Upptäckarnas och Spanarnas projektavstämning 2021 (uppföljningsperiod 2)

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

Projekt: Tåg 

Bakgrund

Utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket 2018: s.5)

"Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen."

Arbetet med hållbar utveckling har gett oss, såväl barnen som pedagogerna förståelse för hur vi kan minska och återanvända skräpet till något nytt. Samtidigt har vi undervisat barnen om hur de kan hitta naturmaterial på olika platser runt omkring dem. Barnen har visat att de är intresserade av att skapa med natur- och återvinningsmaterial genom att de gärna målar och skapar många gånger och visar upp sina kreationer för vårdnadshavarna och andra vuxna i förskolan.  Vi vill vara bra förebilder för barnen, därför visar vi barnen hur vi kan återanvända skräp och använda naturmaterial. Vi pratar med barnen och visar filmer som handlar om hållbar utveckling. Vi erbjuder barnen varierande aktiviteter/undervisning med hänsyn till naturen: källsortering, plantering, kunskap om djur och växter.

Plantorna som barnen planterat såsom avokado, bönor och inomhusväxter väckte olika frågor bland barnen. De experimenterade och samtalade om olika växter. Exempelvis berättade ett barn att växter behöver ha jord och vatten för att de ska växa.  Barnet kopplade till tomater som hon hade tagit hem innan sommarstängningen. Vi såg hur varje barn följde upp varandras planteringar. När de såg att kompisarnas avokadokärnor växte upp frågade de också om deras kärnor hade växt. Ute letade barnen efter maskar. Vi hade visat dem hur maskarna kunde hittas. Efteråt såg vi ofta att barnen gjorde likadant som oss, pedagoger. De gick och hämtade hinkar och spadar och grävde i jorden. När barnen såg en mask eller olika insekter blev de glada och samlades runt krypen och pekade. De frågade oss vuxna vad maskar äter och var kan vi hitta dem. Naturen väcker funderingar och frågor hos barnen. 

I och med detta vill vi fortsätta att arbeta med hållbar utveckling i stor utsträckning i vårt projekt. Vi kommer att fortsätta att skapa i natur- och återvinningsmaterial i den nya riktning som projektet tagit oss. Barnen har visat stort intresse för tåg och det är vad vi kommer att arbeta vidare med under våren. 

VAD intresserar barnen sig för?

 Nu har vi kommit på något nytt tillsammans med barnen. Idén kommer från när vi intervjuat barnen att de är nyfikna på tåg. Vi har också märkt att promenader till Tanto och pendeltågen har väckt mycket intresse bland barnen i gruppen. Vi har ofta besökt en bro i Tanto och tittat på tågen som åkt under bron. Barnen blir alltid glada och vill gärna hälsa på tågen varje gång vi varit där. Detta ger uppslag till vårt nuvarande projekt: Tåg. Vi kommer att jobba med projekt: tåg på olika sätt samtidigt som vi kommer att utveckla och utforska detta ämne under vårterminen. Hur ser pendeltåget ut? Vad behöver man när man ska åka tåg? Hur ser tågstationen ut? Hur kan vi bygga tågspåret? med mera.

 

Vidare tar vi fram en idé från en bok ”Grej of the day” för att utveckla och använda vidare. Idén är att vi har vår veckogåta som har olika ledtrådar kopplat till arbetet med projektet under veckan. 

 

Under projektarbetet kommer vi använda skapande, lek och olika estetiska uttryckssätt för att ge barnen möjligheter att lära och fördjupa kunskapen om tåg. Samtidigt fokuserar vi på hållbar utveckling, där återvinningsmaterial och naturmaterial ska användas i en stor utsträckning. Vi kommer att inkludera digitalisering i vårt projektarbete där vi kommer att producera digitala produkter på ett enkelt sätt. Vi ska lära barnen att bli producenter, inte bara konsumenter. Vi börjar också skapa miniatyrer som avspeglar barnens fantasifulla stad. Vidkommer bygga olika platser såsom tågspår, tågbana, tågstation, park, förskola etc.

 

Lärloggar och dokumentation används för att synliggöra barnens läroprocesser och lärande som sker under projektarbetet.

 

VARFÖR 

Vårt tidigare syfte är fortfarande kvar som grund till det nya arbetet. Vi kommer att fortsätta att arbeta med hållbar utveckling. Samtidigt är vår nuvarande syfte att barnen ska kunna fördjupa kunskap om tåg med hjälp av skapande, lek och estetiska former.

Förväntningarna denna vårtermin är att vi kommer att hitta ett projekt som vi ska fördjupa och utveckla tillsammans med barnen. Vi ska ge barnen mer möjligheter att möta mer digital teknik efter deras nivå. Estetik, skapande och lek ska användas som verktyg för barnen att kunna lära sig utifrån sina förutsättningar.

HUR (Tillvägagångssätt)

Vi har planerad undervisning varje dag, men vi ger också barnen handlingsutrymme att bestämma själva vad de vill leka och göra utifrån deras intresse och nyfikenhet. Vårt förhållningssätt i arbetslaget är att vi har aktiv närvaro och samspel med barnen i olika aktiviteter. Vi undervisar också spontant i barnens fria lekar när vi ser att barnens lekar kan bidra till någon form av kunskaper. Exempelvis när barnen bakar sandkakor lär vi barnen att räkna antal kakor de gjort. Vi vill också ha undervisning i olika omsorgssituationer. 

Rum och Material

En fungerande lärmiljö kan betraktas som en tredje pedagog. Vi upplever att en välorganiserad lärmiljö kan fånga barnens intresse och erbjuda barnen att utforska material som plockats fram. Material som förbereds och platser där alla kan se varandra ger mer kvalitet i undervisningen. Material kan locka barnen att komma till bordet där de kan se, prata och imitera kompisarna som sitter runt bordet. Vi har också material som är tillgängliga för barnen. Rum och material har anpassats efter barnen. Vi frågar också barnen vad de tycker om att göra just nu. Vi varierar ofta material för att väcka barnens intresse.

 Samverkan med hemmet

Vi berättar för vårdnadshavare och visar dem dokumentation på det barnen gjort. Vi frågar vad barnen tycker om att göra hemma för att samla information om barnens intresse och nyfikenhet. Dokumentation på väggen och barnens skapande som vi ställt ut i hallen är ett verktyg för oss att kunna reflektera med barnen och vårdnadshavare. Barnen samlas ofta framför deras dokumentation. De pekar och pratar med varandra. Dokumentation hjälper oss för att kunna ställa frågor till barnen om det de hade gjort och lärt på undervisningen. Vi har ofta hört och sett att barnen berättat för sina föräldrar om deras skapande.

Utmanande  

Den oförväntade är pandemin har lett till att vår undervisning i stor utsträckning måste genomföras utomhus. Därför kunde vi inte arbeta med digital teknik såsom vi hade önskat förra terminen. Men vi kommer att arbeta mer med digitaliseringen i projektarbetet.

.

Utifrån vår Södermalms Pedagogiska ställningstagande

”Vi har valt att se ett barn med stor kompetens, som upptäcker och utforskar sin omvärld med stöd av medforskande vuxna och barn. Vi ser ett barn som är fullt av frågor och som ivrigt vill förstå, som aktivt skapar sin egen kunskap och identitet tillsammans med andra genom att möta fenomen och begrepp, saker och ting i sin omvärld, ett barn som kan redan från början, bara vi vuxna ser och ger möjlighet till det.”

 

Vi ser barn som kompetenta och kan lära sig på olika sätt. Därför behöver vi ge barnen olika sätt att utforska omvärlden med hjälp av estetiska uttryckssätt; barnens hundra språk. Barnen ska ges olika sätt att uppleva, erfara och erövra världen efter sin takt, samtidigt som pedagogerna ska vara närvarande och utforska tillsammans med barnen. 

 

 VEM?

Vi pedagoger fördelar arbetet tillsammans. Vi ser varandras styrkor för att kunna ge bättre undervisning och skapa bättre lärmiljöer för barnen. Alla är lika viktiga och bär med sig olika kunskaper som är viktiga för barnens lärande och utveckling. Vi fördelar ansvarsområden efter WKI. Vi turas om att dokumentera varandras undervisning/aktiviteter.

 

Så här använder vi lärloggar: 

•  ​      Dokumentation och uppföljning är ett kontinuerligt arbete som pågår varje dag, vecka och månad i förskolan.
•  ​
  
  
•        ​Lärloggar kopplas till en pedagogisk planering. Pedagogerna lägger in ett urval av samlad dokumentation i Lärlogg för grupp. 
•        En  lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet (planerad eller spontan undervisning), med ett syfte där barnens lärande blir synligt.
•         När en Lärlogg för grupp publiceras  blir den synlig/tillgänglig i Skolplattformen för vårdnadshavare.
•  ​      Lärloggar och pedagogiska planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.
•  ​      Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna Individuella lärloggar som endast är synliga för det enskilda barnets   vårdnadshavare. ​I de Individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrade kunnande, lärande och utveckling.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• fantasi och föreställningsförmåga,