Skolbanken Logo
Skolbanken

Kurser:

HISHIS02b

Historia 2b: Historiemåleriet

S:t Lars gymnasium, Linköping · Senast uppdaterad: 8 februari 2024

Ni ska nu ta reda på vad som egentligen hände i Visby sommaren 1361!

Historiemåleriet – ett sätt att förhärliga nationen

Ni ska nu ta reda på vad som egentligen hände i Visby på 1360-talet för att i sin tur kunna granska Carl Gustaf Hellqvists konstverk Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361 (målad 1882). Vi inleder allt med att se ett klipp från Historien om Sverige: Kampen om tronen 1361-1560 samt Sveriges historia – Pestens tid tillsammans. Läs utdraget s. 19-24 från läroboken Kultur- och idéhistoria av Eva Nord (Liber 2013) samt utdraget s. 22-29 från läroboken Möt historien 1b av Olle Larsson (Gleerups 2016).

  • Instuderingsuppgifter (arbeta i par, del 1) klart 1 februari

  • Gruppdiskussioner (del 2) 5 februari

  • Källkritisk granskning av yttre kritik (arbeta i par, del 3) klart 12 februari

  • PROV källkritik på PV 14 februari (ta med ifylld mall med YTTRE KÄLLKRITIK)

 

Planering

Vecka

Måndagar

Torsdagar

3

Historiemåleriet intro: se Sveriges historia pestens tid, påbörja ppt

Forts. ppt, gå igenom uppgift, tid till att läsa utdrag Eva Nord s. 19-24.

4

Del 1 läsa texterna, svara på frågor

Friluftsdag

5

Del 1 läsa texterna, svara på frågor

Del 1 läsa texterna, svara på frågor

6

Del 2 gruppdiskussioner

Del 3

7

Del 3

PROV på PV 12:30-14:30

Utvecklingssamtal

8

SPORTLOV

 

Syfte

Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge er möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.

Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att ni ska få möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser.

 

Kunskapskrav (K3)

E: Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.

C: Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

A: Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt gör välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d0/Valdemar_Atterdag_brandskattar_Visby_(1882).jpg

 

Carl Gustaf Hellqvist var en av de svenska konstnärer som i slutet av 1800-talet specialiserade sig på historiska motiv. Inom den akademiska konsttraditionen hade sådana motiv hög status eftersom man ansåg att konsten hade en moralisk uppgift. Skildringar av moraliskt föredömliga historiska personer skulle ge betraktaren moralisk vägledning. Lägst i den akademiska motivhierarkin stod stillebenmåleriet. Bilder av döda ting hade naturligtvis inte samma moraliska potential som en skildring av en hjältekonung. 

Men i Hellqvists målning Valdemar Atterdag brandskattar Visby 1361 är kungen knappast någon hjälte. Vår sympati ska i stället riktas mot paret i målningens förgrund. Där ser vi borgmästaren i Visby tillsammans med hustru och två barn. De är kanske inga hjältar, utan snarare offer för brutal maktutövning.

Motivet för Hellqvists stora målning är en historisk händelse som var väl bekant för 1800-talets svenskar – den danske kungen Valdemar IV Atterdags erövring av Visby 1361. Hellqvist hade säkert läst om händelsen i någon av de mer populära svenska historieböckerna, som exempelvis Anders Fryxells Berättelser ur Swenska historien. Fryxell berättade hur den danske kungen tvingade Visbyborna att överlämna sina skatter till danskarna. Om de inte fyllde stadens tre största ölkar med guld och silver skulle staden brännas. 

Det är uppenbart att Hellqvist sett sin uppgift ur ett moraliskt perspektiv. Det unga borgmästarparet får symbolisera det fria folket som utsätts för förtryck och övergrepp. Bilden kan på ett allmänt plan tolkas som ett ställningstagande för individuell frihet och mot militärt tvång. Borgmästarens kroppshållning och minspel uttrycker återhållen vrede. Hustruns blick talar snarare om sorg och om hopp om att högre makter ska ingripa. Bilden av borgmästarparet säger mycket om tidens syn på män och kvinnor. Mannens vrede kan förvandlas till aktivt motstånd. Kvinnan kan bara hoppas och be till Gud. 

Konflikten förs i Hellqvists tappning ned på ett personligt plan och blir till en kamp mellan kung Valdemar och borgmästarfamiljen. Så arbetade ofta 1800-talets historiemålare. Konstnärerna ville få betraktaren att uppleva närvaro i ett historiskt ögonblick. Betraktaren skulle känslomässigt engageras i den historiska händelsen genom identifikation med historiens gestalter. [---]

 

Ur Nationalmuseums lärarhandledning för grundskolan En bild – 1000 möjligheter, Valdemar Atterdag (Nationalmuseum.se)

 

  1. ARBETA I PAR: Den historiska händelsen (vecka 4+5)

Ta reda på vad de olika källorna säger om den historiska händelse som Hellqvist avbildat i sin tavla Var noga med att källhänvisa korrekt! Vilken källa säger vad?

  1. Vilket år inträffade brandskattningen av Visby? Och ägde det verkligen rum en brandskattning ”på riktigt”?

  2. Vilken hållning intog Visbyborna? Vilka var det som gjorde motstånd (borgare, bönder eller båda grupper)?

  3. Hur förhöll sig den svenske kungen Magnus Eriksson? Vilken inställning hade han till det Valdemar Atterdag gjorde? 

  4. Vad hände med rikedomarna/skatten?

  5. I tavlans motiv finns olika anakronismer. Vilka? (Se Eva Nords Kultur- och idéhistoria)



  1. DISKUTERA I GRUPP: Konstverket (måndag 5 februari)

Diskutera i grupper om 3-4 personer, ni som har jobbat i par ska ej ingå i samma grupp. Utgå ifrån frågorna nedan och anteckna ner era svar noggrant, alla var för sig.

  1. Jämför de svar ni fått fram i instuderingsfrågorna med vad ni ser i Hellqvists konstverk! Vilka likheter eller skillnader kan du se mellan tavlan och de historiska händelserna?  Vad hände? Vilka deltog?

  2. Vilket syfte tror ni att konstnären haft då han målade tavlan? Vilka känslor tror ni att konstnären vill väcka hos åskådaren? Hur försöker han få er som åskådare att känna den ”svensknationalistiska gemenskapen”?

  3. Idag spelar man fortfarande upp Hellqvists brandskattning av Visby, varje år under medeltidsveckorna i just Visby. Vilken betydelse har brandskattningen av Visby och Hellqvists målning för oss idag? 



  1. ARBETA I PAR: Källkritisk granskning (8 + 12 februari)

Som förberedelser inför provet ska ni nu ta reda på mer om källorna! Fyll i den ”första” tabellen om YTTRE KRITIK i källkritiksmallen. Du får ta med dig dessa mallar ifyllda till provet!

  1. Granska Dick Harrison och inläggen i hans historieblogg på svd.se

  2. Granska Forskningsprojektet Mästerby 1361 

  3. Granska Bengt Liljegren och hans artikel i magasinet Populär Historia 




Källa 1: Dick Harrisons historieblogg på Svenska Dagbladets websida svd.se

 

YTTRE KRITIK

Svar och värderande omdöme

När kom källan till?

 

Vem är källans upphovsman?

Vad vet vi om denne?

 

Vilken typ av textgenre tillhör källan?

 

För vem är texten skriven?

 

Är källan äkta eller en förfalskning?

 



Källa 2: Forskningsprojektet Mästerby 1361

 

YTTRE KRITIK

Svar och värderande omdöme

När kom källan till?

 

Vem är källans upphovsman?

Vad vet vi om denne?

 

Vilken typ av textgenre tillhör källan?

 

För vem är texten skriven?

 

Är källan äkta eller en förfalskning?

 



Källa 3: Bengt Liljegrens artikel ”Slaget vid Visby 1361” i Populär Historia

YTTRE KRITIK

Svar och värderande omdöme

När kom källan till?

 

Vem är källans upphovsman?

Vad vet vi om denne?

 

Vilken typ av textgenre tillhör källan?

 

För vem är texten skriven?

 

Är källan äkta eller en förfalskning?

 

 

 


Läroplanskopplingar

Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.

Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt gör välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.

Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska kriterier om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.

Matriser i planeringen
Historia 2b: Historiemåleriet
Uppgifter
Bedömningsuppgift: Historiemåleriet

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback