Ekorrens undervisningsplan 2021

En undervisningsplan beskriver hur vi lägger upp den övergripande undervisningen utifrån utbildningsplanens mål och varje avdelnings valda mål i läroplanen.  

1. Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande.

Vi önskar kunna se en förändring i barnens kunskaper över tid. Vi lär tillsammans och  i mötet med andra, vi pedagoger har en barnsyn där vi ser barnen som det "kompetenta barnet". Vi arbetar utifrån enhetens målen, matematik, språk, naturvetenskap och fysisk aktivitet. Det är det som lägger grunden för våra målstyrda processer. 

MATEMATIK: I vårt projekt geometri/matematik vill vi se att barnen utvecklar en förståelse för rum, riktning, läge och de grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp genom att barnen får kunskaper kring klassificering/sortering -färg, form, mönster. Låta barnen klassificera sortera på olika sätt, förklara hur det klassificerat så som tex former har olika storlek, form, trianglar kan se olika ut men ha gemensama egenskaper så som liksidig, rätvinklig, likbent. vi vill att barnen utvecklar en god rumsuppfattning som de kan orientera sig i och förstå och utbyta information om var i rummet dom eller föremålet befinner sig. över, under, bredvid och på. känna igen och återskapa former och symmetri hos geometriska former. Problemlösning är ett område som barnen är nyfikna på både inne och ute, prova på olika lösningar av egna och andras problemställningar, här ska vi utmana barnen vidare att utveckla strategier utifrån målstyrda processer.

 

SPRÅK:

Vi har som mål att läsa kontinuerligt och ha boksamtal för att utöka/utveckla barnens ordförråd och för att få ett nyanserat talspråk som leder till god ordförståelse. Genom projektet kommer vi att använda oss av begreppsbildning, triangel, rektangel, cirkel mm. Jämförelseord, större, mindre, längre och kortare, som stärker språket och matematiska begrepp men även att prata om geometriska former, färg och antal. Vi kommer även att använda oss av rim, dans sånger och ringlekar kopplat till projektet för att utmana barnen i sin språkliga utveckling.

Naturvetenskap:

Kretslopp har vi jobbat kontinuerligt med och kommer att försätta med utifrån projektet, vi kommer att arbeta med enklare kemiska processer  i fysik och kemi vi vill att barnen utvecklar en förståelse för enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen för att stimuleras deras lust, nyfikenhet till eget lärande.vi vill även att barnen utvecklar/skapar ett intresse för att kunna  urskilja, utforska och dokumentera, ställa frågor samt samtala om naturvetenskap.

Fysisk aktivitet:

vårt mål är att barnen är ute varje dag där barnen får fysiska aktiviteter både genom spontan didiaktik och målstyrda processer, där varje barn får möjlighet att utveckla sin kroppsuppfattning, kordination och tillit till sin egen förmåga

Vi är ute varje dag, där barnen får använda sig av och utveckla sin  grov och fin motorik i olika målstyrda och spontana aktiviteter hinderbanor, dans, ringlekar mm

 

2. Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden
Här väljer ni Läroplansmål att arbeta mot utifrån målbilden för förändrat kunnande.
Läroplansmål klickar du hem i mallen.

 

 

3. Organisering av miljö och material för att nå målbilden.

Vi planerar in att ha målstyrda spontana lär tillfällen där vi har uppsatta mål utifrån barnets och barnens kunskaper där vi utgår från enhetsmålen. 

• Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden.

 Barnen får minst en timme utevistelse under dagen, på fm delar vi upp barnen i små grupper utefter mognad och nivå för att kunna tillgodose varje barns lärande och utveckling i målstyrda processer. Vi utgår från våra projekt där barnens intressen och nyfikenhet tas tillvara. Vi använder oss av vår när miljö/skogen för att barnen ska utvecklas motoriskt/rörelseförmåga. vi iordningställer olika stationer ute på gården, bygg/konstruktion, läshörna, köks redskap mm Vi är närvarande pedagoger som stöttar barnen i leken.

• Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden

Barnen har tillgång till en till tillåtande pedagogiks miljö där vi har skapat rum i rum för att ge barnen möjlighet att komma undan och utveckla sin koncentration och uthållighet. vi har stationer i miljön som tex sand, vattenlek, bygg konstruktion och skapande mm, med närvarande pedagoger som ger barnen möjlighet att utveckla sitt eget lärande men också där det ges möjlighet till kollegialt lärande som stimulerar till språklig, matematisk och motorisk utveckling. vi byter ut materialen kontinuerligt för att utmana barnen vidare för att erövra nya färdigheter.. Vi har tecken och bild stöd  synligt för barnen i miljön. Barnen är delaktiga i sina pedagogiska dokumentationer som sitter på väggarna där dom tillsamman med varandra och pedagoger kan reflektera över sitt lärande. Barnen har tillgång till både digitalt och analogt under större del av dagen i sitt utforskande/undersökande med en stöttande pedagog närvarande.

 

4. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen.

Vi pedagoger är närvarande och stöttande som tar tillvara på det barnen visar intresse för. Vi möjlig gör att barnen ska ges tid, rum och ro till utveckling och lärande. vidare att vi utmanar barnen att få uppleva nya utmaningar som stimulerar till lusten att erövra nya färdigheter utifrån de mål vi arbetar mot.

Oftast tycker vi pedagoger att det uppstår spontan undervisning där barnen visar intresse för något då vi snabbt hakar på och tillför material för att möjliggöra till ett undersökande "spontan didaktik" som blir en del av undervisningen. 

Vi dokumenterar och följer upp varje barns utveckling kring språk, matematik mm för att kunna tillgodo se varje barns utveckling/lärande för att kunna erbjuda relevant material utifrån behov och intresse.

Vi delar upp barnen i små grupper under dagen för att kunna tillgodose varje enskilts barn behov i undervisningen utifrån enhetsmålen.

 

5. Aktiviteter/tema kopplat till målbilden
De aktiviteter och teman ni väljer att undervisa i ska stödja barnens förändrade kunnande.

 

Denna termin kommer vi att fortsätta med geometriska former, matematik, begreppsbildning!

Syfte – varför?

Målstyrda processer för att
barnen ska få en kunskap om de olika geometriskaformerna.

Matematik:former- vi laborera med
geometriska former för att barnen ska få en förståelse hur en form kan se ut,
benämnas, ändvändas. Hörn, sidor, färg, tjocklek mm

Språk: Begreppsbildning, triangel,
rektangel, cirkel mm. Jämförelseord, större, mindre, längre och kortare.Rumsuppfattning, över, under,
bredvid, i, på, framför mm

Det första syftet är att barnen ska stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling, med former som utgångspunkt.

• Att stimulera till aktivitet och kunskapsskapande.

• Att ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera,
dokumentera, använda sig av tidigare erfarenheter och nya idéer och tankegångar
med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.

Det här projektet genomförs genom att vi startar med ett samtal med
barnen om vad de redan vet om former. Vad är en form? Har du sett någon form?
Var? Hur såg den ut? Vet de om formen har något namn? Det är inte meningen att
vi ska ge barnen ”rätta svar” utan att väcka tankar om former hos dem samt att
vi ska få veta mer om deras tidigare kunskaper om och erfarenheter av former.

Därefter kommer vi att gå på formjakt inne och ute. Barnen
fotograferar fritt de former de hittar med kamera, iPad.

Vi kommer att skapa tillsammans med barnen utifrån de olika
geometriska formerna med hjälp av olika material som stimulerar till
utforskande/undersökande. 

 

6. Det här ska vi fokusera på i våra observationer utifrån målbilden.

Att utmana barnen vidare, dela upp barnen i mindre grupper utifrån mognad och intresse och vad vi kan se att barnen behöver kunskap i för att komma vidare i sin utveckling. Introducera nytt material. Vi gör individuella observationer kring varje enskiltbarn där vi utgår från våra observationer, dokumentationer och reflektioner.

 

 

7. Vad behöver vi för nya kunskaper och kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete.

Ta reda på hur man kan arbeta med geometri med små barn, vilka former är bra att arbeta med? Hur utmanar man barnen vidare matematiskt, språkligt mm leta reda på fakta kring projekt geometri på nätet, läsa fakta litteratur. Hur får man in naturvetenskap i projektet? vilka enkla kemiska processer lämpar sig utifrån temat? 

lära oss enklare orgami, form ramsor/sånger och leta upp relevant litteratur att erbjuda barnen, komma på olika problemlösningar att utmana barnen med. 

8. Vilken litteratur kan vi och barnen behöva?

Formsaga från: https://pedagoginspiration.com/2017/03/12/sagan-om-formerna/

Småbarns: NCM, Göteborgs universitet

Russin hissen: Hans Persson, enkla experiment i fysik och kemi

orgami: Youtube

Boksamtal: Agneta Edwards

Former: www.forskoleburken.com

Youtube: sagan om formerna: https://www.youtube.com/watch?v=pDJJKRI0CAQ 

Djurhjältarna: https://www.djurhjaltarna.se/product/problemlosning-med-geometriska-former/

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• fantasi och föreställningsförmåga,