lekfulla former. Skogen kommer att bli ett komplement till detta då de möter en annan terräng som utmanar till allsidig rörelseförmåga. Organiserade lekar kommer att planeras för att stärka barns fysik, men också för hälsa och välbefinnande.

Barns inflytande och delaktighet

Vi ska lyssna in barnens intressen och utgå ifrån dessa, vi skapar lärmiljöer för att barnen ska få inflytande och känna delaktighet. Det här skapar en god grund för en förståelse för demokratiska principer.  

6. Det här ska vi fokusera på i våra observationer utifrån målbilden.

Pedagogisk dokumentation blir viktig för att vi ska få syn på barns utveckling och lärande. Vi behöver göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen både som gruppen i helhet, och som det enskilda barnet.Barnen får göra återbesök i en aktivitet de varit i genom att bilder, lärplattan eller genom projicering. Det här blir viktigt för att komma vidare i de läroprocesser barnen är i.

Barnen ska också få möta olika digitala verktyg såsom kamera, lärplatta, ägg mikroskop men också få möta på projicering. Verktygen blir ett komplement i undervisningen som stärker barnens läroprocesser.   

 

7. Vad behöver vi för nya kunskaper och kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete.

Vi behöver vara väl medvetna om, och ha kunskap om de styrdokument vi har att förhålla oss till för att förstå vikten av vårt uppdrag vi har som pedagoger. Undervisningen måste vara väl planerad utifrån vad  barnet/barnen undersöker och utforskar, lägga till material för att stärka och utmana barnen till förnyad kunskap. Vi pedagoger behöver också  göra egna fördjupningar i olika ämnen för att få ökad personlig kunskap. Men också gemensamt läsa litteratur som är av vikt i vår undervisning mot barnen.

8. Vilken litteratur kan vi och barnen behöva?

Litteraturen ska vara en del av det som sker i bestämt tema eller utifrån ett gemensamt intresse. Lätta faktaböcker, olika genrer av böcker. Barnen behöver också få möta tvillingböcker, där boken finns både på svenska och på modersmålet.