Matteus förskolor Grundplanering 3, Grupp 2

1. Reflektion kring projektperioden

Vad är barnen intresserade av?
Barnen har visat intresse för vissa djur som finns vid vatten. T.ex. fiskar och grodor. Fiskar har vi mycket av vid vår miljön och barnen brukar synliggöra detta prata om dem.
Barnen har visat stor intresse av bordet vi har som föreställer havet. Där har vi massa djur som finns i i vattnet, så som: hajar, fiskar, valar bläckfisk m.m. som barnen flitigt leker med tillsammans.
Vi har också sett ett intresse runt vattenkranen, barnen brukar samlas runt kranen och tvätta sig, blötta papper och tvätta sin mun rent spontant. 
De har visat stort intresse för våra sånger vid samling, som handlar om vattnen eller liv på vatten. 
De har visat stort intresse för dans. 

Vad är de nyfikna på, vilka frågor ställer dem inom det gemensamma ämnet?

Barnen hämtar ofta olika havsdjur och frågar vad det är.

De leker flitigt i våra kartong-båtar. De tar ibland med sig små gosedjur eller dockor som de gärna åker med. 

Vilka spår ser vi som kan bli ett fördjupningsområde och vad är utforskningsbart?

Vi tänker att vi kan fördjupa oss vid olika havsdjur och annat vid vatten (t.ex. båt)

2. Definiera kortfattat ert projektval

Vi kommer att arbeta kring liv vid vatten.

Vi kommer att använda oss av så mycket konkret material som möjligt, för att barnen behöver upprepning, och för att göra upplevelserna  intressanta, lärorika och spännande.

3. Projektplan

Syfte

Vilka förmågor och kunskaper vill vi att barnen ska vidareutveckla genom fördjupningen av projektet och varför?

Vi vill att barnen ska förstå att det finns liv i vattnet. Detta för att förstå vikten av att hålla vattnet rent för en hållbar framtid. 

Hur gör vi alla barn delaktiga?

Planera för hur vi ska genomföra reflektion med barnen

Vi fortsätter att ha dubbel dokumentationen, dvs som sitter på väggen och dokumentation som är tillgänlligt för barnen att använda själva. 

Med hjälp av projektorn kan vi visa upp dokumenationen(bild och filmer) för barnen. 

Hur gör vi vårdnadshavare delaktiga i projektet? 

Dels genom lärloggarna. 

Dels genom daglig kommunikation. 

På utvecklingsamtal. 

Vilka förändringar behöver vi göra i lärmiljöerna som ger bränsle till projektet?

Nya insperationsbilder som är tillgängliga och kan fånga barnens intresse.

Hur gör vi genom vårt förhållningssätt lärmiljöerna tillgängliga och utmanande?

Att vi pedagoger visar intresse för vår projekt och lärmiljön. 

Att vi hela tiden är observanta och fångar upp barnens intresse och vad de leker, därefter ändrar vår miljö efter detta. 

Hur gör vi för att alla läroplanens områden ska rymmas i vårt projekt, transdisciplinärt och rhizomatiskt?

Vilka är projektets språkliga och kommunikativa möjligheter?'

Genom sånger och sagor. 

Daglig kommunikation med barnen.

Daglig repetition

Vilka är projektets matematiska möjligheter?

Färg, form, storlek och antal

Vilka är projektets naturvetenskapliga och tekniska möjligheter?

Havet och livet i havet innehåller mycket naturvetenskap i sig. Genom att arbeta med detta kommer vi att fördjupa oss i olika naturvetenskapliga begrepp, t.ex: vatten, snö och is. Vi kan hämta vatten i olika former utifrån och studera om det finns möjligt djurliv. 

Vilka är projektets motoriska möjligheter?

Dans och rörelse. 

Vilka är projektets demokratiska möjligheter hur ni kan inkludera barnkonventionen i ert arbete?

De deltar på sina  egna villkor

Barnens intresse och åsikter speglas i vår verksamhet.

Vi tar vara på barnens intresseverksamheten.

Vi synliggör för barnen om deras rättigheten, t.ex. att alla barn har rätt till rent vatten. 

Vilka är projektets skapande möjligheter?

Måla, lera, skapa med återvinningsmaterial, limm, klippa och klistra.

Vilka är projektets digitala möjligheter?

Projicera olika miljöer med projektorn. 

- Använda Youtube. 

- Filmer från UR. 

- Polyglutt

- Spel på Ipad. 

Hur kan vi bredda våra perspektiv (poesi, konst, historia, drama), ny forskning för att hitta intressanta ingångar?

Vi kan skapa egen konst i form av tavlor. Även med lera. 

Vi dramatiserar och fantiserar att stora och små sjalar är vatten och vågor, och vi själva är fiskar, detta till vattenmusik. 

Vilka förkunskaper har vi med oss och vilka kunskaper behöver vi införskaffa?

Vi har vis kunskap om djur och liv i vatten, Vi vet att vatten och havet ska vara tillräcklig ren och giftfria för att djuren ska kunna överleva i den. 

Vi vill skaffa oss kunskaper om hur olika arter lever i vatten, hur dem kommunicerar med varandra, och hur dem låter under vatten.

4. Gör en struktur kring undervisningen utifrån er projektplan?

En pedagog har förberett material och dukat fram materialet som barnen ska använda.

Att dela barnen i mindre grupper.

Vi har  varierande mindre grupper.

Vi är lyssnande pedagoger under undervisnings tillfällen, till  deras tankar och teorier både muntliga och kroppsliga.

5. Formulera hur ni planerar att arbeta med enhetens utvecklingsområden (för utförligare text läs i verksamhetsplanen)

Förskolans demokratiska uppdrag

 Lyhörda pedagoger. Alla tankar och frågor är lika värda att lyftas upp.

Barnen är delaktiga under våra samlingar genom att välja sång. Barnen lär sig lyssna på varandra och respektera kompisar genom att vänta på sin tur. De väljer vilken aktivitet vill de delta i. Barnen lär sig samarbeta, får hjälp att lösa konflikter. I fri lek är pedagogerna närvarande, sätter ord på vad som händer, stödjer och uppmuntrar barnen. 

Förskolornas lärmiljöer- inne och ute

Vi använder oss både av inne och ute miljöer till vårt projekt.  tex ta in snö, måla på snö både ute och inne, snö i vattenbaljan med djur eller dockor. Dans och rörelse både inne och ute.